Skillnad mellan versioner av "1909 - Storstrejken"
Ludvig (Diskussion | bidrag) (Ny sida: Generalstrejken hade sin upprinnelse i ett antal utspridda strejker, som försökte medlas av staten. Det innebar att strejkerna fortsatte och även till att SAF deklarerade lock-out i de s...) |
Ludvig (Diskussion | bidrag) m |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | Generalstrejken hade sin upprinnelse i ett antal utspridda strejker, som försökte medlas av staten. | + | Generalstrejken hade sin upprinnelse i ett antal utspridda strejker, som försökte medlas av staten. Staten misslyckades med medlingen vilket innebar att strejkerna fortsatte och även till att SAF deklarerade lock-out i de sektorer som var påverkade och hotade med en allmän lock-out för samtliga industrier. 26:e juli utvidgade SAF lock-outen till sågverken och textilindustrin och den 2:a augusti även till järnverken och järngruvorna. Detta innebar att totalt 80000 män var lockoutade. Den 27:e juli hade LO beslutat att situationen krävde hårda nypor och beslutade om generalstrejk från och med 4:e augusti. Händelseföljden var alltså: lokala strejker->lock-out i vissa sektorer->generalstrejk. |
Den svenska generalstrejken 1909 höll på i en månad och 300000 av de 500000 arbetare som var involverade i produktion och transport deltog i strejken. Både arbetsköparsidan och LO trodde att de skulle vinna. LO vek sig i slutändan ovillkorligt. | Den svenska generalstrejken 1909 höll på i en månad och 300000 av de 500000 arbetare som var involverade i produktion och transport deltog i strejken. Både arbetsköparsidan och LO trodde att de skulle vinna. LO vek sig i slutändan ovillkorligt. | ||
Versionen från 7 mars 2007 kl. 22.21
Generalstrejken hade sin upprinnelse i ett antal utspridda strejker, som försökte medlas av staten. Staten misslyckades med medlingen vilket innebar att strejkerna fortsatte och även till att SAF deklarerade lock-out i de sektorer som var påverkade och hotade med en allmän lock-out för samtliga industrier. 26:e juli utvidgade SAF lock-outen till sågverken och textilindustrin och den 2:a augusti även till järnverken och järngruvorna. Detta innebar att totalt 80000 män var lockoutade. Den 27:e juli hade LO beslutat att situationen krävde hårda nypor och beslutade om generalstrejk från och med 4:e augusti. Händelseföljden var alltså: lokala strejker->lock-out i vissa sektorer->generalstrejk.
Den svenska generalstrejken 1909 höll på i en månad och 300000 av de 500000 arbetare som var involverade i produktion och transport deltog i strejken. Både arbetsköparsidan och LO trodde att de skulle vinna. LO vek sig i slutändan ovillkorligt.
