<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
		<id>https://polkagris.nu/wikin/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Latinamerika</id>
		<title>Latinamerika - Versionshistorik</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://polkagris.nu/wikin/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Latinamerika"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Latinamerika&amp;action=history"/>
		<updated>2026-09-30T02:44:40Z</updated>
		<subtitle>Versionshistorik för denna sida på wikin</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.24.1</generator>

	<entry>
		<id>https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Latinamerika&amp;diff=10205&amp;oldid=prev</id>
		<title>Kurtake den 28 september 2009 kl. 11.23</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Latinamerika&amp;diff=10205&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2009-09-28T11:23:27Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 28 september 2009 kl. 11.23&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 1:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 1:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;'''Latinamerika''' bildas av de delar av de amerikanska kontinenterna som [[Spanien]] och [[Portugal]] erövrade och gjorde till [[kolonier]] under 1500 - 1600 -talet. Området sträcker sig från dagens [[Mexiko]] genom [[Centralamerika]] och de karibiska öarna ner till [[Sydamerikas]] sydspets. Det som är dagens [[Brasilien]] tillhörde Portugal och resten Spanien. De nya härskarna tvingade självklart på de nya undersåtarna sina två språk. I hela området talas alltså från och med den här tiden latinska språk vilket gav regionen dess namn.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[Bild:Latinamerika.gif|frame|right]]&lt;/ins&gt;'''Latinamerika''' bildas av de delar av de amerikanska kontinenterna som [[Spanien]] och [[Portugal]] erövrade och gjorde till [[kolonier]] under 1500 - 1600 -talet. Området sträcker sig från dagens [[Mexiko]] genom [[Centralamerika]] och de karibiska öarna ner till [[Sydamerikas]] sydspets. Det som är dagens [[Brasilien]] tillhörde Portugal och resten Spanien. De nya härskarna tvingade självklart på de nya undersåtarna sina två språk. I hela området talas alltså från och med den här tiden latinska språk vilket gav regionen dess namn.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Skall man förstå Latinamerikas historia är det bäst titta lite närmare på iberiska halvöns utveckling. Morer, statsbildningar, europas första nationalstater, muslimska vetenskaper o handel. övriga europa i stagnation. Ackumulation av handelskapital. &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Skall man förstå Latinamerikas historia är det bäst titta lite närmare på iberiska halvöns utveckling. Morer, statsbildningar, europas första nationalstater, muslimska vetenskaper o handel. övriga europa i stagnation. Ackumulation av handelskapital. &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Kurtake</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Latinamerika&amp;diff=8913&amp;oldid=prev</id>
		<title>Kurtake: /* De första kolonisatörerna */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Latinamerika&amp;diff=8913&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2009-04-21T21:19:02Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;‎&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;De första kolonisatörerna&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 21 april 2009 kl. 21.19&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 9:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 9:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Portugal var först och främst ett handelsimperium. Deras makt låg i en stor avancerad handelsflotta, stabila ekonomiska institutioner och kontroll av handelsrutterna. Där de drog fram så etablerade de för det mesta bara befästa handelsbaser. Att erövra land var mycket kostsamt och riskfyllt. De flesta riken utmed Afrikas, Mellanösterns och Asiens kuster var dessutom på samma utvecklingsnivå som portugiserna. De hade kunnat köra ut dem med våld. Vid den här tiden fokuserar Portugiserna fullt ut på att bräcka arabernas monopol på den lukrativa handeln med fjärran östern. De når Indiens kust redan på 1480-talet och utvidgar därifrån sitt handelsimperium. Dessutom så inbringar de handelsstationer de bildat på vägen dit enorma vinster. De afrikanska rikena har en massa varor som är eftertraktade i [[Europa]] och som inbringade höga vinster. Portugiserna tjänade även en massa på handel de upprättade mellan olika rikena i dess handelsimperium. Det var alltså inte enbart skeppande till och från Europa det gällde. Med alla rikedomar som Portugals nya handelsherravälde inbringar så ter sig alltså Brasilien som fattigt o futtigt. Inga större städer eller statsbildningar intresserade av handel. Mest nomadiska eller halvnomadiska folk. Det enda av större intresse var det röda färgämne som kunde utvinnas ur bresiljeträdet. Handeln kom att ge området sitt namn. Några få bosättningar och handelsstationer upprättas utmed kusten. Men ingen seriös erövring inleds vid den här tiden och portugiserna bedriver enbart handel med ursprungsbefolkningen.