Sabotage - Versionshistorik

Linnea: /* Vidare läsning */

2019-01-27T12:37:41Z

‎Vidare läsning

Kurtake: /* Sabotage som facklig kampmetod */

2012-01-11T16:03:32Z

‎Sabotage som facklig kampmetod

Kurtake den 11 januari 2012 kl. 15.58

2012-01-11T15:58:54Z

Kurtake den 11 januari 2012 kl. 15.54

2012-01-11T15:54:07Z

Linnea den 20 maj 2011 kl. 20.16

2011-05-20T20:16:51Z

Kurtake den 24 oktober 2010 kl. 14.33

2010-10-24T14:33:30Z

Frasse den 4 juli 2010 kl. 17.54

2010-07-04T17:54:37Z

Frasse den 4 juli 2010 kl. 17.49

2010-07-04T17:49:47Z

Frasse den 4 juli 2010 kl. 17.49

2010-07-04T17:49:21Z

Kurtake: /* Klanta till det */

2009-06-17T09:11:55Z

‎Klanta till det

← Äldre version		Versionen från 27 januari 2019 kl. 12.37
Rad 35:		Rad 35:
	*[[Sabotage and striking on the job]]		*[[Sabotage and striking on the job]]
	*[[Smått och gott - En påse blandat]]		*[[Smått och gott - En påse blandat]]
		+	*[[Postverket: Att dra ned på tempot]]
		+	*[[Postverket: Ta det lugnt, väldigt lugnt]]

@@ Rad 24: / Rad 24: @@
 == Sabotage som facklig kampmetod ==
-: ''Här fortsätter saxanden från anarkistisk tidsskrift - nr 8 men vi behöver själva fixa medparten avanalysen eftersom deras inte håller. Exempel [[SAC]] i sverige o [[IWW]] i USA. Kanske någon stor känd facklig sabotage aktion?''
+: ''Här fortsätter saxanden från anarkistisk tidsskrift - nr 8 men vi behöver själva fixa medparten avanalysen eftersom deras inte håller. Exempel [[SAC]] i sverige o [[IWW]] i USA. Kanske någon stor känd facklig sabotageaktion här i landet?''
 Innan fackföreningarna hade den ekonomi och den juridiska status de har idag var det ganska vanligt med fackliga sabotageaktioner. Främst inom den syndikalistiska rörelsen – den var för övrigt den enda fackliga organisation som hade sabotaget inskrivet som taktik i sitt handlingsprogram.

@@ Rad 17: / Rad 17: @@
 ==En träsko blir till kampsymbol==
-I [http://www.motarbetaren.se/insurrection_raven/se_texts/anarkistisk_tidskrift_nr8.html#sabotage Anarkistisk tidskrift nr 8] berättas om hur begreppet föddes:
+I [http://www.motarbetaren.se/insurrection_raven/se_texts/anarkistisk_tidskrift_nr8.html#sabotage Anarkistisk tidskrift - nr 8] berättas om hur begreppet föddes:
 <blockquote>"Själva ordet sabotage kommer från det franska ordet för träsko. Det finns ett par olika historier om hur namnet på kampmetoden har kommit till. En är att man vid en hamnkonflikt i Frankrike någon gång i början av 1800-talet tog in lantarbetare som strejkbrytare. Dessa var klädda i träskor, stora grova kolosser som var gjorda helt i trä. Att springa upp och ner på smala landgångar med tunga säckar för att lasta båtarna och att ha dessa hala skovidunder på sig var nästan omöjligt. De ovana lantarbetarna halkade och föll och kunde inte alls hålla den takt som stuveriarbetarna tidigare hade hållit. För att få behålla sina arbeten tvingades stuvarna ändå att till slut avbryta sin strejk och att acceptera den lönesänkning striden handlade om. Men då de av nöd tvingades att utföra arbetet till samma pris som de strejkbrytande lantarbetarna hade gjort, utförde de arbetet också på samma sätt, man halkade och föll och tappade delar av lasten i vattnet. Man arbetade som om man gick i träskor. Nåväl, historien slutade med att man fick den lön man tidigare hade strejkat för.
 <br><br>
 En annan historia är att man på en textilfabrik, någonstans i Frankrike i början på 1800-talet, ständigt ökade takten på spinnmaskinerna. Arbeterskorna på spinneriet kände att de för var dag fick allt svårare att hinna med och att de för var dag som gick blev allt mer utkörda. De försökte på olika sätt få företagsledningen att sänka tempot men inga böner hjälpte. Till slut kastade någon av arbeterskorna in en träsko i maskineriet på spinnmaskinen för att få ner det högt uppskruvade tempot. Maskinen klappade ihop med dyrbara reparationer och långt stillastående som följd. Även den här historien slutar lyckligt, fabriksägaren insåg att det kan vara dyrt att driva utsugningen av människor för långt, och sänkte därför tempot vid spinnmaskinen till det normala igen."</blockquote>
 == Vidare läsning ==

