Plunkett, James: Strumpet City - Versionshistorik

Linnea den 25 november 2018 kl. 12.38

2018-11-25T12:38:45Z

Linnea den 3 september 2015 kl. 18.07

2015-09-03T18:07:24Z

Linnea den 3 september 2015 kl. 17.58

2015-09-03T17:58:19Z

Linnea den 3 september 2015 kl. 17.58

2015-09-03T17:58:01Z

Linnea den 3 september 2015 kl. 17.55

2015-09-03T17:55:36Z

Linnea den 3 september 2015 kl. 17.40

2015-09-03T17:40:26Z

Linnea den 5 januari 2014 kl. 17.10

2014-01-05T17:10:30Z

Kurtake den 4 januari 2014 kl. 19.32

2014-01-04T19:32:05Z

Linnea: /* Se också */

2014-01-03T21:38:16Z

‎Se också

Linnea: /* Se också */

2014-01-03T21:37:57Z

‎Se också

@@ Rad 11: / Rad 11: @@
 Det är också intressant att följa med i vad som rör sig i huvudena på det irlänska härskarskiktet. Boken har flera paralleler med [[Väinö Linna]]s mästerverk [Linna, Väinö: Här under Polstjärnan|Här under polstjärnan]], båda böckerna är kollektivromaner där platsen, och dess innvånare är viktigare än enskilda karaktärer. Och där författaren står på de kämpande arbetarnas sida. Den utspelar sig också vid ungefär samma tidpunkt i den europeiska arbetarklassens historia. Det finns också likheter mellan de förvirrade prästerna i [[Linna, Väinö: Upp trälar|Upp, Trälar]]! och Strumpet City.
-Strumpet City utgavs på svenska någon gång på 70-talet under namnet ''Trolös Stad'' och går nog att få tag i på ett bra antikvariat eller låna på biblan, annars går den att beställa eller ladda ned på amazon för en relativt billig peng.  Det finns också en filmatisering som gjordes 1980 av Irländsk TV. Du kan se den på [http://www.youtube.com/watch?v=jsY6piFDPHQ youtube] vilket är är lite rörigt eller ladda ned den på [https://thepiratebay.se/torrent/5202865/Strumpet_City_(1980)_-_classic_Irish_tv_miniseries pirate bay].
+Strumpet City utgavs på svenska någon gång på 70-talet under namnet ''Trolös Stad'' och går nog att få tag i på ett bra antikvariat eller låna på biblan, annars går den att beställa eller ladda ned på amazon för en relativt billig peng.  Det finns också en filmatisering som gjordes 1980 av Irländsk TV. Du kan se den på [http://www.youtube.com/watch?v=jsY6piFDPHQ youtube].
 == Se också ==