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Portugal var först och främst ett handelsimperium. Deras makt låg i en stor avancerad handelsflotta, stabila ekonomiska institutioner och kontroll av handelsrutterna. Där de drog fram så etablerade de för det mesta bara befästa handelsbaser. Att erövra land var mycket kostsamt och riskfyllt. De flesta riken utmed Afrikas, Mellanösterns och Asiens kuster var dessutom på samma utvecklingsnivå som portugiserna. De hade kunnat köra ut dem med våld. Vid den här tiden fokuserar Portugiserna fullt ut på att bräcka arabernas monopol på den lukrativa handeln med fjärran östern. De når Indiens kust redan på 1480-talet och utvidgar därifrån sitt handelsimperium. Dessutom så inbringar de handelsstationer de bildat på vägen dit enorma vinster. De afrikanska rikena har en massa varor som är eftertraktade i [[Europa]] och som inbringade höga vinster. Portugiserna tjänade även en massa på handel de upprättade mellan olika rikena i dess handelsimperium. Det var alltså inte enbart skeppande till och från Europa det gällde. Med alla rikedomar som Portugals nya handelsherravälde inbringar så ter sig alltså Brasilien som fattigt o futtigt. Inga större städer eller statsbildningar intresserade av handel. Mest nomadiska eller halvnomadiska folk. Det enda av större intresse var det röda färgämne som kunde utvinnas ur bresiljeträdet. Handeln kom att ge området sitt namn. Några få bosättningar och handelsstationer upprättas utmed kusten. Men ingen seriös erövring inleds vid den här tiden och portugiserna bedriver enbart handel med ursprungsbefolkningen.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Spanien däremot ger sig omgående på att lägga de nya områdena under sig. Där man landstiger så plundras och förslavas&amp;#160; omgående ursprungsbefolkningen. Ska vi vara korrekta så är förslava lite missvisande. De flesta indianer bar redan härskare och imperium på sina axlar. Det blev bara nya herrar vid rodret. Expeditionerna är iaf för det mesta handelsäventyr med mål att tjäna så mycket pengar som möjligt. Det är rika handelskapitalister som vill bli ännu rikare och lägga beslag på mer land. Conquistadorer kallades de och deras krigare. De vart villigt påhejade av kronan och kyrkan som såg möjligheter till att utsträcka sin makt ytterligare. Under 1520-30-talet etableras de första stora permanenta kolonierna och regionens mäktigaste statsbildning; Aztekriket, tvingas på knä. Med en blandning av nya sjukdomar, allianser med Aztekernas fiender och vapenteknologisk överlägsenhet tar spanjorerna hem segern. Spanjorerna förstör inte den gamla statsmakten utan hugger bara av dess huvud för att själva ta över strukturen. Aztekernas imperium var nämligen precis lika avancerat som spanjorernas dock utan krut, järn och hästar. Många ädlingar och härskare från de besegrade fick helt enkelt fortsätta med sitt härskande fast nu underställda den spanska kronan. &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[Bild:Tenochtitlans_fall.jpg|frame|right|Spanska trupper i strid med [[Aztekerna]]s krigare i huvudstaden [[Tenochtitlan]]]]&lt;/ins&gt;Spanien däremot ger sig omgående på att lägga de nya områdena under sig. Där man landstiger så plundras och förslavas&amp;#160; omgående ursprungsbefolkningen. Ska vi vara korrekta så är förslava lite missvisande. De flesta indianer bar redan härskare och imperium på sina axlar. Det blev bara nya herrar vid rodret. Expeditionerna är iaf för det mesta handelsäventyr med mål att tjäna så mycket pengar som möjligt. Det är rika handelskapitalister som vill bli ännu rikare och lägga beslag på mer land. Conquistadorer kallades de och deras krigare. De vart villigt påhejade av kronan och kyrkan som såg möjligheter till att utsträcka sin makt ytterligare. Under 1520-30-talet etableras de första stora permanenta kolonierna och regionens mäktigaste statsbildning; Aztekriket, tvingas på knä. Med en blandning av nya sjukdomar, allianser med Aztekernas fiender och vapenteknologisk överlägsenhet tar spanjorerna hem segern. Spanjorerna förstör inte den gamla statsmakten utan hugger bara av dess huvud för att själva ta över strukturen. Aztekernas imperium var nämligen precis lika avancerat som spanjorernas dock utan krut, järn och hästar. Många ädlingar och härskare från de besegrade fick helt enkelt fortsätta med sitt härskande fast nu underställda den spanska kronan. &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;--- ''Kanske koppa in det här med de tre olika kolonisatör typerna från [[Colombia]] posten?''&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;--- ''Kanske koppa in det här med de tre olika kolonisatör typerna från [[Colombia]] posten?''