Lev Trotskij - Versionshistorik

Koltrast den 10 november 2017 kl. 09.32

2017-11-10T09:32:37Z

Koltrast den 10 november 2017 kl. 09.32

2017-11-10T09:32:24Z

Kurtake den 2 november 2012 kl. 19.28

2012-11-02T19:28:04Z

Kurtake den 12 september 2012 kl. 15.42

2012-09-12T15:42:52Z

Linnea: /* Hur slipstenen skall dras */

2012-09-11T18:26:49Z

‎Hur slipstenen skall dras

Linnea den 30 maj 2011 kl. 16.07

2011-05-30T16:07:59Z

Kurtake: /* Citat */

2010-03-31T09:18:35Z

‎Citat

Kurtake den 31 mars 2010 kl. 09.12

2010-03-31T09:12:48Z

Kurtake den 31 mars 2010 kl. 09.08

2010-03-31T09:08:53Z

Kurtake den 31 mars 2010 kl. 09.08

2010-03-31T09:08:25Z

@@ Rad 25: / Rad 25: @@
 [[Kategori:Ryska revolutionen]]
 [[Kategori:Kommunister]]
-[[Kategori:Trotskister]]
+[[Kategori:Trottar]]
 [[Kategori:Ryska kommunister]]
 [[Kategori:Röda borgare]]
 [[Kategori:Sovjetunionen]]

@@ Rad 25: / Rad 25: @@
 [[Kategori:Ryska revolutionen]]
 [[Kategori:Kommunister]]
 [[Kategori:Ryska kommunister]]
 [[Kategori:Röda borgare]]
 [[Kategori:Sovjetunionen]]

@@ Rad 24: / Rad 24: @@
 [[Kategori:Män med skägg]]
 [[Kategori:Ryska revolutionen]]
 [[Kategori:Ryska kommunister]]
 [[Kategori:Röda borgare]]
 [[Kategori:Sovjetunionen]]