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-[[File:Strumpet city.JPG|frame|right]]Historisk roman av [[James Plunkett]]. Strumpet City är ett fantastiskt dokument om människor i Dublin. Boken utspelar sig runt den stora strejken och lockouten 1913-14, då värdighet och bröd var viktigare än nationsbygge. Strumpet City gavs ut 1969 och var James Plunketts första stora framgång. 2012 gavs den ut på nytt då den blev belönad med priset "One City One Book" av Dublin Stad.
+[[File:Strumpet city.JPG|frame|right]]Historisk roman av [[James Plunkett]] och ett fantastiskt dokument om människor i Dublin. Boken utspelar sig runt den stora strejken och lockouten 1913-14, då värdighet och bröd var viktigare än nationsbygge. Strumpet City gavs ut 1969 och var James Plunketts första stora framgång. 2012 gavs den ut på nytt då den blev belönad med priset "One City One Book" av Dublin Stad.
-Boken tar sin början någon gång 1907 då Mary tar sig till Dublin för att tjänstgöra som husa hos den rika borgarfamiljen Bradshaws. Mr. Bradshaw försörjer sig på att hyra ut undermåliga hus till de fattiga i Dublins slum. Mrs. Bradshaw är trevligare men anklagas för att vara för blödig av sin man.  Hos familjen träffar Mary en äldre republikansk piga som efter hand blir sjuk och trots ett halvt liv i tjänst hos familjen skickas till fattighuset. Den sociala kontrollen är stark. Har man valt att bli piga har man ofta valt bort att skaffa familj, men Mary träffar efter hand Fitz, som hon börjar hänga med. Till sist bryter hon sig loss och flyttar in i Fitz lägenhet med planen att gifta sig småningom. Livet blir bättre tillsammans med Fitz för att sedan bli tuffare när Fitz organiserar sig och hamnar i konflikt med arbetsköparna. Rashers är den kanske mest utsatte karaktären i boken. Han är utfattig och lever i en källarskrubb i ett hus. Han tar sig fram i världen tillsammans med sin hund, genom att kränga diverse saker, till exempel brittiska flaggor under kungens besök. Men allt eftersom Dublins okvalificerade arbetare sluter sig samman för att strejka mot de vedervärdiga levnadsförhållandena blir det svårare och svårare för Rashers att klara sig. Andra centrala karraktärer är Fitz, Mullhall, Pat och Hennessy. Fitz är en ordentligt arbetare och fackförenings militant som befodras till lagledare men lämnar jobbet tillsammans med sina lockoutade kamrater. Mullhall sätter sitt hopp och sin krafter i tjänst för arbetarklassens frigörelse. Han hamnar i fängelse för att ha spöat en kristen strejkbrytare innan livet får en än grymmare vändning för honom. Pat är en annan aktiv fackföreningsmedlem som gillar spel och sprider tillfälliga vinstpengar omkring sig. Han gör sitt bästa för att göra livet surt för strejkbrytare under lockouten. Hennessy har svårt att arbeta med kroppen och lever i ständig fattigdom, han pressas och tvingas under lockouten in i gränslandet till strejkbryteri men talas tillrätt och går senare med i fackföreningen.
+Boken tar sin början någon gång 1907 då Mary tar sig till Dublin för att tjänstgöra som husa hos den rika borgarfamiljen Bradshaws. Mr. Bradshaw försörjer sig på att hyra ut undermåliga hus till de fattiga i Dublins slum. Mrs. Bradshaw är trevligare men anklagas för att vara för blödig av sin man. Hos familjen träffar Mary en äldre republikansk piga som efter hand blir sjuk och trots ett halvt liv i tjänst hos familjen skickas till fattighuset. Den sociala kontrollen är stark. Har man valt att bli piga har man ofta valt bort att skaffa familj, men Mary träffar efter hand Fitz, som hon börjar hänga med. Till sist bryter hon sig loss och flyttar in i Fitz lägenhet med planen att gifta sig småningom. Livet blir bättre tillsammans med Fitz för att sedan bli tuffare när Fitz organiserar sig och hamnar i konflikt med arbetsköparna.
-Samtal och diskussioner inom de högre samhällsklassernas är viktiga i boken. Man får här en bild av hur de högre samhällsklasserna reagerar på arbetarnas organisering. Den katolska prästen O´Connor väljer i bokens inledning att lämna en behaglig överklassförsamling för att verka i en av de fattigaste slumförsamlingarna. Han vill tjäna gud hos de fattiga men lär sig snabbt att avsky “Larkinismen” , den irlänska varianten av socialism uppkallad efter fackföreningsledaren [[James Larkin]]. O'Connor tycker om församlingsmedlemmar som lider, tar emot välgörenhet, håller käften och går i kyrkan. Ingen blir särskilt förvånad när hans vilja att hjälpa de fattiga går åt helvete och han blir bitter. Han blir attackerad av den nedsupne men sympatiska prästen Giffly som också råkar vara hans chef. Giffly avskyr O’Connor men också sin egen situation. I sin misär gör han vad han kan för att stödja arbetarna men det går sådär. Han lyckas åtminstone gör livet surt för O´Connor vilket är glädjande i det lilla. Yearling, vän till slumkapitalisten Bradshaw och O'Connor, är en av de rikaste i Dublin men ändå väldigt klarsynt kring kapitalismens moraliska konkurs, strejkerna och arbetarnas situation. Han glider från svartsyn till aktiv solidaritet under stridens gång. När strejktrötta arbetarfamiljer försöker skicka sina hungriga barn till kamrater i norra England hjälper han till genom att försöka eskortera ungarna förbi reaktionära våldsamma katoliker som inte vill “tappa själar” till protestantismen.
+Centrala karraktärer i boken är annars Fitz, Mullhall, Pat, Hennessy och Rashers. Fitz är en ordentligt arbetare och fackförenings militant som befodras till lagledare men lämnar jobbet tillsammans med sina lockoutade kamrater. Mullhall sätter sitt hopp och sin krafter i tjänst för arbetarklassens frigörelse. Han hamnar i fängelse för att ha spöat en kristen strejkbrytare innan livet får en än grymmare vändning för honom. Pat är en annan aktiv fackföreningsmedlem som gillar spel och sprider tillfälliga vinstpengar omkring sig. Han gör sitt bästa för att göra livet surt för strejkbrytare under lockouten. Hennessy har svårt att arbeta med kroppen och lever i ständig fattigdom, han pressas och tvingas under lockouten in i gränslandet till strejkbryteri men talas tillrätt och går senare med i fackföreningen. Rashers är den kanske mest utsatte karaktären i boken. Han är utfattig och lever i en källarskrubb i ett hus. Han tar sig fram i världen tillsammans med sin hund, genom att kränga diverse saker, till exempel brittiska flaggor under kungens besök, och genom grannar och kamraters understöd.När Dublins okvalificerade arbetare lockoutas eller strejkas (och därför mister sina redan små marginaler) blir det också svårare och svårare för Rashers att hanka sig fram.
 Det är många karaktärarer att hålla ordning på i den här boken men det är det väl värt mödan. Boken visar på den otroliga kraft som finns i solidariteten mellan människor. Många av huvudpersonerna kämpar mot svält och förnedring, samtidigt som de sällan hatar. De vill ha förändring, bröd och värdighet vilket löper som en röd tråd genom boken. Solidariteten står i stark konflikt med och kontrasteras mot kapitalisternas girighet och polisens brutalitet. Plunkett har fått till ett rejält tidsdokument som behandlar strejker, kravaller, demonstrationer och aktioner mot strejkbrytare.
-Det är också intressant att följa med i vad som rör sig i huvudena på det irlänska härskarskiktet. En del av dem söker förändring medan andra isolerar sig, moraliserar över de fattiga och trycker ned dem. Boken har flera paralleler med [[Väinö Linna]]s mästerverk [Linna, Väinö: Här under Polstjärnan|Här under polstjärnan]] då den kan ses som en kollektivroman, där platsen och dess innvånare är viktigare än enskilda karaktärer. Och där författaren står på de kämpande arbetarnas sida. Den utspelar sig också vid ungefär samma tidpunkt i den europeiska arbetarklassens historia. Jag såg också många likheter mellan de förvirrade prästerna som finns både i [[Linna, Väinö: Upp trälar|Upp, Trälar]]! och Strumpet City.
+Det är också intressant att följa med i vad som rör sig i huvudena på det irlänska härskarskiktet. Boken har flera paralleler med [[Väinö Linna]]s mästerverk [Linna, Väinö: Här under Polstjärnan|Här under polstjärnan]], båda böckerna är kollektivromaner där platsen, och dess innvånare är viktigare än enskilda karaktärer. Och där författaren står på de kämpande arbetarnas sida. Den utspelar sig också vid ungefär samma tidpunkt i den europeiska arbetarklassens historia. Det finns också likheter mellan de förvirrade prästerna i [[Linna, Väinö: Upp trälar|Upp, Trälar]]! och Strumpet City.
 Strumpet City utgavs på svenska någon gång på 70-talet under namnet ''Trolös Stad'' och går nog att få tag i på ett bra antikvariat eller låna på biblan, annars går den att beställa eller ladda ned på amazon för en relativt billig peng.  Det finns också en filmatisering som gjordes 1980 av Irländsk TV. Du kan se den på [http://www.youtube.com/watch?v=jsY6piFDPHQ youtube] vilket är är lite rörigt eller ladda ned den på [https://thepiratebay.se/torrent/5202865/Strumpet_City_(1980)_-_classic_Irish_tv_miniseries pirate bay].