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-[[Bild:Sabotage-kugge.gif|right]]'''Sabotage''' är konsekvensen av en skitdag på jobbet och en kass [[lön]]. Det är både en nödvändighet och en självklarhet.
+[[Bild:Sabotage-kugge.gif|right]]
 Vi tvingas sälja oss själva som [[arbetskraft]] till [[arbetsköparen]]. Vår skapande förmåga, kreativitet och livskraft reduceras till att producera vinster åt arbetsköparen. Vi utför allt arbete men berövas dess produkter. Visst, vi får lön men denna understiger kraftigt det värde vårt arbete producerat. Väl på jobbet hunsas vi, beordras och förnedras. I arbetsköparens dröm lyder vi och tackar och tar emot. Men vi lever inte i en dröm utan i verkligheten. Med arbetet följer uppror strejker och sabotage.
@@ Rad 11: / Rad 13: @@
 Sabotage är alltså ett vapen i vår kamp som utsugna och hunsade arbetare mot arbetsköparen - vår utsugare och despot. Genom att sabotera vinner vi bättre arbetsförhållanden och högre löner. Kampen sker direkt och utan mellanhänder. Våra segrar vinner vi tillsammans och för varje seger blir vi starkare. Sabotaget pekar mot en framtid mot vår frihet och gemenskap. Utan utsugning och tvång. Sabotaget för oss framåt. Bortom arbetet.
-Bilarbetare som fick mer att göra för mindre betalning svarade med att helt enkelt se till att maskinerna, i omgångar, sattes ur spel. Produktionen minskade, vinsterna sinade och företaget tvingades till eftergifter.
+''Denna kärnfulla presentation skrevs 2006 och fortsätter sedan med en mängd exempel på hur det kan och brukar gå till. Läs gärna texten i sin helhet [[Polkagrisar: Sabotage|här]].''
-Ibland är det maskinen eller instrumentet i sig som är huvudproblemet. En form av handskanner som skulle rationalisera och styra arbetet på en godsterminal var just ett sådant. Man bemötte skannern med vårdslöshet, tafflighet och slarv. Man lyckades bokstavligen slå sönder apparaten. Man återvann sin tidigare av kontroll och det lugnare tempot. Företagets planer skrotades med skannern.
+==En träsko blir till kampsymbol==
-== Klanta till det ==
