Lo-Johansson, Ivar: Traktorn - Versionshistorik

Kurtake den 21 juni 2009 kl. 18.33

2009-06-21T18:33:17Z

Kurtake den 21 juni 2009 kl. 18.31

2009-06-21T18:31:15Z

DN den 13 januari 2009 kl. 19.56

2009-01-13T19:56:17Z

Kurtake: flyttade Johansson, Ivar Lo: Traktorn till Lo-Johansson, Ivar: Traktorn

2008-09-14T20:24:11Z

flyttade Johansson, Ivar Lo: Traktorn till Lo-Johansson, Ivar: Traktorn

Kurtake den 5 augusti 2008 kl. 19.28

2008-08-05T19:28:08Z

DN den 1 juni 2007 kl. 18.58

2007-06-01T18:58:26Z

DN den 1 juni 2007 kl. 18.55

2007-06-01T18:55:53Z

DN: Ny sida: Utspelar sig bland jordbruksarbetare på och runt en mönstergård under 1930-40-tal. Gården och omgivningen morderniseras. Jordbrukets industrialisering, övergang fran småbruk till stor...

2007-06-01T18:55:39Z

Ny sida: Utspelar sig bland jordbruksarbetare på och runt en mönstergård under 1930-40-tal. Gården och omgivningen morderniseras. Jordbrukets industrialisering, övergang fran småbruk till stor...

Ny sida

Utspelar sig bland jordbruksarbetare på och runt en mönstergård under 1930-40-tal. Gården och omgivningen morderniseras. Jordbrukets industrialisering, övergang fran småbruk till storjordbruk, statarna blir arbetare och djuren går från varelser till varor. Det innebär "frihet", osakerhet och nya problem för jordbruksarbetarna. Boken borjade med maskningsaktion ocksa. Statarna hade precis blivit vanliga lönearbetare och eftersom de inte kände sa stor frihet tyckte de att det skulle markas nagot litet att de "blivit fria" - ''"vi tar det lite lugnare i nagra dagar"''.

Fackliga mål och strider och strider inom facket. Lokala klubbordforanden funderar på att göra karriär och en sparkad knegare resonerar runt att facket innna kämpande mot arbetsgivaren och att man då visste vem fiende var men nu ar motstandaren facket och då blir det mer komplicerat. Ordforande svarar att facket inte bara ska se till att man får rattigheter utan ocksa att man följer sina skyldigheter. En förorättad arbetare hämnas med ganska grovt individuellt sabotage (avlar med den samsta tjuren som absolut inte fick fora sina gener vidare).

Vetenskapen och universiteten kliver in i jordbruket och tränger undan traditionell erfarenhet. Ur det har kommer konflikter. Det resoneras ocksa om hur bönderna tidigare hade känsla for djuren då man vårdade, brydde sig om, levde på och av djuren innan man slaktade dem medan djuren i det nya jordbruket bara ar potentiell vinst. Det raljeras om djurskyddsforeningar som överklassdamer som bryr sig hemskt mycket om djur men väldigt lite om människor. "Så fort det finns hunsade och underbetalda lantarbetare som går ut i strejk får överklassen en oehord djurkärlek och ska ut och ta hand om djuren".

Boken är inte så medryckande men historiskt givande. Läs den om du är intresserad av jordbruk.