← Äldre version		Versionen från 3 september 2015 kl. 17.58
Rad 1:		Rad 1:
−	[[File:Strumpet city.JPG]]Historisk roman av [[James Plunkett]]. Strumpet City är ett fantastiskt dokument om människor i Dublin. Boken utspelar sig runt den stora strejken och lockouten 1913-14, då värdighet och bröd var viktigare än nationsbygge. Strumpet City gavs ut 1969 och var James Plunketts första stora framgång. 2012 gavs den ut på nytt då den blev belönad med priset "One City One Book" av Dublin Stad.	+	[[File:Strumpet city.JPG\|frame\|right]]Historisk roman av [[James Plunkett]]. Strumpet City är ett fantastiskt dokument om människor i Dublin. Boken utspelar sig runt den stora strejken och lockouten 1913-14, då värdighet och bröd var viktigare än nationsbygge. Strumpet City gavs ut 1969 och var James Plunketts första stora framgång. 2012 gavs den ut på nytt då den blev belönad med priset "One City One Book" av Dublin Stad.

	Boken tar sin början någon gång 1907 då Mary tar sig till Dublin för att tjänstgöra som husa hos den rika borgarfamiljen Bradshaws. Mr. Bradshaw försörjer sig på att hyra ut undermåliga hus till de fattiga i Dublins slum. Mrs. Bradshaw är trevligare men anklagas för att vara för blödig av sin man. Hos familjen träffar Mary en äldre republikansk piga som efter hand blir sjuk och trots ett halvt liv i tjänst hos familjen skickas till fattighuset. Den sociala kontrollen är stark. Har man valt att bli piga har man ofta valt bort att skaffa familj, men Mary träffar efter hand Fitz, som hon börjar hänga med. Till sist bryter hon sig loss och flyttar in i Fitz lägenhet med planen att gifta sig småningom. Livet blir bättre tillsammans med Fitz för att sedan bli tuffare när Fitz organiserar sig och hamnar i konflikt med arbetsköparna. Rashers är den kanske mest utsatte karaktären i boken. Han är utfattig och lever i en källarskrubb i ett hus. Han tar sig fram i världen tillsammans med sin hund, genom att kränga diverse saker, till exempel brittiska flaggor under kungens besök. Men allt eftersom Dublins okvalificerade arbetare sluter sig samman för att strejka mot de vedervärdiga levnadsförhållandena blir det svårare och svårare för Rashers att klara sig. Andra centrala karraktärer är Fitz, Mullhall, Pat och Hennessy. Fitz är en ordentligt arbetare och fackförenings militant som befodras till lagledare men lämnar jobbet tillsammans med sina lockoutade kamrater. Mullhall sätter sitt hopp och sin krafter i tjänst för arbetarklassens frigörelse. Han hamnar i fängelse för att ha spöat en kristen strejkbrytare innan livet får en än grymmare vändning för honom. Pat är en annan aktiv fackföreningsmedlem som gillar spel och sprider tillfälliga vinstpengar omkring sig. Han gör sitt bästa för att göra livet surt för strejkbrytare under lockouten. Hennessy har svårt att arbeta med kroppen och lever i ständig fattigdom, han pressas och tvingas under lockouten in i gränslandet till strejkbryteri men talas tillrätt och går senare med i fackföreningen.		Boken tar sin början någon gång 1907 då Mary tar sig till Dublin för att tjänstgöra som husa hos den rika borgarfamiljen Bradshaws. Mr. Bradshaw försörjer sig på att hyra ut undermåliga hus till de fattiga i Dublins slum. Mrs. Bradshaw är trevligare men anklagas för att vara för blödig av sin man. Hos familjen träffar Mary en äldre republikansk piga som efter hand blir sjuk och trots ett halvt liv i tjänst hos familjen skickas till fattighuset. Den sociala kontrollen är stark. Har man valt att bli piga har man ofta valt bort att skaffa familj, men Mary träffar efter hand Fitz, som hon börjar hänga med. Till sist bryter hon sig loss och flyttar in i Fitz lägenhet med planen att gifta sig småningom. Livet blir bättre tillsammans med Fitz för att sedan bli tuffare när Fitz organiserar sig och hamnar i konflikt med arbetsköparna. Rashers är den kanske mest utsatte karaktären i boken. Han är utfattig och lever i en källarskrubb i ett hus. Han tar sig fram i världen tillsammans med sin hund, genom att kränga diverse saker, till exempel brittiska flaggor under kungens besök. Men allt eftersom Dublins okvalificerade arbetare sluter sig samman för att strejka mot de vedervärdiga levnadsförhållandena blir det svårare och svårare för Rashers att klara sig. Andra centrala karraktärer är Fitz, Mullhall, Pat och Hennessy. Fitz är en ordentligt arbetare och fackförenings militant som befodras till lagledare men lämnar jobbet tillsammans med sina lockoutade kamrater. Mullhall sätter sitt hopp och sin krafter i tjänst för arbetarklassens frigörelse. Han hamnar i fängelse för att ha spöat en kristen strejkbrytare innan livet får en än grymmare vändning för honom. Pat är en annan aktiv fackföreningsmedlem som gillar spel och sprider tillfälliga vinstpengar omkring sig. Han gör sitt bästa för att göra livet surt för strejkbrytare under lockouten. Hennessy har svårt att arbeta med kroppen och lever i ständig fattigdom, han pressas och tvingas under lockouten in i gränslandet till strejkbryteri men talas tillrätt och går senare med i fackföreningen.

← Äldre version		Versionen från 3 september 2015 kl. 17.58
Rad 1:		Rad 1:
−	Historisk roman av [[James Plunkett]]. Strumpet City är ett fantastiskt dokument om människor i Dublin. Boken utspelar sig runt den stora strejken och lockouten 1913-14, då värdighet och bröd var viktigare än nationsbygge. Strumpet City gavs ut 1969 och var James Plunketts första stora framgång. 2012 gavs den ut på nytt då den blev belönad med priset "One City One Book" av Dublin Stad.	+	[[File:Strumpet city.JPG]]Historisk roman av [[James Plunkett]]. Strumpet City är ett fantastiskt dokument om människor i Dublin. Boken utspelar sig runt den stora strejken och lockouten 1913-14, då värdighet och bröd var viktigare än nationsbygge. Strumpet City gavs ut 1969 och var James Plunketts första stora framgång. 2012 gavs den ut på nytt då den blev belönad med priset "One City One Book" av Dublin Stad.

