Skillnad mellan versioner av "Finlands Socialdemokratiska Arbetareparti"

Från Polkagriswiki
Hoppa till: navigering, sök
m (Ny sida: '''Finlands Socialdemokratiska Arbetareparti'''. Samtidigt med arbetarklassen växte arbetarnas strävanden att organisera sig till kamp för sina intressen. Redan 1866 bildades det först...)
 
 
Rad 20: Rad 20:
  
 
Samtidigt skärptes motsättningarna i Ryssland. I det rysk-japanska kriget 1904-05 besegrades tsartrupperna av japanerna. Det tsaristiska systemet visade sin ruttenhet och oduglighet. Klasskampen hårdnade: Över Ryssland svepte en våg av strejker.
 
Samtidigt skärptes motsättningarna i Ryssland. I det rysk-japanska kriget 1904-05 besegrades tsartrupperna av japanerna. Det tsaristiska systemet visade sin ruttenhet och oduglighet. Klasskampen hårdnade: Över Ryssland svepte en våg av strejker.
 +
 +
[[kategori:finland]]

Nuvarande version från 21 november 2012 kl. 19.35

Finlands Socialdemokratiska Arbetareparti.

Samtidigt med arbetarklassen växte arbetarnas strävanden att organisera sig till kamp för sina intressen. Redan 1866 bildades det första ”arbetaresällskapet”, men först på 1880-talet började arbetarna organisera sig i någon nämnvärd omfattning. Den liberale fabriksägaren Viktor Julius von Wright – som ledde Helsingfors arbetarförening – hade stor betydelse för den tidiga finska arbetarrörelsen. von Wright ville förbättra arbetarnas förhållanden och höja deras bildning för att hindra socialismen att sprida sig. Hans bemödanden fick motsatt effekt – organisationen kvarstod, men idéinnehållet ändrades. Ännu 1893 dominerade dock von Wrights idéer arbetarföreningarnas första kongress.

Trots att de flesta "wrightarna" lämnade organisationen så fanns det många liberaler kvar som hade avsevärt inflytande. Det gällde framför allt i organisationsfrågan. I arbetarföreningarna diskuterade man om man skulle stödja liberala borgare i lantdagsvalen eller om man skulle bilda en själv-ständig politisk organisation.

Den 9 oktober 1898 proklamerade sig Helsingfors arbetarförening som ett lokalt arbetarparti. Andra föreningar följde efter. På arbetarföreningarnas tredje landskongress 1899 beslöt man efter häftiga diskussioner och omröstning – 755 för, 3 mot – att bilda Finlands Arbetareparti.

Nu hade man ett självständigt arbetarparti, även om det liberala inflytandet förblev starkt under de första åren. Men partiets inflytande i parlamentet var lika med noll eftersom rösträtt bara tillkom de ägande klasserna. Vid sekelskiftet hade 125 000 personer rösträtt – när den allmänna rösträtten infördes sex år senare steg antalet röstberättigade till 1 125 000.

Många av arbetarrörelsens ledare gjorde sig stora föreställningar om den allmänna rösträttens betydelse: Fick man bara den skulle man nog kunna genomföra det som behövdes. Parollen ”En man – en röst” blev den viktigaste för det finska arbetarepartiet.

Vid representantskapsmötet i Forsa 1903 ombildades partiet till ´Finlands Socialdemokratiska Arbetareparti. Partiets program översätts efter österrikisk förlaga.

Vid Forsamötet antogs också ett minimiprogram som tog upp de viktigaste kampfrågorna: Allmän rösträtt, åtta 8 timmars arbetsdag, minimilön, förbud mot nattarbete, förbättrat arbetarskydd och torparnas rätt att själva sälja de produkter de odlat.

I den nationella frågan tog det socialdemokratiska partiet klar ställning för Finlands rättigheter mot det tsaristiska förtycket. Partiet förde den nationella kampen med större hetta och konsekvens än de borgerliga partierna. Men det rådde oenighet inom partiet om man skulle föra kampen tillsammans med de nationella borgarna eller om man skulle ta kamp både mot borgarklassen och tsaren.

När det ungfinska partiet inför valet 1904 förklarade sig berett att nominera några arbetare på sina listor blev det hårda diskussioner i det socialdemokratiska partiet. Den grupp som motsatte sig samarbete med borgarna – den så kallade Broholmengruppen, efter stadsdelen Broholmen i Helsingfors där Folkets Hus ligger – avgick med segern. Men många lokala arbetarföreningar trotsade beslutet och uppmanade sina medlemmar att rösta på ungfinnarna. Motsättningen mellan den grupp som satte den nationella kampen främst och den grupp som satte klasskampen främst skulle prägla partiet under flera år framåt.

Samtidigt skärptes motsättningarna i Ryssland. I det rysk-japanska kriget 1904-05 besegrades tsartrupperna av japanerna. Det tsaristiska systemet visade sin ruttenhet och oduglighet. Klasskampen hårdnade: Över Ryssland svepte en våg av strejker.