+<blockquote>"Själva ordet sabotage kommer från det franska ordet för träsko. Det finns ett par olika historier om hur namnet på kampmetoden har kommit till. En är att man vid en hamnkonflikt i Frankrike någon gång i början av 1800-talet tog in lantarbetare som strejkbrytare. Dessa var klädda i träskor, stora grova kolosser som var gjorda helt i trä. Att springa upp och ner på smala landgångar med tunga säckar för att lasta båtarna och att ha dessa hala skovidunder på sig var nästan omöjligt. De ovana lantarbetarna halkade och föll och kunde inte alls hålla den takt som stuveriarbetarna tidigare hade hållit. För att få behålla sina arbeten tvingades stuvarna ändå att till slut avbryta sin strejk och att acceptera den lönesänkning striden handlade om. Men då de av nöd tvingades att utföra arbetet till samma pris som de strejkbrytande lantarbetarna hade gjort, utförde de arbetet också på samma sätt, man halkade och föll och tappade delar av lasten i vattnet. Man arbetade som om man gick i träskor. Nåväl, historien slutade med att man fick den lön man tidigare hade strejkat för.
-Det är mänskligt att fela. Särskilt på jobbet! Genom småfel och klanteri kan man snabbt skapa kaos och pressa företaget ned på knä. Det är ganska enkelt att få det att svartna för chefens ögon och tvinga fram eftergifter. Oordning är produktionens fiende. Det är också en bra sak att skapa precis innan man går ut i strejk . På det sättet blir det ännu svårare för arbetsköparen att få strejkbrytare att göra ens jobb.
+<br><br>
-Tänk till exempel vad sporadiska felmärkningar av brevtransportlådor, s.k blålådor skulle kunna orsaka. Enorma mängder post skulle flyga kors och tvärs men framförallt helt fel. Det skulle kosta arbetsköparen multum och nästan garanterat leda till eftergifter till godo för postarbetarna.
+== Vidare läsning ==
-Att lyda dumma order från arroganta chefer blir ett möte mellan ”Följa regelboken” och ”Klanta till det”. Många chefer ger idiotiska order som bara behöver följas för att skapa oordning.
+'''Berättelser med sabotaget i centrum'''
-Roande historiska exempel är franska järnvägsarbetare som felmärkte vagnar vilket resulterade i kaos och vunna strider. Dessutom tog det flera månader för företaget att spåra upp de utspridda vagnarna... Danska tryckeriarbetare ställde till skandal när de blandade text och bild från en fredskonferens med ett cirkusreportage.
+*[[Ett polskt exempel]]
-Vi jobbar tillsammans, vi har kul tillsammans, vi kämpar tillsammans…
+'''Helhetsgrepp och stridsrop som kretsar runt sabotaget'''
-…och vi saboterar tillsammans!
+*[[Flynn, Elisabeth Gurley : Sabotage]], 1916.
-Texten är hämtad från [http://www.polkagris.nu/index.php?sida=nyhet&id=22 Polkagrisar]
+'''Övrig Litteratur'''
 [[Kategori:Arbetsplatskamp]]