	Boken tar sin början någon gång 1907 då Mary tar sig till Dublin för att tjänstgöra som husa hos den rika borgarfamiljen Bradshaws. Mr. Bradshaw försörjer sig på att hyra ut undermåliga hus till de fattiga i Dublins slum. Mrs. Bradshaw är trevligare men anklagas för att vara för blödig av sin man. Hos familjen träffar Mary en äldre republikansk piga som efter hand blir sjuk och trots ett halvt liv i tjänst hos familjen skickas till fattighuset. Den sociala kontrollen är stark. Har man valt att bli piga har man ofta valt bort att skaffa familj, men Mary träffar efter hand Fitz, som hon börjar hänga med. Till sist bryter hon sig loss och flyttar in i Fitz lägenhet med planen att gifta sig småningom. Livet blir bättre tillsammans med Fitz för att sedan bli tuffare när Fitz organiserar sig och hamnar i konflikt med arbetsköparna. Rashers är den kanske mest utsatte karaktären i boken. Han är utfattig och lever i en källarskrubb i ett hus. Han tar sig fram i världen tillsammans med sin hund, genom att kränga diverse saker, till exempel brittiska flaggor under kungens besök. Men allt eftersom Dublins okvalificerade arbetare sluter sig samman för att strejka mot de vedervärdiga levnadsförhållandena blir det svårare och svårare för Rashers att klara sig. Andra centrala karraktärer är Fitz, Mullhall, Pat och Hennessy. Fitz är en ordentligt arbetare och fackförenings militant som befodras till lagledare men lämnar jobbet tillsammans med sina lockoutade kamrater. Mullhall sätter sitt hopp och sin krafter i tjänst för arbetarklassens frigörelse. Han hamnar i fängelse för att ha spöat en kristen strejkbrytare innan livet får en än grymmare vändning för honom. Pat är en annan aktiv fackföreningsmedlem som gillar spel och sprider tillfälliga vinstpengar omkring sig. Han gör sitt bästa för att göra livet surt för strejkbrytare under lockouten. Hennessy har svårt att arbeta med kroppen och lever i ständig fattigdom, han pressas och tvingas under lockouten in i gränslandet till strejkbryteri men talas tillrätt och går senare med i fackföreningen.		Boken tar sin början någon gång 1907 då Mary tar sig till Dublin för att tjänstgöra som husa hos den rika borgarfamiljen Bradshaws. Mr. Bradshaw försörjer sig på att hyra ut undermåliga hus till de fattiga i Dublins slum. Mrs. Bradshaw är trevligare men anklagas för att vara för blödig av sin man. Hos familjen träffar Mary en äldre republikansk piga som efter hand blir sjuk och trots ett halvt liv i tjänst hos familjen skickas till fattighuset. Den sociala kontrollen är stark. Har man valt att bli piga har man ofta valt bort att skaffa familj, men Mary träffar efter hand Fitz, som hon börjar hänga med. Till sist bryter hon sig loss och flyttar in i Fitz lägenhet med planen att gifta sig småningom. Livet blir bättre tillsammans med Fitz för att sedan bli tuffare när Fitz organiserar sig och hamnar i konflikt med arbetsköparna. Rashers är den kanske mest utsatte karaktären i boken. Han är utfattig och lever i en källarskrubb i ett hus. Han tar sig fram i världen tillsammans med sin hund, genom att kränga diverse saker, till exempel brittiska flaggor under kungens besök. Men allt eftersom Dublins okvalificerade arbetare sluter sig samman för att strejka mot de vedervärdiga levnadsförhållandena blir det svårare och svårare för Rashers att klara sig. Andra centrala karraktärer är Fitz, Mullhall, Pat och Hennessy. Fitz är en ordentligt arbetare och fackförenings militant som befodras till lagledare men lämnar jobbet tillsammans med sina lockoutade kamrater. Mullhall sätter sitt hopp och sin krafter i tjänst för arbetarklassens frigörelse. Han hamnar i fängelse för att ha spöat en kristen strejkbrytare innan livet får en än grymmare vändning för honom. Pat är en annan aktiv fackföreningsmedlem som gillar spel och sprider tillfälliga vinstpengar omkring sig. Han gör sitt bästa för att göra livet surt för strejkbrytare under lockouten. Hennessy har svårt att arbeta med kroppen och lever i ständig fattigdom, han pressas och tvingas under lockouten in i gränslandet till strejkbryteri men talas tillrätt och går senare med i fackföreningen.

