Pettersson, Waltraut: Tid att leva - Versionshistorik

Linnea den 8 mars 2015 kl. 12.43

2015-03-08T12:43:11Z

Linnea den 8 mars 2015 kl. 12.43

2015-03-08T12:43:01Z

Linnea den 8 mars 2015 kl. 12.26

2015-03-08T12:26:13Z

Linnea den 8 mars 2015 kl. 12.25

2015-03-08T12:25:04Z

Linnea den 8 mars 2015 kl. 12.22

2015-03-08T12:22:18Z

Linnea den 8 mars 2015 kl. 12.19

2015-03-08T12:19:38Z

Linnea: Skapade sidan med 'Självbiografisk barndomskildring från östra Pommern, i 40-talets Tyskland. Huvudpersonen Irene dotter i en hyfsat välmående bondefamilj. Fadern är, som många av de andr...'

2015-03-08T12:08:17Z

Skapade sidan med 'Självbiografisk barndomskildring från östra Pommern, i 40-talets Tyskland. Huvudpersonen Irene dotter i en hyfsat välmående bondefamilj. Fadern är, som många av de andr...'

Ny sida

Självbiografisk barndomskildring från östra Pommern, i 40-talets Tyskland. Huvudpersonen Irene dotter i en hyfsat välmående bondefamilj. Fadern är, som många av de andra bönderna nazist. Till en början handlar berättelsen om vardagen - skörd, hårt arbete, sjukdom, barnafödande osv - med nazismen i bakgrunden.

En obehaglig, men intressant, aspekt av boken är att nazismen är just i bakgrunden, någonting helt naturligt. Den judiska läkaren anses som smutsig och när han förs bort mot koncentrationsläger är det ingen som höjer på ögonbrynen. När polska slavarbetare delas ut till bönderna anses det också som en god resurs, och ingenting underligt. När den polska slav-pigan kommer till gården och gråter över sitt barn som hon tvingats lämna hos modern i Polen sätter husmodern henne snabbt i arbete. På samma spår fortsätter relationen mellan de polska arbetarna och familjen. Ingen solidariserar sig på något sätt med de mer utsatta.

Och bristen på solidaritet vilar inte bara på rasistiska grunder. Under slutet av kriget kommenderas moderns syster till arbete i fallskärmsfabriken i staden, där de tvingas arbete hårt under knappa matransoner. Systern skriver till familjen och ber om ett brev som intygar att hon behövs i jordbruksproduktionen. Modern vägrar att skriva intyget för att hon känner sig stött av tidigare gnabb med systern.

Enda gången folk något sånar hjälper varandra är när ryssarna invaderar. Glimtar av solidaritet (tyskar emellan) följs av att männen förs bort (för några är det rätt svårt att känna sympati...) och en tid av expropiering och okontrollerad (fast samtidigt systematisk) våldtäkt av traktens kvinnor.

← Äldre version		Versionen från 8 mars 2015 kl. 12.43
Rad 1:		Rad 1:
−	[[~~Fil:~~Fil:Pettersson Tid att leva.jpg\|frame\|right]]Självbiografisk barndomskildring från östra Pommern, i 40-talets Tyskland av [[Waltraut Pettersson]]. Huvudpersonen Irene dotter i en hyfsat välmående bondefamilj. Fadern är, som många av de andra bönderna, nazist. Till en början handlar berättelsen om vardagen - skörd, hårt arbete, sjukdom, barnafödande osv - med nazismen i bakgrunden.	+	[[Fil:Pettersson Tid att leva.jpg\|frame\|right]]Självbiografisk barndomskildring från östra Pommern, i 40-talets Tyskland av [[Waltraut Pettersson]]. Huvudpersonen Irene dotter i en hyfsat välmående bondefamilj. Fadern är, som många av de andra bönderna, nazist. Till en början handlar berättelsen om vardagen - skörd, hårt arbete, sjukdom, barnafödande osv - med nazismen i bakgrunden.

	En obehaglig, men intressant, aspekt av boken är att nazismen är just i bakgrunden, någonting helt naturligt. Den judiska läkaren anses som smutsig och när han förs bort mot koncentrationsläger är det ingen som höjer på ögonbrynen. När polska slavarbetare delas ut till bönderna anses det också som en god resurs, och ingenting underligt. När den polska slav-pigan kommer till gården och gråter över sitt barn som hon tvingats lämna hos modern i Polen sätter husmodern henne snabbt i arbete. På samma spår fortsätter relationen mellan de polska arbetarna och familjen. Ingen solidariserar sig på något sätt med de mer utsatta.		En obehaglig, men intressant, aspekt av boken är att nazismen är just i bakgrunden, någonting helt naturligt. Den judiska läkaren anses som smutsig och när han förs bort mot koncentrationsläger är det ingen som höjer på ögonbrynen. När polska slavarbetare delas ut till bönderna anses det också som en god resurs, och ingenting underligt. När den polska slav-pigan kommer till gården och gråter över sitt barn som hon tvingats lämna hos modern i Polen sätter husmodern henne snabbt i arbete. På samma spår fortsätter relationen mellan de polska arbetarna och familjen. Ingen solidariserar sig på något sätt med de mer utsatta.