@@ Rad 4: / Rad 4: @@
 == Hur slipstenen skall dras ==
-Trotskij tankar om hur ett socialsitisk samhälle skall styras upp framgår tydligt i hans text ''Kommunismen och terrorn''<ref>Det följande är hämtat ur [[Tidningen Arbetarmakt]] nr Nr 6-7, december: "BYRÅKRATINS PATRIARK OM ARBETETS MILITARISERING"</ref>. Han börjar med att resonera runt vad proletariatets diktatur innebär och kommer fram till följande: "I partiets händer koncentreras den allmänna ledningen…..Det avgörande ordet i alla grundläggande frågor tillkommer partiet ... (vi måste) i alla stridsfrågor överhuvud...åt partiets centralkommitté överlåta sista ordet." "Proletariatets revolutionära herravälde förutsätter inom proletariatet självt ett med klart aktionsprogram och oeftergivlig inre diciplin försett partis politiska herravälde." " Sovjetmakten (är) endast...möjlig medelst partiets diktatur." "I att 'byta ut' arbetarklassens makt mot partiets makt ligger ingenting tillfälligt och i grund och botten är alls inget 'utbytande' för handen." Han ställer sig sedan frågan om man inte borde tillåta flera partier, för att kunna försäkra sig om att det parti som uttrycker proletariatets intressen sitter vid makten. Denna frågeställning avvisar han med att det är "dikterat av en rent liberal föreställning om revolutionens gång." Och beviset för att bolsjevikerna har arbetarnas och böndernas stöd är att "Vi har krossat mensjevikerna (8) och socialistrevolutionärerna - de finns inte mer. Det är oss bevis nog."
+Trotskij tankar om hur ett socialsitisk samhälle skall styras upp framgår tydligt i hans text ''Kommunismen och terrorn''<ref>Det följande är hämtat ur [[Tidningen Arbetarmakt]] nr Nr 6-7, december: "BYRÅKRATINS PATRIARK OM ARBETETS MILITARISERING"</ref>. Han börjar med att resonera runt vad proletariatets diktatur innebär och kommer fram till följande: "I partiets händer koncentreras den allmänna ledningen…..Det avgörande ordet i alla grundläggande frågor tillkommer partiet ... (vi måste) i alla stridsfrågor överhuvud...åt partiets centralkommitté överlåta sista ordet." "Proletariatets revolutionära herravälde förutsätter inom proletariatet självt ett med klart aktionsprogram och oeftergivlig inre diciplin försett partis politiska herravälde." " Sovjetmakten (är) endast...möjlig medelst partiets diktatur." "I att 'byta ut' arbetarklassens makt mot partiets makt ligger ingenting tillfälligt och i grund och botten är alls inget 'utbytande' för handen." Han ställer sig sedan frågan om man inte borde tillåta flera partier, för att kunna försäkra sig om att det parti som uttrycker proletariatets intressen sitter vid makten. Denna frågeställning avvisar han med att det är "dikterat av en rent liberal föreställning om revolutionens gång." Och beviset för att bolsjevikerna har arbetarnas och böndernas stöd är att "Vi har krossat [[mensjevikerna]] och [[socialistrevolutionärerna]] - de finns inte mer. Det är oss bevis nog."