&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 15:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 15:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;1570 - Franska skepp siktas utmed brasiliens kust = Portugiska kronan blir orolig och börjar på alvar kolonisera området för att hålla fransoserna borta. Adminstratörer, soldater och bosättare skeppas över. Området delas upp i olika adminstrativa områden... Skövlar, sår och upprättar plantager (sockerrör). Sockret var lätt att transportera, odla och gav stora vinster vid försäljning i Europa. En plantagegröda som krävde stora kapital- och arbetsinsatser. De portugisiska nybyggarna ville dock inte slita på plantagen för en spottstyver. Inte heller indianerna var lätta att sätta i arbetet. De stred, gjorde uppror eller flydde inåt landet när Portugiserna försökte förslava dem. Dessutom dog de som flugor av de europeiska sjukdomarna.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;1570 - Franska skepp siktas utmed brasiliens kust = Portugiska kronan blir orolig och börjar på alvar kolonisera området för att hålla fransoserna borta. Adminstratörer, soldater och bosättare skeppas över. Området delas upp i olika adminstrativa områden... Skövlar, sår och upprättar plantager (sockerrör). Sockret var lätt att transportera, odla och gav stora vinster vid försäljning i Europa. En plantagegröda som krävde stora kapital- och arbetsinsatser. De portugisiska nybyggarna ville dock inte slita på plantagen för en spottstyver. Inte heller indianerna var lätta att sätta i arbetet. De stred, gjorde uppror eller flydde inåt landet när Portugiserna försökte förslava dem. Dessutom dog de som flugor av de europeiska sjukdomarna.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Kolonialväldet ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Kolonialväldet ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Kurtake</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Latinamerika&amp;diff=8911&amp;oldid=prev</id>
		<title>Kurtake den 21 april 2009 kl. 21.13</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Latinamerika&amp;diff=8911&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2009-04-21T21:13:22Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 21 april 2009 kl. 21.13&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 17:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 17:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;'''&lt;/del&gt;Kolonialväldet&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;'''&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;== &lt;/ins&gt;Kolonialväldet &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;==&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;:: Ingående skildring av kolonialväldet.. Ekonomin unt so weiter...&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;:: Ingående skildring av kolonialväldet.. Ekonomin unt so weiter...&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;(det är bara ett område med tre länder i norra sydamerika som inte tillhörde de två nationerna och inte har spanska eller portugiska som språk. Suriname tillhörde nederländerna, Franska Guiana tillhörde Frankrike och Guyana var från början en brittisk koloni.)&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;(det är bara ett område med tre länder i norra sydamerika som inte tillhörde de två nationerna och inte har spanska eller portugiska som språk. Suriname tillhörde nederländerna, Franska Guiana tillhörde Frankrike och Guyana var från början en brittisk koloni.)&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;== Konkurrens och fall ==&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;::Nya kolonialmakter och industrikapialismens genombrott&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;== Självständighet och Neokolonialism ==&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Litteratur ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Litteratur ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Kurtake</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Latinamerika&amp;diff=8910&amp;oldid=prev</id>
		<title>Kurtake den 21 april 2009 kl. 21.11</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Latinamerika&amp;diff=8910&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2009-04-21T21:11:35Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 21 april 2009 kl. 21.11&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 9:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 9:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Portugal var först och främst ett handelsimperium. Deras makt låg i en stor avancerad handelsflotta, stabila ekonomiska institutioner och kontroll av handelsrutterna. Där de drog fram så etablerade de för det mesta bara befästa handelsbaser. Att erövra land var mycket kostsamt och riskfyllt. De flesta riken utmed Afrikas, Mellanösterns och Asiens kuster var dessutom på samma utvecklingsnivå som portugiserna. De hade kunnat köra ut dem med våld. Vid den här tiden fokuserar Portugiserna fullt ut på att bräcka arabernas monopol på den lukrativa handeln med fjärran