Fredrik Ström

Från Polkagriswiki
Version från den 28 augusti 2012 kl. 08.32 av Kurtake (Diskussion | bidrag)

(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Strom fredrik.gif

Fredrik Ström (1880-1948) var en vänstersossepamp modell större. Kom från en välbärgad bondfamilj i Halland. Fredrik skulle så klart in vid högre läroverk och bli något. Kom via utbildningen i kontakt med andra radikala studenter. Gick som många av dessa intellektuella in i socialdemokratiska arbetarpartiet och karvade till sig positioner i partiapparaten. Var en av de ledande inom vänsteroppositionen som sedan kom att bryta sig ur och bilda Sveriges socialdemokratiska vänsterparti 1917 som sedermera blev Sveriges kommunistiska parti (SKP) 1921. När sovjet via komintern (där även Ström var aktiv) försökte lägga grimman i munnen på SKP så vart Ström med och gjorde ytterligare en utbrytning. resultatet blev Sverges kommunistiska parti (med den något lustiga stavningen som enda skillnad i namnet) som snabbt tynade bort och Ström återvände till socialdemokraterna. Vad gör man inte för att få vara partibyråkrat lixom? Utöver det interna partiarbetet har han häckat i riksdag, statfullmäktige i Stockholm och diverse nämnder inom statsapparaten.

Under hela sitt liv har han skrivit i och skött de olika partiernas partipress. Han har också skrivit en uppsjö böcker.

Från Radikal student till karriär inom arbetarpressen

Fredrik föddes in i en välbärgad bondefamilj med försänkningar i grosshandlarbranschen. Gården låg i Breared, Simlångsdalen, Halland. Så klart skulle den unge gossen ha en ordentlig utbildning. Han tog examen 1902 vid läroverket i halmstad dit familjen flyttat för att driva manufakturhandel. Redan under denna tid hängde han med liberaler och andra "fritänkande" borgare. Fick sommarjobba lite vid med den tidens mått radikala hallandsposten.

Efter studentexamen flyttade han till Göteborg för att vid högskolan utbilda sig till lärare. Han började studera historia, statskunskap, litteraturhistoria och nordiska språk, men avslutade aldrig dessa studier då skrivandet och politiken tog överhanden. Under studietiden i Göteborg lärde han känna Zäta Höglund och de båda utvecklade en livslång vänskap och ett nära politiskt samarbete. Också Ellen Key kom att bli en viktig kontakt för honom under Göteborgstiden.

Lixom för så många andra medel- och överklassungdomar ledde partiarbetet snart till höga inflytelserika positioner inom rörelsen. 1904 var det således dax att bege sig till Stockholm för anställning på tidningen Socialdemokraten. Där kom han snabbt i kontakt med socialdemokratins högdjur. Alla från Hjalmar Branting till Kata Dalström.

Journalistarbetet gick bra och Fredrik belönades redan 1905 med redaktörskapet för Sörmlands-Kuriren som året efter blev Folket. 1908 blev han istället redaktör för Arbetarbladet i Gävle. 1910 var det dags att åter resa till Stockholm och bli förlagschef och redaktör för Fram, socialdemokratiska ungdomsrörelsens förlag och tidsskrift. Sen flöt det på av bara farten med olika byråkratuppdrag inom rörelsen och som dess representant i olika myndigheter i Stockholm. Det hela kröntes med partisekreteraruppdraget från 1911-1916.

Vänstersossen som kröp till korset

"Säg det med blommor". Zäta Höglund och Fredrik Ström kravlar tillbaks till fadershuset 1926. Efter att deras lilla utbrytarparti malts sönder mellan sossarna och kommunistpartiet vill man åter få vara med vid köttgrytorna. Teckning av Hjalmar Pettersson i Stormklockan som vi hittat i Från mörkret stiga vi mot ljuset.

Fredrik Ström tillhörde, liksom hans vänner Zäta Höglund och Carl Lindhagen, vänsteroppositionen (centrerad inom den socialdemokratiska ungdomsrörelsen) inom SAP och uteslöts ur partiet vid splittringen 1917 då Sveriges socialdemokratiska vänsterparti (SSV) bildades. Det var efter att partiledningen avkrävt ungdomsrörelsen en lojalitetsförklaring, kallad munkorgsstadgan, som splittringen kom till stånd. Ström blev då det nya partiets partisekreterare. Därefter blev Ström, tillsammans med Zäta Höglund, en av grundarna då SSV år 1921 ombildades till SKP. Även för detta parti blev Ström partisekreterare. Ström lärde känna Lenin och han blev även aktiv i Kommunistiska Internationalen.

