https://polkagris.nu/wikin/index.php?action=history&feed=atom&title=Leo_HubermanLeo Huberman - Versionshistorik2026-05-10T14:40:22ZVersionshistorik för denna sida på wikinMediaWiki 1.24.1https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Leo_Huberman&diff=17693&oldid=prevLinnea den 10 november 2012 kl. 18.442012-11-10T18:44:37Z<p></p>
<table class='diff diff-contentalign-left'>
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<tr style='vertical-align: top;'>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">Versionen från 10 november 2012 kl. 18.44</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 3:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 3:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>'''Leo Huberman''' (1903 - 1968) är en känd kommunistisk författare och journalist. Har skrivit en radda kända böcker (I Sverige är det nog ''[[Huberman, Leo: Människans rikedomar|Människans rikedomar]]'' som är mest känd) och grundade den amerikanska tidningen [[Monthly review]]. En ständig försvarare av realsocialismen men med en liten kritik här o där.</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>'''Leo Huberman''' (1903 - 1968) är en känd kommunistisk författare och journalist. Har skrivit en radda kända böcker (I Sverige är det nog ''[[Huberman, Leo: Människans rikedomar|Människans rikedomar]]'' som är mest känd) och grundade den amerikanska tidningen [[Monthly review]]. En ständig försvarare av realsocialismen men med en liten kritik här o där.</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Föddes i New Ark <del class="diffchange diffchange-inline">1903</del>, New Jersey som den elfte ungen (sex av syskonen dog under de första åren) i en intellektuell arbetarfamilj. Föräldrarna lyckades hoppa upp ett pinnhål och anslöt till den breda medelklassen. Sommarjobbade redan från elvårsåldern lite industri, som hjälpreda till hantverkare, postkontor osv. Men annars var det raka vägen genom plugget till en färdig lärarutbildning.  </div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Föddes i New Ark, New Jersey som den elfte ungen (sex av syskonen dog under de första åren) i en intellektuell arbetarfamilj. Föräldrarna lyckades hoppa upp ett pinnhål och anslöt till den breda medelklassen. Sommarjobbade redan från elvårsåldern lite industri, som hjälpreda till hantverkare, postkontor osv. Men annars var det raka vägen genom plugget till en färdig lärarutbildning.  </div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Efter att ha undervisat några år flyttade han med frugan, [[Gertrude Heller]], till New York där han började på en privat experimentell skola ([[the City and Country School]]). Den hära skolan var tydligen ett nav i den framväxande progressiva skolrörelsen i USA. Han skrev under den här tiden ''[[Huberman, Leo: We the people|We the people]]'', en historisk genomgång från ett arbetarklassperspektiv. Hans förläggare <del class="diffchange diffchange-inline">Tyckte </del>den var bra och bad honom skriva en liknande för hela världen under början av 1930talet. För att göra det bra så drog han över till London för att studera ekonomisk historia. När han återvände till USA jobbade han med annat samtidigt som han skrev på boken. I färdigt skick fick den titeln ''Människans rikedomar'' och blev ett standardverk i den proggiga skolrörelsen och övriga vänstern, i och utanför USA.</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Efter att ha undervisat några år flyttade han med frugan, [[Gertrude Heller]], till New York där han började på en privat experimentell skola ([[the City and Country School]]). Den hära skolan var tydligen ett nav i den framväxande progressiva skolrörelsen i USA. Han skrev under den här tiden ''[[Huberman, Leo: We the people|We the people]]'', en historisk genomgång från ett arbetarklassperspektiv. Hans förläggare <ins class="diffchange diffchange-inline">tyckte </ins>den var bra och bad honom skriva en liknande för hela världen under början av 1930talet. För att göra det bra så drog han över till London för att studera ekonomisk historia. När han återvände till USA jobbade han med annat samtidigt som han skrev på boken. I färdigt skick fick den titeln ''Människans rikedomar'' och blev ett standardverk i den proggiga skolrörelsen och övriga vänstern, i och utanför USA.</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Har sedan dess skrivit en radda mer eller mindre kända böcker och drog igång den självständiga marxistiska <del class="diffchange diffchange-inline">monthly </del>review 1949 <del class="diffchange diffchange-inline">vilken </del>finns kvar än idag.</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Har sedan dess skrivit en radda mer eller mindre kända böcker och drog igång den självständiga marxistiska <ins class="diffchange diffchange-inline">Monthly </ins>review 1949<ins class="diffchange diffchange-inline">. Tidskriften </ins>finns kvar än idag.</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>== Skrivet på wikin ==</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>== Skrivet på wikin ==</div></td></tr>