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 Historisk roman av [[James Plunkett]]. Strumpet City är ett fantastiskt dokument om människor i Dublin. Boken utspelar sig runt den stora strejken och lockouten 1913-14, då värdighet och bröd var viktigare än nationsbygge. Strumpet City gavs ut 1969 och var James Plunketts första stora framgång. 2012 gavs den ut på nytt då den blev belönad med priset "One City One Book" av Dublin Stad.
-Boken tar sin början någon gång 1907 då Mary tar sig till Dublin för att tjänstgöra som husa hos den rika borgarfamiljen Bradshaws. Mr. Bradshaw försörjer sig på att hyra ut undermåliga hus till de fattiga i Dublins slum. Mrs. Bradshaw är trevligare men anklagas för att vara för blödig av sin man.  Hos familjen träffar Mary en äldre republikansk piga som efter hand blir sjuk och trots ett halvt liv i tjänst hos familjen skickas till fattighuset. Den sociala kontrollen är stark. Har man valt att bli piga har man ofta valt bort att skaffa familj, men Mary träffar efter hand Fitz, som hon börjar hänga med. Till sist bryter hon sig loss och flyttar in i Fitz lägenhet med planen att gifta sig småningom. Livet blir bättre tillsammans med Fitz för att sedan bli tuffare när Fitz organiserar sig och hamnar i konflikt med arbetsköparna. Rashers är den kanske mest utsatte karaktären i boken. Han är utfattig och lever i en källarskrubb i ett hus. Han tar sig fram i världen tillsammans med sin hund, genom att kränga diverse saker, till exempel brittiska flaggor under kungens besök. Men allt eftersom Dublins okvalificerade arbetare sluter sig samman för att strejka mot de vedervärdiga levnadsförhållandena blir det svårare och svårare för Rashers att klara sig. Andra centrala karraktärer är Fitz, Mullhall, Pat och Fitz är en ordentligt och militant arbetare som befodras till lagledare men lämnar jobbet tillsammans med sina lockoutade kamrater. Mullhall sätter sitt hopp och sin aktivitet i arbetarklassens frigörelse. Han hamnar i fängelse för att ha spöat en kristen strejkbrytare innan livet får en än grymmare vänding för honom. Pat är en annan aktiv fackföreningsmedlem som gillar spel och sprider tillfälliga vinstpengar omkring sig. Han gör sitt bästa för att göra livet surt för strejkbrytare under lockouten. Fitz Granne har svårt att arbeta med kroppen och lever i ständig fattigdom, han pressas och tvingas under lockouten in i gränslandet till strejkbryteri men talas tillrätt och går senare med i fackföreningen.
+Boken tar sin början någon gång 1907 då Mary tar sig till Dublin för att tjänstgöra som husa hos den rika borgarfamiljen Bradshaws. Mr. Bradshaw försörjer sig på att hyra ut undermåliga hus till de fattiga i Dublins slum. Mrs. Bradshaw är trevligare men anklagas för att vara för blödig av sin man.  Hos familjen träffar Mary en äldre republikansk piga som efter hand blir sjuk och trots ett halvt liv i tjänst hos familjen skickas till fattighuset. Den sociala kontrollen är stark. Har man valt att bli piga har man ofta valt bort att skaffa familj, men Mary träffar efter hand Fitz, som hon börjar hänga med. Till sist bryter hon sig loss och flyttar in i Fitz lägenhet med planen att gifta sig småningom. Livet blir bättre tillsammans med Fitz för att sedan bli tuffare när Fitz organiserar sig och hamnar i konflikt med arbetsköparna. Rashers är den kanske mest utsatte karaktären i boken. Han är utfattig och lever i en källarskrubb i ett hus. Han tar sig fram i världen tillsammans med sin hund, genom att kränga diverse saker, till exempel brittiska flaggor under kungens besök. Men allt eftersom Dublins okvalificerade arbetare sluter sig samman för att strejka mot de vedervärdiga levnadsförhållandena blir det svårare och svårare för Rashers att klara sig. Andra centrala karraktärer är Fitz, Mullhall, Pat och Hennessy. Fitz är en ordentligt arbetare och fackförenings militant som befodras till lagledare men lämnar jobbet tillsammans med sina lockoutade kamrater. Mullhall sätter sitt hopp och sin krafter i tjänst för arbetarklassens frigörelse. Han hamnar i fängelse för att ha spöat en kristen strejkbrytare innan livet får en än grymmare vändning för honom. Pat är en annan aktiv fackföreningsmedlem som gillar spel och sprider tillfälliga vinstpengar omkring sig. Han gör sitt bästa för att göra livet surt för strejkbrytare under lockouten. Hennessy har svårt att arbeta med kroppen och lever i ständig fattigdom, han pressas och tvingas under lockouten in i gränslandet till strejkbryteri men talas tillrätt och går senare med i fackföreningen.