-[[bild:Trotsky.JPG|right|frame|right|Den legendariska ishackan som sattes i Trotskijs skalle]]Efter att på detta uttömmande sätt ha motiverat partiets diktatur över proletariatet övergår Trotskij till att diskutera frågan hur produktionen och arbetet skulle organiseras. Han vill fortsätta med krigskommunismens metoder (dvs. bl.a. tvångsuttagning av arbetskraft, hård arbetsdisciplin, sträng ransonering av konsumtionsvaror, utbetalning av löner i natura, konfiskering av böndernas jordbruksprodukter) även i fredstid. Arbetsplikt skall införas - Trotskij frågar "Är det sant att obligatoriskt arbete alltid är improduktivt?" och svarar "att påståendet är den ynkligaste och naivaste liberala fördom" - och arbetsarméer organiseras, vilka på ett rent militärt sätt ska lösa landets ekonomiska problem. Straffbataljoner och koncentrationsläger ska upprättas för dem som rymmer från arbetet. Fackföreningarna ska helt underordnas partiets centrala ledning och ha till uppgift att disciplinera arbetarna och "organisera arbetets militarisering." "Det vore alltså ett grovt misstag, om man förväxlade frågan om proletariatets makt med frågan om driftsråden i spetsen för röretagen. Proletariatets diktatur kommer till uttryck i upphävandet av den enskilda äganderätten till produktionsmedlen och i den makt, de arbetandes kollektiva vilja (dvs. partiets), har över hela sovjetsystemet, men alls icke i de enskilda ekonomiföretagens förvaltningsformer." I fabrikerna skall Taylorsystemet - den tidens MTM-system - tillämpas och "socialistisk tävlan" införas. Hans syn på "enmansledning" inom industrin kan kort sammanfattas av honom själv i "Jag tror att om inbördeskriget inte förstört våra ekonomiska organ genom att beröva dem alla initiativrika och självständiga krafter, så skulle vi säkerligen tidigare och utan svårigheter ha övergått till individuellt förvaltningssystem inom ekonomin."
+[[bild:Trotsky.JPG|right|frame|right|Den legendariska ishackan som sattes i Trotskijs skalle]]Efter att på detta uttömmande sätt ha motiverat partiets diktatur över proletariatet övergår Trotskij till att diskutera frågan hur produktionen och arbetet skulle organiseras. Han vill fortsätta med krigskommunismens metoder (dvs. bl.a. tvångsuttagning av arbetskraft, hård arbetsdisciplin, sträng ransonering av konsumtionsvaror, utbetalning av löner i natura, konfiskering av böndernas jordbruksprodukter) även i fredstid. Arbetsplikt skall införas - Trotskij frågar "Är det sant att obligatoriskt arbete alltid är improduktivt?" och svarar "att påståendet är den ynkligaste och naivaste liberala fördom" - och arbetsarméer organiseras, vilka på ett rent militärt sätt ska lösa landets ekonomiska problem. Straffbataljoner och koncentrationsläger ska upprättas för dem som rymmer från arbetet. Fackföreningarna ska helt underordnas partiets centrala ledning och ha till uppgift att disciplinera arbetarna och "organisera arbetets militarisering." "Det vore alltså ett grovt misstag, om man förväxlade frågan om proletariatets makt med frågan om driftsråden i spetsen för företagen. Proletariatets diktatur kommer till uttryck i upphävandet av den enskilda äganderätten till produktionsmedlen och i den makt, de arbetandes kollektiva vilja (dvs. partiets), har över hela sovjetsystemet, men alls icke i de enskilda ekonomiföretagens förvaltningsformer." I fabrikerna skall [[Taylorism|Taylorsystemet]] - den tidens [[MTM]]-system - tillämpas och "socialistisk tävlan" införas. Hans syn på "enmansledning" inom industrin kan kort sammanfattas av honom själv i "Jag tror att om inbördeskriget inte förstört våra ekonomiska organ genom att beröva dem alla initiativrika och självständiga krafter, så skulle vi säkerligen tidigare och utan svårigheter ha övergått till individuellt förvaltningssystem inom ekonomin."
 ==Citat==