← Äldre version		Versionen från 20 maj 2011 kl. 20.16
Rad 71:		Rad 71:
	[[Kategori:Sabotage]]		[[Kategori:Sabotage]]
	[[kategori:Stridsåtgärder]]		[[kategori:Stridsåtgärder]]
		+	[[Kategori:Polkagrisar]]

@@ Rad 66: / Rad 66: @@
 [[Kategori:Arbetsplatskamp]]
 [[kategori:Folknöjen]]
 [[Kategori:Grundläggande begrepp]]
 [[Kategori:Klasskamp]]
 [[kategori:Stridsåtgärder]]

@@ Rad 66: / Rad 66: @@
 [[Kategori:Folknöjen]]
-[[Kategori:stridsåtgärder]]
+[[Kategori:Klasskamp]]
-[[Kategori:klasskamp]]
+[[Kategori:Stridsåtgärder]]

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-[[Bild:Sabotage-kugge.gif|right]]'''Sabotage''' är konsekvensen av en skitdag på jobbet och en kass lön. Det är både en nödvändighet och en självklarhet.
+[[Bild:Sabotage-kugge.gif|right]]'''Sabotage''' är konsekvensen av en skitdag på jobbet och en kass [[lön]]. Det är både en nödvändighet och en självklarhet.
-Vi tvingas sälja oss själva som arbetskraft till arbetsköparen. Vår skapande förmåga, kreativitet och livskraft reduceras till att producera vinster åt arbetsköparen. Vi utför allt arbete men berövas dess produkter. Visst, vi får lön men denna understiger kraftigt det värde vårt arbete producerat. Väl på jobbet hunsas vi, beordras och förnedras. I arbetsköparens dröm lyder vi och tackar och tar emot. Men vi lever inte i en dröm utan i verkligheten. Med arbetet följer uppror strejker och sabotage.
+Vi tvingas sälja oss själva som [[arbetskraft]] till [[arbetsköparen]]. Vår skapande förmåga, kreativitet och livskraft reduceras till att producera vinster åt arbetsköparen. Vi utför allt arbete men berövas dess produkter. Visst, vi får lön men denna understiger kraftigt det värde vårt arbete producerat. Väl på jobbet hunsas vi, beordras och förnedras. I arbetsköparens dröm lyder vi och tackar och tar emot. Men vi lever inte i en dröm utan i verkligheten. Med arbetet följer uppror strejker och sabotage.
 Sabotage innebär kort och gott att medvetet minska sin effektivitet i arbetet. Jobba sämre än vad som är möjligt helt enkelt. Det handlar om att störa och ge sig på arbetstempo, kvalitet och arbetsmetoder. Det sker i produktionen, dvs. på jobbet. Genom att minska kvalitet eller kvantitet på produktionen angriper vi arbetsköparen utan mellanhänder. Sämre eller färre produkter ger lägre eller inga vinster. Vi slår arbetsköparen där det gör som ondast - i plånboken! Vi angriper vinsten och tvingar till oss något vi vill ha. Bättre arbetsförhållanden och högre löner. Våra behov avgör och vi gör det tillsammans.
@@ Rad 10: / Rad 10: @@
 Sabotage är alltså ett vapen i vår kamp som utsugna och hunsade arbetare mot arbetsköparen - vår utsugare och despot. Genom att sabotera vinner vi bättre arbetsförhållanden och högre löner. Kampen sker direkt och utan mellanhänder. Våra segrar vinner vi tillsammans och för varje seger blir vi starkare. Sabotaget pekar mot en framtid mot vår frihet och gemenskap. Utan utsugning och tvång. Sabotaget för oss framåt. Bortom arbetet.
 == Ta det lugnt ==
 Har man inte lyckas lära sig det under skoltiden får man göra det när man börjar jobba. Av rena hälsoskäl jobbar vi inte ihjäl oss och sen är det ju betydligt trevligare att ta det lugnt. Att komma till jobbet och dra upp tempot är ett säkert sätt att göra ett mobboffer av sig själv. Man spottar inte sin morsa i ansiktet och man jävlas inte med arbetskamraterna.
@@ Rad 21: / Rad 19: @@
 Ett annat exempel kommer från en postsorteringsterminal. Posten experimenterade med förändrade arbetsstationer för ökad effektivitet. Detta gick såklart ut över arbetarna och särskilt på en viss arbetsstation blev jobbet väldigt stressigt. Man klagade för cheferna men utan resultat. Vinsterna är som bekant heliga och människor utbytbara. Men istället för att knyta näven i fickan tog man saken i egna händer. Man bestämde sig för att inte låta sig stressas. Istället skulle man ta det lugnt. Väldigt lugnt. Sagt som gjort. Post ansamlas, post hamnar på marken, chefer stojar och allmänt kaos bryter ut runt arbetsstationen. I två dagar. Sen omformas stationen till postisarnas fördel.
