Skillnad mellan versioner av "Brink Pinto, Andrés & Olofsson, Magnus: Det stora elefantupploppet"

Från Polkagriswiki
Hoppa till: navigering, sök
Rad 1: Rad 1:
 
[[Bild:Brink_Olofsson-det-stora-elefantupploppet.gif|frame|right]]
 
[[Bild:Brink_Olofsson-det-stora-elefantupploppet.gif|frame|right]]
'''Det stora elefantupploppet''' med undertiteln; ''och andra berättelser från Sveriges bråkiga 1800-tal'' är en förvånansvärt freisch antologi från [[Pluribus]]. Redaktörer är [[Andrés Brink Pinto]] och [[Magnus Olofsson]]. Trots att alla författare är akademiker så är både innehåll intressant och berättelserna väl skrivna. Vissa mer än andra. "sådana order behöver man inte lyda!", om fattiga bönders styvnackade motstånd mot överhetens försök att sno åt sig allmäningens skog, håller en sjukt hög nivå. Till skillnad från ''[[Adolfsson, Mats: Svenska uppror|Mats Adolfsson´s upprorsserie]]'' så har man fokus på de arbetande klasserna. I tur och ordning avhandlas [[det stora elefantupploppet i skänninge 1806]], [[ölandsböndernas uppror mot kronans stöld av skogen våren 1850]], [[Hungerupproret i jönköping 1855]], [[kravallerna i Kungsträdgården 1868]] och [[1898 - Kravaller mot strejkbrytarstudenter i Lund|Kravaller mot strejkbrytarstudenter i Lund 1898]] (finns i sin helhet [http://3000tecken.wordpress.com/2008/11/26/de-varsta-kravallerna-i-lunds-historia/ här]). Boken avslutas med en inte alltför skarp analys av det bråkiga 1800-talet. Vad är grejen med att lossas som att [[Bunny Ragnerstam]] inte existerar? Är det att han inte är akademiker? Eller framstår författarnas framvärkta alster i sämre dager om Bunnys mastodontgräv tillåts upp på scenen?
+
'''Det stora elefantupploppet''' med undertiteln; ''och andra berättelser från Sveriges bråkiga 1800-tal'' är en förvånansvärt freisch antologi från [[Pluribus]]. Redaktörer är [[Andrés Brink Pinto]] och [[Magnus Olofsson]]. Trots att alla författare är akademiker så är både innehåll intressant och berättelserna väl skrivna. Vissa mer än andra. "sådana order behöver man inte lyda!", om fattiga bönders styvnackade motstånd mot överhetens försök att sno åt sig allmäningens skog, håller en sjukt hög nivå. Till skillnad från ''[[Adolfsson, Mats: Svenska uppror|Mats Adolfsson´s upprorsserie]]'' så har man fokus på de arbetande klasserna. I tur och ordning avhandlas [[det stora elefantupploppet i skänninge 1806]], [[ölandsböndernas uppror mot kronans stöld av skogen våren 1850]], [[Hungerupproret i Jönköping 1855]], [[kravallerna i Kungsträdgården 1868]] och [[1898 - Kravaller mot strejkbrytarstudenter i Lund|Kravaller mot strejkbrytarstudenter i Lund 1898]] (finns i sin helhet [http://3000tecken.wordpress.com/2008/11/26/de-varsta-kravallerna-i-lunds-historia/ här]). Boken avslutas med en inte alltför skarp analys av det bråkiga 1800-talet. Vad är grejen med att lossas som att [[Bunny Ragnerstam]] inte existerar? Är det att han inte är akademiker? Eller framstår författarnas framvärkta alster i sämre dager om Bunnys mastodontgräv tillåts upp på scenen?
  
 
Boken är iaf jävligt bra och lättläst. Perfekt att läsa när man nöter busssäte på våg till jobbet.
 
Boken är iaf jävligt bra och lättläst. Perfekt att läsa när man nöter busssäte på våg till jobbet.

Versionen från 13 maj 2012 kl. 18.15

Brink Olofsson-det-stora-elefantupploppet.gif

Det stora elefantupploppet med undertiteln; och andra berättelser från Sveriges bråkiga 1800-tal är en förvånansvärt freisch antologi från Pluribus. Redaktörer är Andrés Brink Pinto och Magnus Olofsson. Trots att alla författare är akademiker så är både innehåll intressant och berättelserna väl skrivna. Vissa mer än andra. "sådana order behöver man inte lyda!", om fattiga bönders styvnackade motstånd mot överhetens försök att sno åt sig allmäningens skog, håller en sjukt hög nivå. Till skillnad från Mats Adolfsson´s upprorsserie så har man fokus på de arbetande klasserna. I tur och ordning avhandlas det stora elefantupploppet i skänninge 1806, ölandsböndernas uppror mot kronans stöld av skogen våren 1850, Hungerupproret i Jönköping 1855, kravallerna i Kungsträdgården 1868 och Kravaller mot strejkbrytarstudenter i Lund 1898 (finns i sin helhet här). Boken avslutas med en inte alltför skarp analys av det bråkiga 1800-talet. Vad är grejen med att lossas som att Bunny Ragnerstam inte existerar? Är det att han inte är akademiker? Eller framstår författarnas framvärkta alster i sämre dager om Bunnys mastodontgräv tillåts upp på scenen?

Boken är iaf jävligt bra och lättläst. Perfekt att läsa när man nöter busssäte på våg till jobbet.

Se även