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-[[Bild:Lo-Johansson-Ivar_traktorn.gif|frame|right]]Utspelar sig bland jordbruksarbetare på och runt en mönstergård under 1930-40-tal. Gården och omgivningen morderniseras. Jordbrukets industrialisering, övergang fran småbruk till storjordbruk, statarna blir arbetare och djuren går från varelser till varor. Det innebär "frihet", osakerhet och nya problem för jordbruksarbetarna. Boken borjade med en maskningsaktion. Statarna hade precis blivit vanliga lönearbetare och eftersom de inte kände så stor frihet tyckte de att det iallafall skulle märkas nagot litet att de "blivit fria" - ''"vi tar det lite lugnare i några dagar"''.
+[[Bild:Lo-Johansson-Ivar_traktorn.gif|frame|right]]'''Traktorn''' utspelar sig bland jordbruksarbetare på och runt en mönstergård under 1930-40-tal. Gården och omgivningen morderniseras. Jordbrukets industrialisering, övergang fran småbruk till storjordbruk, statarna blir arbetare och djuren går från varelser till varor. Det innebär "frihet", osakerhet och nya problem för jordbruksarbetarna. Boken borjade med en maskningsaktion. Statarna hade precis blivit vanliga lönearbetare och eftersom de inte kände så stor frihet tyckte de att det iallafall skulle märkas nagot litet att de "blivit fria" - ''"vi tar det lite lugnare i några dagar"''.
 Fackliga mål och strider, och strider inom facket. Lokala klubbordforanden funderar på att göra karriär och en sparkad knegare resonerar runt att facket innna kämpande mot arbetsgivaren och att man då visste vem fiende var men nu ar motståndaren facket och då blir striden mer komplicerat. Ordforande svarar att facket inte bara ska se till att man får rättigheter utan ocksa att man följer sina skyldigheter. En förorättad arbetare hämnas med ganska grovt individuellt sabotage (avlar med den samsta tjuren som absolut inte fick fora sina gener vidare).
@@ Rad 5: / Rad 5: @@
 Vetenskapen och universiteten kliver in i jordbruket och tränger undan traditionell erfarenhet. Ur det har kommer konflikter. Det resoneras ocksa om hur bönderna tidigare hade känsla for djuren då man vårdade, brydde sig om, levde på och av djuren innan man slaktade dem medan djuren i det nya jordbruket bara ar potentiell vinst. Det raljeras om djurskyddsforeningar som överklassdamer som bryr sig hemskt mycket om djur men väldigt lite om människor. ''"Så fort det finns hunsade och underbetalda lantarbetare som går ut i strejk får överklassen en oehord djurkärlek och ska ut och ta hand om djuren"''.
-Boken är inte så medryckande men historiskt givande. Läs den om du är intresserad av jordbruk.
+[[Ivar Lo-Johansson]]s bok är inte så medryckande men historiskt givande. Läs den om du är intresserad av jordbruk.
 [[Kategori:Arbetarlitteratur]]
 [[Kategori:Böcker]]
 [[Kategori:Lantarbetare]]

← Äldre version		Versionen från 21 juni 2009 kl. 18.31
Rad 1:		Rad 1:
−	Utspelar sig bland jordbruksarbetare på och runt en mönstergård under 1930-40-tal. Gården och omgivningen morderniseras. Jordbrukets industrialisering, övergang fran småbruk till storjordbruk, statarna blir arbetare och djuren går från varelser till varor. Det innebär "frihet", osakerhet och nya problem för jordbruksarbetarna. Boken borjade med en maskningsaktion. Statarna hade precis blivit vanliga lönearbetare och eftersom de inte kände så stor frihet tyckte de att det iallafall skulle märkas nagot litet att de "blivit fria" - ''"vi tar det lite lugnare i några dagar"''.	+	[[Bild:Lo-Johansson-Ivar_traktorn.gif\|frame\|right]]Utspelar sig bland jordbruksarbetare på och runt en mönstergård under 1930-40-tal. Gården och omgivningen morderniseras. Jordbrukets industrialisering, övergang fran småbruk till storjordbruk, statarna blir arbetare och djuren går från varelser till varor. Det innebär "frihet", osakerhet och nya problem för jordbruksarbetarna. Boken borjade med en maskningsaktion. Statarna hade precis blivit vanliga lönearbetare och eftersom de inte kände så stor frihet tyckte de att det iallafall skulle märkas nagot litet att de "blivit fria" - ''"vi tar det lite lugnare i några dagar"''.

	Fackliga mål och strider, och strider inom facket. Lokala klubbordforanden funderar på att göra karriär och en sparkad knegare resonerar runt att facket innna kämpande mot arbetsgivaren och att man då visste vem fiende var men nu ar motståndaren facket och då blir striden mer komplicerat. Ordforande svarar att facket inte bara ska se till att man får rättigheter utan ocksa att man följer sina skyldigheter. En förorättad arbetare hämnas med ganska grovt individuellt sabotage (avlar med den samsta tjuren som absolut inte fick fora sina gener vidare).		Fackliga mål och strider, och strider inom facket. Lokala klubbordforanden funderar på att göra karriär och en sparkad knegare resonerar runt att facket innna kämpande mot arbetsgivaren och att man då visste vem fiende var men nu ar motståndaren facket och då blir striden mer komplicerat. Ordforande svarar att facket inte bara ska se till att man får rättigheter utan ocksa att man följer sina skyldigheter. En förorättad arbetare hämnas med ganska grovt individuellt sabotage (avlar med den samsta tjuren som absolut inte fick fora sina gener vidare).