-Ytterligare en viktig karaktär är den katolska prästen O´Connor som medvetet väljer att lämna en behaglig överklassförsamling mot en av de fattigaste slumförsamlingarna för att göra en god gärning. O´Connor polar förövrigt med slumkapitalisten Bradshaw och den protestantiske kapitalisten Yearling. Deras samtal i finrummen och deras diskussioner är viktiga i boken. Man får här en bild av hur de högre samhällsklasserna reagerar på arbetarnas organisering. O´Connor avskyr “Larkinismen” som är den irlänska varianten av socialism, uppkallad efter fackföreningsledaren [[James Larkin]]. Han tycker om församlingsmedlemmar som lider, tar emot välgörenhet, håller käften och går i kyrkan. Ingen blir särskilt förvånad när hans vilja att hjälpa de fattiga går åt helvete och han blir bitter. Han blir attackerad av  den nedsupne prästen Giffly som också råkar vara hans chef. Giffly avskyr O’Connor men också sin egen situation. I sin misär gör han vad han kan för att stödja arbetarna men det går sådär. Han är åtminstone ett rejält gissel för O´Connor vilket är glädjande. Yearling som nämts tidigare är intressant eftersom han är en av de rikaste i Dublin men ändå är väldigt klarsynt kring strejken och arbetarnas situation. Han agerar när strejktrötta arbetarfamiljer försöker skicka sina hungriga barn till kamrater i norra England genom att försöka eskortera ungarna förbi reaktionära katoliker som inte vill “tappa själar” till protestantismen.
+Samtal och diskussioner inom de högre samhällsklassernas är viktiga i boken. Man får här en bild av hur de högre samhällsklasserna reagerar på arbetarnas organisering. Den katolska prästen O´Connor väljer i bokens inledning att lämna en behaglig överklassförsamling för att verka i en av de fattigaste slumförsamlingarna. Han vill tjäna gud hos de fattiga men lär sig snabbt att avsky “Larkinismen” , den irlänska varianten av socialism uppkallad efter fackföreningsledaren [[James Larkin]]. O'Connor tycker om församlingsmedlemmar som lider, tar emot välgörenhet, håller käften och går i kyrkan. Ingen blir särskilt förvånad när hans vilja att hjälpa de fattiga går åt helvete och han blir bitter. Han blir attackerad av den nedsupne men sympatiska prästen Giffly som också råkar vara hans chef. Giffly avskyr O’Connor men också sin egen situation. I sin misär gör han vad han kan för att stödja arbetarna men det går sådär. Han lyckas åtminstone gör livet surt för O´Connor vilket är glädjande i det lilla. Yearling, vän till slumkapitalisten Bradshaw och O'Connor, är en av de rikaste i Dublin men ändå väldigt klarsynt kring kapitalismens moraliska konkurs, strejkerna och arbetarnas situation. Han glider från svartsyn till aktiv solidaritet under stridens gång. När strejktrötta arbetarfamiljer försöker skicka sina hungriga barn till kamrater i norra England hjälper han till genom att försöka eskortera ungarna förbi reaktionära våldsamma katoliker som inte vill “tappa själar” till protestantismen.
+Det är många karaktärarer att hålla ordning på i den här boken men det är det väl värt mödan. Boken visar på den otroliga kraft som finns i solidariteten mellan människor. Många av huvudpersonerna kämpar mot svält och förnedring, samtidigt som de sällan hatar. De vill ha förändring, bröd och värdighet vilket löper som en röd tråd genom boken. Solidariteten står i stark konflikt med och kontrasteras mot kapitalisternas girighet och polisens brutalitet. Plunkett har fått till ett rejält tidsdokument som behandlar strejker, kravaller, demonstrationer och aktioner mot strejkbrytare.
-Det är många karaktärarer att hålla ordning på i den här boken men det är det väl värt mödan.  Boken visar på den otroliga kraft som finns i solidariteten mellan människor. Våra karaktärer kämpar mot svält och förnedring, samtidigt som de sällan hatar. De vill ha förändring, bröd och värdighet vilket löper som en röd tråd genom boken. Solidariteten står i stark konflikt och kontrast med kapitalisternas girighet och polisens brutalitet. Plunkett har fått till ett rejält tidsdokument som behandlar strejker, kravaller, demonstrationer och aktioner mot strejkbrytare.
 Det är också intressant att följa med i vad som rör sig i huvudena på det irlänska härskarskiktet. En del av dem söker förändring medan andra isolerar sig, moraliserar över de fattiga och trycker ned dem. Boken har flera paralleler med [[Väinö Linna]]s mästerverk [Linna, Väinö: Här under Polstjärnan|Här under polstjärnan]] då den kan ses som en kollektivroman, där platsen och dess innvånare är viktigare än enskilda karaktärer. Och där författaren står på de kämpande arbetarnas sida. Den utspelar sig också vid ungefär samma tidpunkt i den europeiska arbetarklassens historia. Jag såg också många likheter mellan de förvirrade prästerna som finns både i [[Linna, Väinö: Upp trälar|Upp, Trälar]]! och Strumpet City.