östern. De når Indiens kust redan på 1480-talet och utvidgar därifrån sitt handelsimperium. Dessutom så inbringar de handelsstationer de bildat på vägen dit enorma vinster. De afrikanska rikena har en massa varor som är eftertraktade i [[Europa]] och som inbringade höga vinster. Portugiserna tjänade även en massa på handel de upprättade mellan olika rikena i dess handelsimperium. Det var alltså inte enbart skeppande till och från Europa det gällde. Med alla rikedomar som Portugals nya handelsherravälde inbringar så ter sig alltså Brasilien som fattigt o futtigt. Inga större städer eller statsbildningar intresserade av handel. Mest nomadiska eller halvnomadiska folk. Det enda av större intresse var det röda färgämne som kunde utvinnas ur bresiljeträdet. Handeln kom att ge området sitt namn. Några få bosättningar och handelsstationer upprättas utmed kusten. Men ingen seriös erövring inleds vid den här tiden och portugiserna bedriver enbart handel med ursprungsbefolkningen.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Portugal var först och främst ett handelsimperium. Deras makt låg i en stor avancerad handelsflotta, stabila ekonomiska institutioner och kontroll av handelsrutterna. Där de drog fram så etablerade de för det mesta bara befästa handelsbaser. Att erövra land var mycket kostsamt och riskfyllt. De flesta riken utmed Afrikas, Mellanösterns och Asiens kuster var dessutom på samma utvecklingsnivå som portugiserna. De hade kunnat köra ut dem med våld. Vid den här tiden fokuserar Portugiserna fullt ut på att bräcka arabernas monopol på den lukrativa handeln med fjärran östern. De når Indiens kust redan på 1480-talet och utvidgar därifrån sitt handelsimperium. Dessutom så inbringar de handelsstationer de bildat på vägen dit enorma vinster. De afrikanska rikena har en massa varor som är eftertraktade i [[Europa]] och som inbringade höga vinster. Portugiserna tjänade även en massa på handel de upprättade mellan olika rikena i dess handelsimperium. Det var alltså inte enbart skeppande till och från Europa det gällde. Med alla rikedomar som Portugals nya handelsherravälde inbringar så ter sig alltså Brasilien som fattigt o futtigt. Inga större städer eller statsbildningar intresserade av handel. Mest nomadiska eller halvnomadiska folk. Det enda av större intresse var det röda färgämne som kunde utvinnas ur bresiljeträdet. Handeln kom att ge området sitt namn. Några få bosättningar och handelsstationer upprättas utmed kusten. Men ingen seriös erövring inleds vid den här tiden och portugiserna bedriver enbart handel med ursprungsbefolkningen.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Spanien däremot ger sig omgående på att lägga de nya områdena under sig. Där man landstiger så plundras och förslavas&amp;#160; omgående ursprungsbefolkningen. Ska vi vara korrekta så är förslava lite missvisande. De flesta indianer bar redan härskare och imperium på sina axlar. Det blev bara nya herrar vid rodret. Expeditionerna är iaf för det mesta handelsäventyr med mål att tjäna så mycket pengar som möjligt. Det är rika handelskapitalister som vill bli ännu rikare och lägga beslag på mer land. Conquistadorer kallades de och deras krigare. De vart villigt påhejade av kronan och kyrkan som såg möjligheter till att utsträcka sin makt ytterligare. Under 1520-30-talet etableras de första stora permanenta kolonierna och regionens mäktigaste statsbildning; Aztekriket, tvingas på knä. Med en blandning av nya sjukdomar, allianser med Aztekernas fiender och vapenteknologisk överlägsenhet tar spanjorerna hem segern. Spanjorerna förstör inte den gamla statsmakten utan hugger bara av dess huvud för att själva ta över strukturen. Aztekernas imperium var nämligen precis lika avancerat som spanjorernas dock utan krut, järn och hästar. Många ädlingar och härskare från de besegrade fick helt enkelt fortsätta med sitt härskande fast nu underställda den spanska kronan. &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;--- Kanske koppa in det här med de tre olika kolonisatör typerna från [[Colombia]] posten?&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Spanien däremot ger sig omgående på att lägga de nya områdena under sig. Där man landstiger så plundras och förslavas&amp;#160; omgående ursprungsbefolkningen. Ska vi vara korrekta så är förslava lite missvisande. De flesta indianer bar redan härskare och imperium på sina axlar. Det blev bara nya herrar vid rodret. Expeditionerna är iaf för det mesta handelsäventyr med mål att tjäna så mycket pengar som möjligt. Det är rika handelskapitalister som vill bli ännu rikare och lägga beslag på mer land. Conquistadorer kallades de och deras krigare. De vart villigt påhejade av kronan och kyrkan som såg möjligheter till att utsträcka sin makt ytterligare. Under 1520-30-talet etableras de första stora permanenta kolonierna och regionens mäktigaste statsbildning; Aztekriket, tvingas på knä. Med en blandning av nya sjukdomar, allianser med Aztekernas fiender och vapenteknologisk överlägsenhet tar spanjorerna hem segern. Spanjorerna förstör inte den gamla statsmakten utan hugger bara av dess huvud för att själva ta över strukturen. Aztekernas imperium var nämligen precis lika avancerat som spanjorernas dock utan krut, järn och hästar. Många ädlingar och härskare från de besegrade fick helt enkelt fortsätta med sitt härskande fast nu underställda den spanska kronan. &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;--- ''Kanske koppa in det här med de tre olika kolonisatör typerna från [[Colombia]] posten?''