När sovjets röda byråkrater tillsammans med sina svenska företrädare (Karl Kilbom m.fl) försökte lägga grimman tillrätta i käften på SKP via komintern runt 1924 slog Fredrik mfl bakut och bröt sig ut. Resultatet blev Sverges kommunistiska parti, bara den anorlunda stavningen skiljer de båda partierna åt. Efter ett par år var det lilla utbrytarpartiet i princip helt utraderat och det var bara för Fredrik att krypa tillbaks till fadershuset med mössan i hand. Efter att ha bönat och bett så fick han åter vara med de stora grabbarna runt köttgrytorna 1926. För vad vore en byråkrat utan byråkrati, en härskare utan maktapparat?

Fredrik skulle visa sig som en lojal sosse och snart andre redaktör för Socialdemokraten och kvarstod i denna roll till 1939. Under perioden 1932-1936 var han också huvudredaktör för tidningen.

Storbyråkraten

Parallelt med både utbrytartiden och återtåget till socialdemokratin göttade Fredrik runt inom myndighetsbyråkratin och i riksdagen (under perioderna 1916-1921 och 1930-1948 tillhörde den första kammaren). I Stockholm stadsfullmäktige satt han mellan 1912 till 1946 med vice ordförandeskap 1930 och 1938-1942 dess ordförande och också stadskollegiets ordförande 1938-1940. Under åren 1913-1914 var han ordförande i Stockholms arbetarkommun. Även polisnämnden satt han i några år och var djupt insyltad i styrelsen för Stockholms spårvägar där han höll i ordförande klubban från 1940... Bara för att nämna några få byråkratuppdrag. En stor gris i svinstian.


Skrivet (urval)

  • Folket i Simlångsdalen: [1] Sig Folkesons historia, och [2] Marit Vankelmods öde, 1903
  • Boken om bonden och socialismen, 1905
  • Mosaik: dikter och prosafragment, 1907
  • Hjältinnan från Nevan och andra berättelser, 1919
  • Ryska revolutionens historia i sammandrag, 1924: D. 1; D. 2 – Marsrevolutionen; D. 3 – Kerenskiaden; D. 4 – Novemberrevolutionen; D. 5 – Novemberrevolutionen
  • Svenskarna i sina ordspråk jämte sju tusen svenska ordspråk om gud djävulen, mannen, kvinnan och kärleken, livet och döden, glädjen och sorgen, ämbeten och yrken etc.; ill. Ossian Elgström, 1926
  • Rebellerna : en krönika. D. 1 – Bonden och hans son, 1926; D. 2 – Staden vid havet, 1926; D. 3 – Den stora striden, 1927; D. 4 – Den röda himmelen, 1928; D. 5 – Nya himlar och en ny jord, 1929
  • Svenska ordstäv eller vad prästen sa om nattvardsgästerna, klockarn om orgelverket, torparn om hovmarskalken, gubben om döden och flickan om kärleken etc.; ill. Ossian Elgström, 1929
  • Kata Dalströms liv, öden och äventyr i kampen mot herremakten: en krönika, 1930
  • Svenska folkgåtor; teckningar av Uno Stallarholm, 1937
  • Min ungdoms strider: memoarer, 1940
  • Visor, ramsor och andra folkrim, med teckningar av Uno Stallarholm, 1941
  • Arbetardikt i kamptid, 1941
  • I stormig tid: memoarer, 1942
  • Mitt kommunalpolitiska testamente, 1942
  • Mot tidens gudar och andra inlägg i dagsdebatten, 1942
  • Stor-Stockholms villastäder i ord och bild, Huvudred.: Fredrik Ström, 1942
  • Frihet, rätt, humanitet, 1943
  • Svensk villabebyggelse i ord och bild, huvudred. Fredrik Ström, 1944
  • Om Z. Höglund, 1944
  • Halländska bilder: ungdomsdikter, 1944
  • Halland : kustlandet, gränslandet, framtidslandet, Red.: Fredrik Ström, Albert Sandklef, Thorsten Åberg, 1945
  • Hallandshistorier, samlade av Olof Christiansson; med förord av Fredrik Ström, 1946
  • Arbetets söner : Text och bilder ur den svenska arbetarrörelsens saga, Huvudred.: Fredrik Ström i samarbete med Ragnar Casparsson och Sten Sjöberg. Bildred.: Arne Lindenbaun & Gun Kihlberg, 1944-1946
  • Fabian: en bok om Fabian Månsson; i samarbete med Rune Hillbom och S. Jacob Boëthius, 1948
  • Skomakaren som blev kungens skattmästare: F. V. Thorsson, 1949
  • Svenska ordspråk, 1963, ny utgåva