 == Fiffla med varan ==
 Ett sätt pressa arbetsköparen är att ge sig på kvaliteten på det man tvingas producera. Göra varan osäljbar eller så dålig att kunderna tvingas läsa lusen av företaget och kanske sluta handla av det. Det kan vara livsmedelsarbetare som råkar använda fel ingredienser, eller kassapersonal som tar för mycket betalt. Detta slår hårt mot företagets vinster men riskerar också att vända kunder mot oss och skada kamrater utanför arbetsplatsen. Därför har man ofta vänt på steken. Istället för att försämra kvaliteten så förbättrar man den. Ingredienser fördelas till godare resultat, portionerna görs större eller kassapersonal tar mindre betalt. Det kostar företaget pengar – vi angriper vinsterna. Vi pressar företaget samtidigt som vi blir poppis bland kunder. En win-win-situation med andra ord.
@@ Rad 35: / Rad 31: @@
 I Stockholms tunnelbana har man kombinerat krav på förbättringar med avslöjande av säkerhetsbrister. På så sätt har man vunnit över även annars skeptiska delar av allmänheten och hotat företagets fortsatta vinstmöjligheter i tunnelbanan. Krav har rests på att ersätta det aktuella företaget med ett annat som klarar av säkerhetskraven.
 == Följa regelboken ==
 På många arbetsplatser finns detaljerade regler för hur arbetsuppgifter ska utföras. Dessa följs aldrig till punkt och pricka. Det är inte det de är till för. De finns där för att arbetsköparen, ifall behov uppstår (tex. vid olycka eller skandal), ska kunna säga något i stil med: ”Det är inte företagets fel, det är arbetarna som misskött sig”. Reglerna går inte att följa. Följs de skulle arbetsuppgifterna helt enkelt ta för lång tid. Och det är precis där det vackra ligger. Följer vi reglerna följer kaos. Arbetsköparen kan se i stjärnorna efter sina vinster. Och visst måste det vara tillåtet att följa reglerna... Kassapersonal på matvarubutiker har använt det för att tvinga fram ökad bemanning. Varje vara granskas, priser extrakollas och betalningen räknas noga. Kön växer sig lång. Kunder blir irriterade och chefen tvingas sätta in avlastande personal.
 Ett legendariskt italiensk exempel är hur järnvägsarbetare fullständigt lamslog trafiken efter en misslyckad strejk . Man gick tillbaka till jobbet bestämda att följa regelboken till punkt och pricka. Man segade, kontrollerade och krävde jämna pengar, man putsade och städade till förbannelse och säkerhetskontrollerandet var minutiöst. Järnvägen var i kaos. En resa tog upp till tre gånger så långt tid. Arbetsköparen tvingades ge sig för arbetarnas krav. Vad man inte vann genom strejken vann man genom sabotage.
 == Låt maskinen strejka ==
 Att jobba innebär inte sällan att arbeta med en maskin. Fungerar inte maskinen kan man då inte jobba. Om man inte jobbar skapar man inga vinster. Att sätta maskinen ur spel är en utmärkt påtryckningsmetod eller ett sätt att skapa direkta pauser i produktionen. Genom trixande gör man maskinen tillfälligt eller permanent oduglig.
@@ Rad 53: / Rad 45: @@
 Ibland är det maskinen eller instrumentet i sig som är huvudproblemet. En form av handskanner som skulle rationalisera och styra arbetet på en godsterminal var just ett sådant. Man bemötte skannern med vårdslöshet, tafflighet och slarv. Man lyckades bokstavligen slå sönder apparaten. Man återvann sin tidigare av kontroll och det lugnare tempot. Företagets planer skrotades med skannern.
 == Klanta till det ==
 Det är mänskligt att fela. Särskilt på jobbet! Genom småfel och klanteri kan man snabbt skapa kaos och pressa företaget ned på knä. Det är ganska enkelt att få det att svartna för chefens ögon och tvinga fram eftergifter. Oordning är produktionens fiende. Det är också en bra sak att skapa precis innan man går ut i strejk . På det sättet blir det ännu svårare för arbetsköparen att få strejkbrytare att göra ens jobb.
@@ Rad 76: / Rad 66: @@
 [[Kategori:Folknöjen]]
+[[Kategori:stridsåtgärder]]
-----
+[[Kategori:klasskamp]]