&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;1570 - Franska skepp siktas utmed brasiliens kust = Portugiska kronan blir orolig och börjar på alvar kolonisera området för att hålla fransoserna borta. Adminstratörer, soldater och bosättare skeppas över. Området delas upp i olika adminstrativa områden... Skövlar, sår och upprättar plantager (sockerrör). Sockret var lätt att transportera, odla och gav stora vinster vid försäljning i Europa. En plantagegröda som krävde stora kapital- och arbetsinsatser. De portugisiska nybyggarna ville dock inte slita på plantagen för en spottstyver. Inte heller indianerna var lätta att sätta i arbetet. De stred, gjorde uppror eller flydde inåt landet när Portugiserna försökte förslava dem. Dessutom dog de som flugor av de europeiska sjukdomarna. &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;1570 - Franska skepp siktas utmed brasiliens kust = Portugiska kronan blir orolig och börjar på alvar kolonisera området för att hålla fransoserna borta. Adminstratörer, soldater och bosättare skeppas över. Området delas upp i olika adminstrativa områden... Skövlar, sår och upprättar plantager (sockerrör). Sockret var lätt att transportera, odla och gav stora vinster vid försäljning i Europa. En plantagegröda som krävde stora kapital- och arbetsinsatser. De portugisiska nybyggarna ville dock inte slita på plantagen för en spottstyver. Inte heller indianerna var lätta att sätta i arbetet. De stred, gjorde uppror eller flydde inåt landet när Portugiserna försökte förslava dem. Dessutom dog de som flugor av de europeiska sjukdomarna&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;.&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;'''Kolonialväldet'''&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;:: Ingående skildring av kolonialväldet.. Ekonomin unt so weiter..&lt;/ins&gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;(det är bara ett område med tre länder i norra sydamerika som inte tillhörde de två nationerna och inte har spanska eller portugiska som språk. Suriname tillhörde nederländerna, Franska Guiana tillhörde Frankrike och Guyana var från början en brittisk koloni.)&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;(det är bara ett område med tre länder i norra sydamerika som inte tillhörde de två nationerna och inte har spanska eller portugiska som språk. Suriname tillhörde nederländerna, Franska Guiana tillhörde Frankrike och Guyana var från början en brittisk koloni.)&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Kurtake</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Latinamerika&amp;diff=8905&amp;oldid=prev</id>
		<title>Kurtake: /* De första kolonisatörerna */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Latinamerika&amp;diff=8905&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2009-04-21T20:34:12Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;‎&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;De första kolonisatörerna&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 21 april 2009 kl. 20.34&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 4:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 4:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== De första kolonisatörerna ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== De första kolonisatörerna ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;::''Huvudartikel: [[Kolonialmakterna i Latinamerika]]''&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Först på plats var spanjorerna med [[Colombus]] i spetsen. Under 1490-talet landstiger man på de karibiska öarna och gör strandhugg utmed hela centralamerika och karibiska kusten. Plundrar och rövar och &amp;quot;upptäcker&amp;quot;. Portugal kommer 10 år senare och landstiger utmed det som idag är Brasiliens kust. De både stormakterna delar upp &amp;quot;[[den nya världen]]&amp;quot; mellan sig för att inte spilla tid på onödig konkurrens. De har dock lite olika inställning till sina nyvunna&amp;#160; landområden.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Först på plats var spanjorerna med [[Colombus]] i spetsen. Under 1490-talet landstiger man på de karibiska öarna och gör strandhugg utmed hela centralamerika och karibiska kusten. Plundrar och rövar och &amp;quot;upptäcker&amp;quot;. Portugal kommer 10 år senare och landstiger utmed det som idag är Brasiliens kust. De både stormakterna delar upp &amp;quot;[[den nya världen]]&amp;quot; mellan sig för att inte spilla tid på onödig konkurrens. De har dock lite olika inställning till sina nyvunna&amp;#160; landområden.