← Äldre version		Versionen från 5 januari 2014 kl. 17.10
Rad 1:		Rad 1:
−	[[Fil:Plunkett Strumpet City.JPG\|frame\|right]]~~Irländsk arbetarlitteratur~~? Har du hört talas om det? Någon bokmal i din bekanskapskrets kanske har läst något av James Joyce, Bernard Shaw eller Yeats. Själv blev jag tvingad att läsa Yeats på universitetet, det var väl sådär intressant. Desto roligare var det att sätta tänderna i [[James Plunkett]]s motsvarighet till [[Per Anders Fogelström]]s romaner om Stockholm. Strumpet City består visserligen bara av en bok men den är ett fantastiskt dokument om människor i Dublin. Boken utspelar sig runt den stora strejken och lockouten 1913-14, då värdighet och bröd var viktigare än nationsbygge. Strumpet City gavs ut 1969 och var James Plunketts första stora framgång. 2012 gavs den ut på nytt då den blev belönad med priset One City One Book av Dublin Stad.	+	[[Fil:Plunkett Strumpet City.JPG\|frame\|right]]Irländska arbetarskildringar? Har du hört talas om det? Någon bokmal i din bekanskapskrets kanske har läst något av James Joyce, Bernard Shaw eller Yeats. Själv blev jag tvingad att läsa Yeats på universitetet, det var väl sådär intressant. Desto roligare var det att sätta tänderna i [[James Plunkett]]s motsvarighet till [[Per Anders Fogelström]]s romaner om Stockholm. Strumpet City består visserligen bara av en bok men den är ett fantastiskt dokument om människor i Dublin. Boken utspelar sig runt den stora strejken och lockouten 1913-14, då värdighet och bröd var viktigare än nationsbygge. Strumpet City gavs ut 1969 och var James Plunketts första stora framgång. 2012 gavs den ut på nytt då den blev belönad med priset One City One Book av Dublin Stad.