← Äldre version		Versionen från 8 mars 2015 kl. 12.43
Rad 1:		Rad 1:
−	Självbiografisk barndomskildring från östra Pommern, i 40-talets Tyskland av [[Waltraut Pettersson]]. Huvudpersonen Irene dotter i en hyfsat välmående bondefamilj. Fadern är, som många av de andra bönderna, nazist. Till en början handlar berättelsen om vardagen - skörd, hårt arbete, sjukdom, barnafödande osv - med nazismen i bakgrunden.	+	[[Fil:Fil:Pettersson Tid att leva.jpg\|frame\|right]]Självbiografisk barndomskildring från östra Pommern, i 40-talets Tyskland av [[Waltraut Pettersson]]. Huvudpersonen Irene dotter i en hyfsat välmående bondefamilj. Fadern är, som många av de andra bönderna, nazist. Till en början handlar berättelsen om vardagen - skörd, hårt arbete, sjukdom, barnafödande osv - med nazismen i bakgrunden.

	En obehaglig, men intressant, aspekt av boken är att nazismen är just i bakgrunden, någonting helt naturligt. Den judiska läkaren anses som smutsig och när han förs bort mot koncentrationsläger är det ingen som höjer på ögonbrynen. När polska slavarbetare delas ut till bönderna anses det också som en god resurs, och ingenting underligt. När den polska slav-pigan kommer till gården och gråter över sitt barn som hon tvingats lämna hos modern i Polen sätter husmodern henne snabbt i arbete. På samma spår fortsätter relationen mellan de polska arbetarna och familjen. Ingen solidariserar sig på något sätt med de mer utsatta.		En obehaglig, men intressant, aspekt av boken är att nazismen är just i bakgrunden, någonting helt naturligt. Den judiska läkaren anses som smutsig och när han förs bort mot koncentrationsläger är det ingen som höjer på ögonbrynen. När polska slavarbetare delas ut till bönderna anses det också som en god resurs, och ingenting underligt. När den polska slav-pigan kommer till gården och gråter över sitt barn som hon tvingats lämna hos modern i Polen sätter husmodern henne snabbt i arbete. På samma spår fortsätter relationen mellan de polska arbetarna och familjen. Ingen solidariserar sig på något sätt med de mer utsatta.

← Äldre version		Versionen från 8 mars 2015 kl. 12.26
Rad 1:		Rad 1:
−	Självbiografisk barndomskildring från östra Pommern, i 40-talets Tyskland. Huvudpersonen Irene dotter i en hyfsat välmående bondefamilj. Fadern är, som många av de andra bönderna, nazist. Till en början handlar berättelsen om vardagen - skörd, hårt arbete, sjukdom, barnafödande osv - med nazismen i bakgrunden.	+	Självbiografisk barndomskildring från östra Pommern, i 40-talets Tyskland av [[Waltraut Pettersson]]. Huvudpersonen Irene dotter i en hyfsat välmående bondefamilj. Fadern är, som många av de andra bönderna, nazist. Till en början handlar berättelsen om vardagen - skörd, hårt arbete, sjukdom, barnafödande osv - med nazismen i bakgrunden.

	En obehaglig, men intressant, aspekt av boken är att nazismen är just i bakgrunden, någonting helt naturligt. Den judiska läkaren anses som smutsig och när han förs bort mot koncentrationsläger är det ingen som höjer på ögonbrynen. När polska slavarbetare delas ut till bönderna anses det också som en god resurs, och ingenting underligt. När den polska slav-pigan kommer till gården och gråter över sitt barn som hon tvingats lämna hos modern i Polen sätter husmodern henne snabbt i arbete. På samma spår fortsätter relationen mellan de polska arbetarna och familjen. Ingen solidariserar sig på något sätt med de mer utsatta.		En obehaglig, men intressant, aspekt av boken är att nazismen är just i bakgrunden, någonting helt naturligt. Den judiska läkaren anses som smutsig och när han förs bort mot koncentrationsläger är det ingen som höjer på ögonbrynen. När polska slavarbetare delas ut till bönderna anses det också som en god resurs, och ingenting underligt. När den polska slav-pigan kommer till gården och gråter över sitt barn som hon tvingats lämna hos modern i Polen sätter husmodern henne snabbt i arbete. På samma spår fortsätter relationen mellan de polska arbetarna och familjen. Ingen solidariserar sig på något sätt med de mer utsatta.