</table>Linneahttps://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Leo_Huberman&diff=17687&oldid=prevKurtake den 10 november 2012 kl. 15.122012-11-10T15:12:25Z<p></p>
<table class='diff diff-contentalign-left'>
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<tr style='vertical-align: top;'>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">Versionen från 10 november 2012 kl. 15.12</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 8:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 8:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Har sedan dess skrivit en radda mer eller mindre kända böcker och drog igång den självständiga marxistiska monthly review 1949 vilken finns kvar än idag.</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Har sedan dess skrivit en radda mer eller mindre kända böcker och drog igång den självständiga marxistiska monthly review 1949 vilken finns kvar än idag.</div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">== Skrivet på wikin ==</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">* [[Huberman, Leo: Människans rikedomar|Människans rikedomar]], 1936.</ins></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Kategori:Amerikanska kommunister]]</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Kategori:Amerikanska kommunister]]</div></td></tr>
</table>Kurtakehttps://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Leo_Huberman&diff=17686&oldid=prevKurtake: Ny sida: right '''Leo Huberman''' (1903 - 1968) är en känd kommunistisk författare och journalist. Har skrivit en radda kända böcker (I Sverige är det nog ''[[...2012-11-10T15:09:19Z<p>Ny sida: <a href="/wiki/Fil:Huberman_leo.gif" title="Fil:Huberman leo.gif">right</a> '''Leo Huberman''' (1903 - 1968) är en känd kommunistisk författare och journalist. Har skrivit en radda kända böcker (I Sverige är det nog ''[[...</p>
<p><b>Ny sida</b></p><div>[[Bild:Huberman_leo.gif|frame|right]]<br />
<br />
'''Leo Huberman''' (1903 - 1968) är en känd kommunistisk författare och journalist. Har skrivit en radda kända böcker (I Sverige är det nog ''[[Huberman, Leo: Människans rikedomar|Människans rikedomar]]'' som är mest känd) och grundade den amerikanska tidningen [[Monthly review]]. En ständig försvarare av realsocialismen men med en liten kritik här o där.<br />
<br />
Föddes i New Ark 1903, New Jersey som den elfte ungen (sex av syskonen dog under de första åren) i en intellektuell arbetarfamilj. Föräldrarna lyckades hoppa upp ett pinnhål och anslöt till den breda medelklassen. Sommarjobbade redan från elvårsåldern lite industri, som hjälpreda till hantverkare, postkontor osv. Men annars var det raka vägen genom plugget till en färdig lärarutbildning. <br />
<br />
Efter att ha undervisat några år flyttade han med frugan, [[Gertrude Heller]], till New York där han började på en privat experimentell skola ([[the City and Country School]]). Den hära skolan var tydligen ett nav i den framväxande progressiva skolrörelsen i USA. Han skrev under den här tiden ''[[Huberman, Leo: We the people|We the people]]'', en historisk genomgång från ett arbetarklassperspektiv. Hans förläggare Tyckte den var bra och bad honom skriva en liknande för hela världen under början av 1930talet. För att göra det bra så drog han över till London för att studera ekonomisk historia. När han återvände till USA jobbade han med annat samtidigt som han skrev på boken. I färdigt skick fick den titeln ''Människans rikedomar'' och blev ett standardverk i den proggiga skolrörelsen och övriga vänstern, i och utanför USA.<br />
<br />
Har sedan dess skrivit en radda mer eller mindre kända böcker och drog igång den självständiga marxistiska monthly review 1949 vilken finns kvar än idag.<br />
<br />
[[Kategori:Amerikanska kommunister]]</div>Kurtake