@@ Rad 4: / Rad 4: @@
 == Hur slipstenen skall dras ==
-Trotskij tankar om hur ett socialsitisk samhälle skall styras upp framgår tydligt i hans text ''Kommunismen och terrorn''<ref>Det följande är hämtat ur [[Tidningen Arbetarmakt]] nr Nr 6-7, december: "BYRÅKRATINS PATRIARK OM ARBETETS MILITARISERING"</ref>. Han börjar med att resonera runt vad proletariatets diktatur innebär och kommer fram till följande: "I partiets händer koncentreras den allmänna ledningen…..Det avgörande ordet i alla grundläggande frågor tillkommer partiet ... (vi måste) i alla stridsfrågor överhuvud...åt partiets centralkommitté överlåta sista ordet." "Proletariatets revolutionära herravälde förutsätter inom proletariatet självt ett med klart aktionsprogram och oeftergivlig inre diciplin försett partis politiska herravälde." " Sovjetmakten (är) endast...möjlig medelst partiets diktatur." "I att 'byta ut' arbetarklassens makt mot partiets makt ligger ingenting tillfälligt och i grund och botten är alls inget 'utbytande' för handen." Han ställer sig sedan frågan om man inte borde tillåta flera partier, för att kunna försäkra sig om att det parti som uttrycker proletariatets intressen sitter vid makten. Denna frågeställning avvisar han med att det är "dikterat av en rent liberal föreställning om revolutionens gång." Och beviset rör att bolsjevikerna har arbetarnas och böndernas stöd är att "Vi har krossat mensjevikerna (8) och socialistrevolutionärerna - de finns inte mer. Det är oss bevis nog."
+Trotskij tankar om hur ett socialsitisk samhälle skall styras upp framgår tydligt i hans text ''Kommunismen och terrorn''<ref>Det följande är hämtat ur [[Tidningen Arbetarmakt]] nr Nr 6-7, december: "BYRÅKRATINS PATRIARK OM ARBETETS MILITARISERING"</ref>. Han börjar med att resonera runt vad proletariatets diktatur innebär och kommer fram till följande: "I partiets händer koncentreras den allmänna ledningen…..Det avgörande ordet i alla grundläggande frågor tillkommer partiet ... (vi måste) i alla stridsfrågor överhuvud...åt partiets centralkommitté överlåta sista ordet." "Proletariatets revolutionära herravälde förutsätter inom proletariatet självt ett med klart aktionsprogram och oeftergivlig inre diciplin försett partis politiska herravälde." " Sovjetmakten (är) endast...möjlig medelst partiets diktatur." "I att 'byta ut' arbetarklassens makt mot partiets makt ligger ingenting tillfälligt och i grund och botten är alls inget 'utbytande' för handen." Han ställer sig sedan frågan om man inte borde tillåta flera partier, för att kunna försäkra sig om att det parti som uttrycker proletariatets intressen sitter vid makten. Denna frågeställning avvisar han med att det är "dikterat av en rent liberal föreställning om revolutionens gång." Och beviset för att bolsjevikerna har arbetarnas och böndernas stöd är att "Vi har krossat mensjevikerna (8) och socialistrevolutionärerna - de finns inte mer. Det är oss bevis nog."
 [[bild:Trotsky.JPG|right|frame|right|Den legendariska ishackan som sattes i Trotskijs skalle]]Efter att på detta uttömmande sätt ha motiverat partiets diktatur över proletariatet övergår Trotskij till att diskutera frågan hur produktionen och arbetet skulle organiseras. Han vill fortsätta med krigskommunismens metoder (dvs. bl.a. tvångsuttagning av arbetskraft, hård arbetsdisciplin, sträng ransonering av konsumtionsvaror, utbetalning av löner i natura, konfiskering av böndernas jordbruksprodukter) även i fredstid. Arbetsplikt skall införas - Trotskij frågar "Är det sant att obligatoriskt arbete alltid är improduktivt?" och svarar "att påståendet är den ynkligaste och naivaste liberala fördom" - och arbetsarméer organiseras, vilka på ett rent militärt sätt ska lösa landets ekonomiska problem. Straffbataljoner och koncentrationsläger ska upprättas för dem som rymmer från arbetet. Fackföreningarna ska helt underordnas partiets centrala ledning och ha till uppgift att disciplinera arbetarna och "organisera arbetets militarisering." "Det vore alltså ett grovt misstag, om man förväxlade frågan om proletariatets makt med frågan om driftsråden i spetsen för röretagen. Proletariatets diktatur kommer till uttryck i upphävandet av den enskilda äganderätten till produktionsmedlen och i den makt, de arbetandes kollektiva vilja (dvs. partiets), har över hela sovjetsystemet, men alls icke i de enskilda ekonomiföretagens förvaltningsformer." I fabrikerna skall Taylorsystemet - den tidens MTM-system - tillämpas och "socialistisk tävlan" införas. Hans syn på "enmansledning" inom industrin kan kort sammanfattas av honom själv i "Jag tror att om inbördeskriget inte förstört våra ekonomiska organ genom att beröva dem alla initiativrika och självständiga krafter, så skulle vi säkerligen tidigare och utan svårigheter ha övergått till individuellt förvaltningssystem inom ekonomin."