@@ Rad 9: / Rad 9: @@
 Boken avslutas med avtyskning av Östpommern. Polacker flyttar in i tyska gårdar i grannskapet, valutan byts till sloty och gator får polska namn. Underliga situationer uppstår där nya polska besittare tillfälligt delar gård med de gamla tyska ägarna. Tillslut befinner sig huvudpersonen på flykt mot väst.
-[[Kateogri:Böcker]]
+[[Kategori:Böcker]]
 [[Kategori:Nazityskland]]
 [[Kategori:Tyskland]]

← Äldre version		Versionen från 8 mars 2015 kl. 12.19
Rad 6:		Rad 6:

	Enda gången folk något sånar hjälper varandra är när ryssarna invaderar. Glimtar av solidaritet (tyskar emellan) följs av att männen förs bort (för några är det rätt svårt att känna sympati...) och en tid av expropiering och okontrollerad (fast samtidigt systematisk) våldtäkt av traktens kvinnor.		Enda gången folk något sånar hjälper varandra är när ryssarna invaderar. Glimtar av solidaritet (tyskar emellan) följs av att männen förs bort (för några är det rätt svårt att känna sympati...) och en tid av expropiering och okontrollerad (fast samtidigt systematisk) våldtäkt av traktens kvinnor.
		+
		+	Boken avslutas med avtyskning av Östpommern. Polacker flyttar in i tyska gårdar i grannskapet, valutan byts till sloty och gator får polska namn. Underliga situationer uppstår där nya polska besittare tillfälligt delar gård med de gamla tyska ägarna. Tillslut befinner sig huvudpersonen på flykt mot väst.
		+
		+	[[Kateogri:Böcker]]
		+	[[Kategori:Nazityskland]]
		+	[[Kategori:Tyskland]]
		+	[[Kategori:Polen]]
		+	[[Kategori:Nazism]]
		+	[[Kategori:Bönder]]

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-Självbiografisk barndomskildring från östra Pommern, i 40-talets Tyskland. Huvudpersonen Irene dotter i en hyfsat välmående bondefamilj. Fadern är, som många av de andra bönderna nazist. Till en början handlar berättelsen om vardagen - skörd, hårt arbete, sjukdom, barnafödande osv - med nazismen i bakgrunden.
+Självbiografisk barndomskildring från östra Pommern, i 40-talets Tyskland. Huvudpersonen Irene dotter i en hyfsat välmående bondefamilj. Fadern är, som många av de andra bönderna, nazist. Till en början handlar berättelsen om vardagen - skörd, hårt arbete, sjukdom, barnafödande osv - med nazismen i bakgrunden.
 En obehaglig, men intressant, aspekt av boken är att nazismen är just i bakgrunden, någonting helt naturligt. Den judiska läkaren anses som smutsig och när han förs bort mot koncentrationsläger är det ingen som höjer på ögonbrynen. När polska slavarbetare delas ut till bönderna anses det också som en god resurs, och ingenting underligt. När den polska slav-pigan kommer till gården och gråter över sitt barn som hon tvingats lämna hos modern i Polen sätter husmodern henne snabbt i arbete. På samma spår fortsätter relationen mellan de polska arbetarna och familjen. Ingen solidariserar sig på något sätt med de mer utsatta.
-Och bristen på solidaritet vilar inte bara på rasistiska grunder. Under slutet av kriget kommenderas moderns syster till arbete i fallskärmsfabriken i staden, där de tvingas arbete hårt under knappa matransoner. Systern skriver till familjen och ber om ett brev som intygar att hon behövs i jordbruksproduktionen. Modern vägrar att skriva intyget för att hon känner sig stött av tidigare gnabb med systern.
+Och bristen på solidaritet vilar inte bara på rasistiska grunder. Under slutet av kriget kommenderas moderns syster till arbete i fallskärmsfabriken i staden, där de tvingas arbeta hårt under knappa matransoner. Systern skriver till familjen och ber om ett brev som intygar att hon behövs i jordbruksproduktionen. Modern vägrar att skriva intyget för att hon känner sig stött av tidigare gnabb med systern.
 Enda gången folk något sånar hjälper varandra är när ryssarna invaderar. Glimtar av solidaritet (tyskar emellan) följs av att männen förs bort (för några är det rätt svårt att känna sympati...) och en tid av expropiering och okontrollerad (fast samtidigt systematisk) våldtäkt av traktens kvinnor.