← Äldre version		Versionen från 13 januari 2009 kl. 19.56
Rad 9:		Rad 9:
	[[Kategori:Arbetarlitteratur]]		[[Kategori:Arbetarlitteratur]]
	[[Kategori:Böcker]]		[[Kategori:Böcker]]
		+	[[Kategori:Lantarbetare]]

← Äldre version		Versionen från 5 augusti 2008 kl. 19.28
Rad 6:		Rad 6:

	Boken är inte så medryckande men historiskt givande. Läs den om du är intresserad av jordbruk.		Boken är inte så medryckande men historiskt givande. Läs den om du är intresserad av jordbruk.
		+
		+	[[Kategori:Arbetarlitteratur]]
		+	[[Kategori:Böcker]]

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-Utspelar sig bland jordbruksarbetare på och runt en mönstergård under 1930-40-tal. Gården och omgivningen morderniseras. Jordbrukets industrialisering, övergang fran småbruk till storjordbruk, statarna blir arbetare och djuren går från varelser till varor. Det innebär "frihet", osakerhet och nya problem för jordbruksarbetarna. Boken borjade med maskningsaktion ocksa. Statarna hade precis blivit vanliga lönearbetare och eftersom de inte kände sa stor frihet tyckte de att det skulle markas nagot litet att de "blivit fria" - ''"vi tar det lite lugnare i nagra dagar"''.
+Utspelar sig bland jordbruksarbetare på och runt en mönstergård under 1930-40-tal. Gården och omgivningen morderniseras. Jordbrukets industrialisering, övergang fran småbruk till storjordbruk, statarna blir arbetare och djuren går från varelser till varor. Det innebär "frihet", osakerhet och nya problem för jordbruksarbetarna. Boken borjade med en maskningsaktion. Statarna hade precis blivit vanliga lönearbetare och eftersom de inte kände så stor frihet tyckte de att det iallafall skulle märkas nagot litet att de "blivit fria" - ''"vi tar det lite lugnare i några dagar"''.
-Fackliga mål och strider och strider inom facket. Lokala klubbordforanden funderar på att göra karriär och en sparkad knegare resonerar runt att facket innna kämpande mot arbetsgivaren och att man då visste vem fiende var men nu ar motstandaren facket och då blir det mer komplicerat. Ordforande svarar att facket inte bara ska se till att man får rattigheter utan ocksa att man följer sina skyldigheter. En förorättad arbetare hämnas med ganska grovt individuellt sabotage (avlar med den samsta tjuren som absolut inte fick fora sina gener vidare).
+Fackliga mål och strider, och strider inom facket. Lokala klubbordforanden funderar på att göra karriär och en sparkad knegare resonerar runt att facket innna kämpande mot arbetsgivaren och att man då visste vem fiende var men nu ar motståndaren facket och då blir striden mer komplicerat. Ordforande svarar att facket inte bara ska se till att man får rättigheter utan ocksa att man följer sina skyldigheter. En förorättad arbetare hämnas med ganska grovt individuellt sabotage (avlar med den samsta tjuren som absolut inte fick fora sina gener vidare).
 Vetenskapen och universiteten kliver in i jordbruket och tränger undan traditionell erfarenhet. Ur det har kommer konflikter. Det resoneras ocksa om hur bönderna tidigare hade känsla for djuren då man vårdade, brydde sig om, levde på och av djuren innan man slaktade dem medan djuren i det nya jordbruket bara ar potentiell vinst. Det raljeras om djurskyddsforeningar som överklassdamer som bryr sig hemskt mycket om djur men väldigt lite om människor. ''"Så fort det finns hunsade och underbetalda lantarbetare som går ut i strejk får överklassen en oehord djurkärlek och ska ut och ta hand om djuren"''.
 Boken är inte så medryckande men historiskt givande. Läs den om du är intresserad av jordbruk.

← Äldre version	Versionen från 14 september 2008 kl. 20.24
(Ingen skillnad)