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 14:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 15:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;(det är bara ett område med tre länder i norra sydamerika som inte tillhörde de två nationerna och inte har spanska eller portugiska som språk. Suriname tillhörde nederländerna, Franska Guiana tillhörde Frankrike och Guyana var från början en brittisk koloni.)&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;(det är bara ett område med tre länder i norra sydamerika som inte tillhörde de två nationerna och inte har spanska eller portugiska som språk. Suriname tillhörde nederländerna, Franska Guiana tillhörde Frankrike och Guyana var från början en brittisk koloni.)&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Litteratur ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Litteratur ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Kurtake</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Latinamerika&amp;diff=8625&amp;oldid=prev</id>
		<title>Kurtake: /* Litteratur */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Latinamerika&amp;diff=8625&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2009-03-13T08:08:52Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;‎&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Litteratur&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 13 mars 2009 kl. 08.08&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 19:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 19:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;* [[Chasteen, John Charles: Latinamerikas historia]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;* [[Chasteen, John Charles: Latinamerikas historia]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;* [[Eakin, Marshall C.: The History of Latin America: Collision of Cultures]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;* [[Eakin, Marshall C.: The History of Latin America: Collision of Cultures]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;*http://www.kus.uu.se/pdf/publications/Colombia/Anrup_economy_society.pdf&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Amerika]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Amerika]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Kurtake</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Latinamerika&amp;diff=8565&amp;oldid=prev</id>
		<title>Kurtake: /* Litteratur */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Latinamerika&amp;diff=8565&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2009-03-08T09:25:53Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;‎&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Litteratur&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 8 mars 2009 kl. 09.25&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 18:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 18:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Litteratur ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Litteratur ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;* [[Chasteen, John Charles: Latinamerikas historia]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;* [[Chasteen, John Charles: Latinamerikas historia]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;* [[Eakin, Marshall C.: The History of Latin America: Collision of Cultures]]&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Amerika]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Amerika]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Kurtake</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Latinamerika&amp;diff=8564&amp;oldid=prev</id>
		<title>Kurtake den 8 mars 2009 kl. 09.13</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Latinamerika&amp;diff=8564&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2009-03-08T09:13:50Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 8 mars 2009 kl. 09.13&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 14:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 14:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;(det är bara ett område med tre länder i norra sydamerika som inte tillhörde de två nationerna och inte har spanska eller portugiska som språk. Suriname tillhörde nederländerna, Franska Guiana tillhörde Frankrike och Guyana var från början en brittisk koloni.)&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;(det är bara ett område med tre länder i norra sydamerika som inte tillhörde de två nationerna och inte har spanska eller portugiska som språk. Suriname tillhörde nederländerna, Franska Guiana tillhörde Frankrike och Guyana var från början en brittisk koloni.)&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;== Litteratur ==&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;* [[Chasteen, John Charles: Latinamerikas historia]]&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Amerika]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Amerika]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Kurtake</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Latinamerika&amp;diff=8412&amp;oldid=prev</id>
