Skillnad mellan versioner av "Anselmo Lorenzo"

Från Polkagriswiki
Hoppa till: navigering, sök
m (Ny sida: Anselmo Lorenzo, föregångare inom den spanska syndikalismen. Född 1841 i Toledo ("i en fattig familj" säger hans biograf Federica Montseny utan precise­ring). Utbildades till typograf....)
 
(länkar, stavning osv)
 
(3 mellanliggande versioner av en annan användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
Anselmo Lorenzo, föregångare inom den spanska syndikalismen. Född 1841 i Toledo ("i en fattig familj" säger hans biograf Federica Montseny utan precise­ring). Utbildades till typograf. Lorenzo tillhör­de den lilla grupp radikala liberaler och socialister som italienaren [[Giuseppe Fa­nelli]] träffade i Madrid 1869, när han kom till Spanien för att agitera för [[Internatio­nalen]]. En sektion av Internationalen bil­dades och den fick snart stadga genom anslutning av textilarbetarorganisationer i Katalanien. Lorenzo hade olika uppdrag inom den nybildade organisationen och utgav tidningen "[[Solidaridad]]". Sedan organisa­tionen förbjudits 1874 fortsatte arbetet i illegaliteten. Perioden 1876-1896 bodde han i Barcelona och fortsatte det fackliga arbetet de tider som organisationen hade möjlighet att verka. (Först 1911, då [[CNT]] bildades, tre år före Lorenzos död, inträf­fade den revolutionära fackföreningsrörel­sens verkliga återuppståndelse).  
+
[[Bild:Lorenzo-anselmo.gif|frame|right]]'''Anselmo Lorenzo''' var en [[syndikalist]] och [[anarkist]] och anses vara en föregångare inom [[den spanska syndikalismen]]. Lorenzo föddes 1841 i Toledo ("i en fattig familj" säger hans biograf [[Federica Montseny]] utan precisering). Utbildades till typograf. Lorenzo tillhör­de den lilla grupp radikala liberaler och [[socialister]] som italienaren [[Giuseppe Fa­nelli]] träffade i Madrid 1869, när han kom till Spanien för att agitera för [[Internatio­nalen]]. En sektion av Internationalen bil­dades och den fick snart stadga genom anslutning av textilarbetarorganisationer i Katalanien. Lorenzo hade olika uppdrag inom den nybildade organisationen och utgav tidningen "[[Solidaridad]]". Sedan organisa­tionen förbjudits 1874 fortsatte arbetet i illegaliteten. Perioden 1876-1896 bodde han i Barcelona och fortsatte det fackliga arbetet de tider som organisationen hade möjlighet att verka. (Först 1911, då [[CNT]] bildades, tre år före Lorenzos död, inträf­fade den revolutionära fackföreningsrörel­sens verkliga återuppståndelse).  
  
År 1896 inspärrades Lorenzo i fäst­ningen Montjuich tillsammans med ett hundratal anarkister efter ett attentat som troligen var en provokation med polisens medverkan. Händelsen fick stor publicitet genom att fall av ohygglig tortyr avslöja­des för världsopinionen. Några av de in­spärrade avrättades, men Lorenzo blev deporterad till Paris. Där lärde han kän­na [[Francisco Ferrer]], skaparen av den an­tikatolska, antiauktoritära "Moderna sko­lan" i Spanien. Sedan Lorenzo återvänt till Spa­nien efter amnesti blev han anställd vid "Modernas skolans" förlag i Barcelona och fortsatte med detta arbete till sin död 1914 (även efter de spanska myndigheter­nas justitiemord på Francisco Ferrer 1909).
+
År 1896 fängslades Lorenzo i fäst­ningen Montjuich tillsammans med ett hundratal anarkister efter ett attentat som troligen var en provokation med polisens medverkan. Händelsen fick stor publicitet genom att fall av ohygglig tortyr avslöja­des för världsopinionen. Några av de in­spärrade avrättades, men Lorenzo blev deporterad till Paris. Där lärde han kän­na [[Francisco Ferrer]], skaparen av den antikatolska, antiauktoritära "[[Moderna sko­lan]]" i Spanien. Sedan Lorenzo återvänt till Spa­nien efter amnesti blev han anställd vid Modernas skolans förlag i Barcelona och fortsatte med detta arbete till sin död 1914 (även efter de spanska myndigheter­nas justitiemord på Francisco Ferrer 1909).
  
Hans minnen "El proletariado militante" (Det kämpande proletariatet) i två delar, innehåller ett stort antal dokument och är huvudkällan för kännedom om den spanska arbetarrörelsens tidiga historia.
+
Hans minnen "[[El proletariado militante]]" (Det kämpande proletariatet) i två delar, innehåller ett stort antal dokument och är huvudkällan för kännedom om den spanska arbetarrörelsens tidiga historia.
  
 +
''Saxat från [[Gröndahl, Britta: Här talar Syndikalisterna]].''
 
[[Kategori:Spanska socialister]]
 
[[Kategori:Spanska socialister]]
 
[[Kategori:Spanska syndikalister]]
 
[[Kategori:Spanska syndikalister]]

Nuvarande version från 13 februari 2010 kl. 17.49

Lorenzo-anselmo.gif
Anselmo Lorenzo var en syndikalist och anarkist och anses vara en föregångare inom den spanska syndikalismen. Lorenzo föddes 1841 i Toledo ("i en fattig familj" säger hans biograf Federica Montseny utan precisering). Utbildades till typograf. Lorenzo tillhör­de den lilla grupp radikala liberaler och socialister som italienaren Giuseppe Fa­nelli träffade i Madrid 1869, när han kom till Spanien för att agitera för Internatio­nalen. En sektion av Internationalen bil­dades och den fick snart stadga genom anslutning av textilarbetarorganisationer i Katalanien. Lorenzo hade olika uppdrag inom den nybildade organisationen och utgav tidningen "Solidaridad". Sedan organisa­tionen förbjudits 1874 fortsatte arbetet i illegaliteten. Perioden 1876-1896 bodde han i Barcelona och fortsatte det fackliga arbetet de tider som organisationen hade möjlighet att verka. (Först 1911, då CNT bildades, tre år före Lorenzos död, inträf­fade den revolutionära fackföreningsrörel­sens verkliga återuppståndelse).

År 1896 fängslades Lorenzo i fäst­ningen Montjuich tillsammans med ett hundratal anarkister efter ett attentat som troligen var en provokation med polisens medverkan. Händelsen fick stor publicitet genom att fall av ohygglig tortyr avslöja­des för världsopinionen. Några av de in­spärrade avrättades, men Lorenzo blev deporterad till Paris. Där lärde han kän­na Francisco Ferrer, skaparen av den antikatolska, antiauktoritära "Moderna sko­lan" i Spanien. Sedan Lorenzo återvänt till Spa­nien efter amnesti blev han anställd vid Modernas skolans förlag i Barcelona och fortsatte med detta arbete till sin död 1914 (även efter de spanska myndigheter­nas justitiemord på Francisco Ferrer 1909).

Hans minnen "El proletariado militante" (Det kämpande proletariatet) i två delar, innehåller ett stort antal dokument och är huvudkällan för kännedom om den spanska arbetarrörelsens tidiga historia.

Saxat från Gröndahl, Britta: Här talar Syndikalisterna.