	Boken tar sin början någon gång 1907 då Mary tar sig till Dublin för att tjänstgöra som husa hos den rika borgarfamiljen Bradshaws. Mr. Bradshaw försörjer sig på att hyra ut undermåliga hus till de fattiga i Dublins slum. Mrs. Bradshaw är trevligare men anklagas för att vara för blödig av sin man. Hos familjen träffar Mary en äldre republikansk piga som efter hand blir sjuk och trots flera år av tjänst skickas till fattighuset. Den sociala kontrollen är stark. Har man valt att bli piga har man ofta valt bort att skaffa familj, men Mary träffar efter hand Fitz, som hon börjar hänga med. Till sist bryter hon sig loss (mycket på grund av behandlingen av hennes arbetskamrat) och flyttar in i Fitz lägenhet med planen att gifta sig småningom. Livet blir bättre tillsammans med Fitz för att sedan bli tuffare när Fitz organiserar sig och hamnar i konflikt med arbetsköparna.		Boken tar sin början någon gång 1907 då Mary tar sig till Dublin för att tjänstgöra som husa hos den rika borgarfamiljen Bradshaws. Mr. Bradshaw försörjer sig på att hyra ut undermåliga hus till de fattiga i Dublins slum. Mrs. Bradshaw är trevligare men anklagas för att vara för blödig av sin man. Hos familjen träffar Mary en äldre republikansk piga som efter hand blir sjuk och trots flera år av tjänst skickas till fattighuset. Den sociala kontrollen är stark. Har man valt att bli piga har man ofta valt bort att skaffa familj, men Mary träffar efter hand Fitz, som hon börjar hänga med. Till sist bryter hon sig loss (mycket på grund av behandlingen av hennes arbetskamrat) och flyttar in i Fitz lägenhet med planen att gifta sig småningom. Livet blir bättre tillsammans med Fitz för att sedan bli tuffare när Fitz organiserar sig och hamnar i konflikt med arbetsköparna.

@@ Rad 13: / Rad 13: @@
 Det är också intressant att följa med i vad som rör sig i huvudena på det irlänska härskarskiktet. En del av dem söker förändring medan andra isolerar sig, moraliserar över de fattiga och trycker ned dem. Boken har flera paralleler med Väinö Linnas mästerverk Här under polstjärnan då den kan ses som en kollektivroman, där platsen och dess innvånare är viktigare än enskilda karaktärer. Den utspelar sig också vid ungefär samma tidpunkt i den europeiska arbetarklassens historia. Jag såg också många likheter mellan de förvirrade prästerna som finns både i [[Linna, Väinö: Upp trälar|Upp, Trälar]]! och Strumpet City.
-Strumpet City utgavs på svenska någon gång på 70-talet under namnet ''Trolös Stad'' och går nog att få tag i på ett bra antikvariat, annars går den att beställa eller ladda ned på amazon för en relativt billig peng.  Det finns också en filmatisering som gjordes 1980 av Irländsk TV. Du kan se den på [http://www.youtube.com/watch?v=jsY6piFDPHQ youtube] vilket är är lite rörigt eller ladda ned den på [https://thepiratebay.se/torrent/5202865/Strumpet_City_(1980)_-_classic_Irish_tv_miniseries pirate bay].
+Strumpet City utgavs på svenska någon gång på 70-talet under namnet ''Trolös Stad'' och går nog att få tag i på ett bra antikvariat eller låna på biblan, annars går den att beställa eller ladda ned på amazon för en relativt billig peng.  Det finns också en filmatisering som gjordes 1980 av Irländsk TV. Du kan se den på [http://www.youtube.com/watch?v=jsY6piFDPHQ youtube] vilket är är lite rörigt eller ladda ned den på [https://thepiratebay.se/torrent/5202865/Strumpet_City_(1980)_-_classic_Irish_tv_miniseries pirate bay].
 == Se också ==

@@ Rad 22: / Rad 22: @@
 [[Kategori:Irland]]
 [[Kategori:Arbetarskildringar]]
-[[Kategori:Kollektivromanar]]
+[[Kategori:Kollektivromaner]]
 [[Kategori:Strejkskildringar]]

@@ Rad 21: / Rad 21: @@
 [[Kategori:Böcker]]
 [[Kategori:Irland]]
-[[Kategori:Arbetarskildring]]
+[[Kategori:Arbetarskildringar]]
-[[Kategori:Kollektivroman]]
+[[Kategori:Kollektivromanar]]
-[[Kategori:Strejkskildring]]
+[[Kategori:Strejkskildringar]]