← Äldre version		Versionen från 30 maj 2011 kl. 16.07
Rad 27:		Rad 27:
	[[Kategori:Röda borgare]]		[[Kategori:Röda borgare]]
	[[Kategori:Sovjetunionen]]		[[Kategori:Sovjetunionen]]
−	~~[[Kategori:Män]]~~

← Äldre version		Versionen från 31 mars 2010 kl. 09.18
Rad 12:		Rad 12:

	<blockquote>"Det kommunistiska partiets herravälde inom arbetarråden är det politiska uttrycket för proletariatets diktatur.<ref>''Kommunismen och terrorn'', sid. 150</ref></blockquote>		<blockquote>"Det kommunistiska partiets herravälde inom arbetarråden är det politiska uttrycket för proletariatets diktatur.<ref>''Kommunismen och terrorn'', sid. 150</ref></blockquote>
		+
		+	<blockquote>"The unions should discipline the workers and teach them to place the interests of production above their own needs and demands". "The young Workers' State requires trade unions not for a struggle for better conditions of labour - that is the task of the social and state organisations as a whole - but to organise the working class for the ends of production".<ref>''Kommunismen och terrorn'', sid. 143</ref></blockquote>

	==Vidare läsning==		==Vidare läsning==

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 [[bild:Trotsky2.JPG|right|frame|right|"Sovjetmakten (är) endast...möjlig medelst partiets diktatur."]]
-'''Lev Trotskij''' var en rysk politiker, leninist (skrev grejer som sen går under namnet trotskism) och arbetarmördare. Socialdemokrat av [[Bolsjevikfalangen]] i Ryssland. Byråkrat i [[Petrogradsovjeten]] 1905. [[Bolsjevikledare]] och [[Lenin|Lenins]] högra hand. Högt uppsatt man i staten efter att Bolsjevikerna erövrat statsmakten i Ryssland efter [[oktoberrevolutionen]] 1917. Befälhavare över [[Röda armén]]. Krossade med våld, förföljelser och mord arbetarinitiativ. Ledde själv 1000-tals godtrogna arbetare i döden. Krossade revolutionen i Ryssland. Dränkte Ukraina och [[Kronstadt]] i blod. Lade både en teoretisk och praktisk grund till [[Stalin]]s terror. Tvingades fly Ryssland efter att ha förlorat maktkampen med Stalin. Mördades, i enlighet med ödets ironi, av Stalinistiska agenter i Mexiko 1940. För dom som vill dansa på hans grav så är han begraven i Mexiko City.
+'''Lev Trotskij''' var en rysk politiker, leninist och arbetarmördare. Socialdemokrat av [[Bolsjevikfalangen]] i Ryssland. Byråkrat i [[Petrogradsovjeten]] 1905. [[Bolsjevikledare]] och [[Lenin|Lenins]] högra hand. Högt uppsatt man i staten efter att Bolsjevikerna erövrat statsmakten i Ryssland efter [[oktoberrevolutionen]] 1917. Befälhavare över [[Röda armén]]. Krossade med våld, förföljelser och mord arbetarinitiativ. Ledde själv 1000-tals godtrogna arbetare i döden. Krossade revolutionen i Ryssland. Dränkte Ukraina och [[Kronstadt]] i blod. Lade både en teoretisk och praktisk grund till [[Stalin]]s terror. Tvingades fly Ryssland efter att ha förlorat maktkampen med Stalin. Mördades, i enlighet med ödets ironi, av Stalinistiska agenter i Mexiko 1940. För dom som vill dansa på hans grav så är han begraven i Mexiko City. Trotskijs handlande och tänkande har gett upp hov till ett helt följe av tillbedjare ([[trottar]]) och ideologiska system under betäckningen [[trotskism]].
 == Hur slipstenen skall dras ==

← Äldre version		Versionen från 31 mars 2010 kl. 09.08
Rad 1:		Rad 1:
−	[[bild:Trotsky2.JPG\|right\|frame\|right\|Sovjetmakten (är) endast...möjlig medelst partiets diktatur.]]	+	[[bild:Trotsky2.JPG\|right\|frame\|right\|"Sovjetmakten (är) endast...möjlig medelst partiets diktatur."]]

	'''Lev Trotskij''' var en rysk politiker, leninist (skrev grejer som sen går under namnet trotskism) och arbetarmördare. Socialdemokrat av [[Bolsjevikfalangen]] i Ryssland. Byråkrat i [[Petrogradsovjeten]] 1905. [[Bolsjevikledare]] och [[Lenin\|Lenins]] högra hand. Högt uppsatt man i staten efter att Bolsjevikerna erövrat statsmakten i Ryssland efter [[oktoberrevolutionen]] 1917. Befälhavare över [[Röda armén]]. Krossade med våld, förföljelser och mord arbetarinitiativ. Ledde själv 1000-tals godtrogna arbetare i döden. Krossade revolutionen i Ryssland. Dränkte Ukraina och [[Kronstadt]] i blod. Lade både en teoretisk och praktisk grund till [[Stalin]]s terror. Tvingades fly Ryssland efter att ha förlorat maktkampen med Stalin. Mördades, i enlighet med ödets ironi, av Stalinistiska agenter i Mexiko 1940. För dom som vill dansa på hans grav så är han begraven i Mexiko City.		'''Lev Trotskij''' var en rysk politiker, leninist (skrev grejer som sen går under namnet trotskism) och arbetarmördare. Socialdemokrat av [[Bolsjevikfalangen]] i Ryssland. Byråkrat i [[Petrogradsovjeten]] 1905. [[Bolsjevikledare]] och [[Lenin\|Lenins]] högra hand. Högt uppsatt man i staten efter att Bolsjevikerna erövrat statsmakten i Ryssland efter [[oktoberrevolutionen]] 1917. Befälhavare över [[Röda armén]]. Krossade med våld, förföljelser och mord arbetarinitiativ. Ledde själv 1000-tals godtrogna arbetare i döden. Krossade revolutionen i Ryssland. Dränkte Ukraina och [[Kronstadt]] i blod. Lade både en teoretisk och praktisk grund till [[Stalin]]s terror. Tvingades fly Ryssland efter att ha förlorat maktkampen med Stalin. Mördades, i enlighet med ödets ironi, av Stalinistiska agenter i Mexiko 1940. För dom som vill dansa på hans grav så är han begraven i Mexiko City.