		<title>Kurtake: /* De första kolonisatörerna */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Latinamerika&amp;diff=8412&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2009-02-15T15:38:19Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;‎&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;De första kolonisatörerna&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 15 februari 2009 kl. 15.38&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 6:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 6:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Först på plats var spanjorerna med [[Colombus]] i spetsen. Under 1490-talet landstiger man på de karibiska öarna och gör strandhugg utmed hela centralamerika och karibiska kusten. Plundrar och rövar och &amp;quot;upptäcker&amp;quot;. Portugal kommer 10 år senare och landstiger utmed det som idag är Brasiliens kust. De både stormakterna delar upp &amp;quot;[[den nya världen]]&amp;quot; mellan sig för att inte spilla tid på onödig konkurrens. De har dock lite olika inställning till sina nyvunna&amp;#160; landområden.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Först på plats var spanjorerna med [[Colombus]] i spetsen. Under 1490-talet landstiger man på de karibiska öarna och gör strandhugg utmed hela centralamerika och karibiska kusten. Plundrar och rövar och &amp;quot;upptäcker&amp;quot;. Portugal kommer 10 år senare och landstiger utmed det som idag är Brasiliens kust. De både stormakterna delar upp &amp;quot;[[den nya världen]]&amp;quot; mellan sig för att inte spilla tid på onödig konkurrens. De har dock lite olika inställning till sina nyvunna&amp;#160; landområden.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Portugal var först och främst ett handelsimperium. Deras makt låg i en stor avancerad handelsflotta, stabila ekonomiska institutioner och &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;högt stående vetenskap&lt;/del&gt;.... &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt; fokuserar vid &lt;/del&gt;den här tiden fullt ut på att bräcka arabernas monopol på den lukrativa handeln med fjärran östern. De når Indiens kust redan på 1480-talet och utvidgar därifrån sitt &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;handels imperium&lt;/del&gt;. &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Då &lt;/del&gt;de &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;seglar utmed [[Afrika]]s kuster upprättar &lt;/del&gt;de &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;dessutom mängder med handelsstationer&lt;/del&gt;. De afrikanska rikena &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;är &lt;/del&gt;har en massa varor som är eftertraktade i [[Europa]]. Med alla rikedomar som Portugals nya handelsherravälde inbringar så ter sig Brasilien som fattigt o futtigt. Det enda av större intresse var det röda färgämne som kunde utvinnas ur bresiljeträdet &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;som därmed ger &lt;/del&gt;området &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;dess &lt;/del&gt;namn. Några bosättningar och handelsstationer upprättas utmed kusten &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;för denna handel&lt;/del&gt;. Men ingen seriös erövring inleds vid den här tiden och portugiserna bedriver enbart handel med ursprungsbefolkningen.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Portugal var först och främst ett handelsimperium. Deras makt låg i en stor avancerad handelsflotta, stabila ekonomiska institutioner och &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;kontroll av handelsrutterna&lt;/ins&gt;. &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Där de drog fram så etablerade de för det mesta bara befästa handelsbaser&lt;/ins&gt;. &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Att erövra land var mycket kostsamt och riskfyllt&lt;/ins&gt;. &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;De flesta riken utmed Afrikas, Mellanösterns och Asiens kuster var dessutom på samma utvecklingsnivå som portugiserna&lt;/ins&gt;. &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;De hade kunnat köra ut dem med våld. Vid &lt;/ins&gt;den här tiden &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;fokuserar Portugiserna &lt;/ins&gt;fullt ut på att bräcka arabernas monopol på den lukrativa handeln med fjärran östern. De når Indiens kust redan på 1480-talet och utvidgar därifrån sitt &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;handelsimperium&lt;/ins&gt;. &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Dessutom så inbringar &lt;/ins&gt;de &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;handelsstationer &lt;/ins&gt;de &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;bildat på vägen dit enorma vinster&lt;/ins&gt;. De afrikanska rikena har en massa varor som är eftertraktade i [[Europa]] &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;och som inbringade höga vinster. Portugiserna tjänade även en massa på handel de upprättade mellan olika rikena i dess handelsimperium. Det var alltså inte enbart skeppande till och från Europa det gällde&lt;/ins&gt;. Med alla rikedomar som Portugals nya handelsherravälde inbringar så ter sig &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;alltså &lt;/ins&gt;Brasilien som fattigt o futtigt&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;. Inga större städer eller statsbildningar intresserade av handel. Mest nomadiska eller halvnomadiska folk&lt;/ins&gt;. Det enda av större intresse var det röda färgämne som kunde utvinnas ur bresiljeträdet&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;. Handeln kom att ge &lt;/ins&gt;området &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;sitt &lt;/ins&gt;namn. Några &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;få &lt;/ins&gt;bosättningar och handelsstationer upprättas utmed kusten. Men ingen seriös erövring inleds vid den här tiden och portugiserna bedriver enbart handel med ursprungsbefolkningen.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Spanien däremot ger sig omgående på att lägga de nya områdena under sig. Där man landstiger så plundras och förslavas&amp;#160; omgående ursprungsbefolkningen. Ska vi vara korrekta så är förslava lite missvisande. De flesta indianer bar redan härskare och imperium på sina axlar. Det blev bara nya herrar vid rodret. Expeditionerna är iaf för det mesta handelsäventyr med mål att tjäna så mycket pengar som möjligt. Det är rika handelskapitalister som vill bli ännu rikare och lägga beslag på mer land. Conquistadorer kallades de och deras krigare. De vart villigt påhejade av kronan och kyrkan som såg möjligheter till att utsträcka sin makt ytterligare. Under 1520-30-talet etableras de första stora permanenta kolonierna och regionens mäktigaste statsbildning; Aztekriket, tvingas på knä. Med en blandning av nya sjukdomar, allianser med Aztekernas fiender och vapenteknologisk överlägsenhet tar spanjorerna hem segern. Spanjorerna förstör inte den gamla statsmakten utan hugger bara av dess huvud för att själva ta över strukturen. Aztekernas imperium var nämligen precis lika avancerat som spanjorernas dock utan krut, järn och hästar. Många ädlingar och härskare från de besegrade fick helt enkelt fortsätta med sitt härskande fast nu underställda den spanska kronan. --- Kanske koppa in det här med de tre olika kolonisatör typerna från [[Colombia]] posten?&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Spanien däremot ger sig omgående på att lägga de nya områdena under sig. Där man landstiger så plundras och förslavas&amp;#160; omgående ursprungsbefolkningen. Ska vi vara korrekta så är förslava lite missvisande. De flesta indianer bar redan härskare och imperium på sina axlar. Det blev bara nya herrar vid rodret. Expeditionerna är iaf för det mesta handelsäventyr med mål att tjäna så mycket pengar som möjligt. Det är rika handelskapitalister som vill bli ännu rikare och lägga beslag på mer land. Conquistadorer kallades de och deras krigare. De vart villigt påhejade av kronan och kyrkan som såg möjligheter till att utsträcka sin makt ytterligare. Under 1520-30-talet etableras de första stora permanenta kolonierna och regionens mäktigaste statsbildning; Aztekriket, tvingas på knä. Med en blandning av nya sjukdomar, allianser med Aztekernas fiender och vapenteknologisk överlägsenhet tar spanjorerna hem segern. Spanjorerna förstör inte den gamla statsmakten utan hugger bara av dess huvud för att själva ta över strukturen. Aztekernas imperium var nämligen precis lika avancerat som spanjorernas dock utan krut, järn och hästar. Många ädlingar och härskare från de besegrade fick helt enkelt fortsätta med sitt härskande fast nu underställda den spanska kronan. --- Kanske koppa in det här med de tre olika kolonisatör typerna från [[Colombia]] posten?&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt; &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;1570 - Franska skepp siktas utmed brasiliens kust = Portugiska kronan blir orolig och börjar på alvar kolonisera området för att hålla fransoserna borta. Adminstratörer, soldater och bosättare skeppas över. Området delas upp i olika adminstrativa områden... Skövlar, sår och upprättar plantager (sockerrör). Sockret var lätt att transportera, odla och gav stora vinster vid försäljning i Europa. En plantagegröda som krävde stora kapital- och arbetsinsatser. De portugisiska nybyggarna ville dock inte slita på plantagen för en spottstyver. Inte heller indianerna var lätta att sätta i arbetet. De stred, gjorde uppror eller flydde inåt landet när Portugiserna försökte förslava dem. Dessutom dog de som flugor av de europeiska sjukdomarna. &lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;(det är bara ett område med tre länder i norra sydamerika som inte tillhörde de två nationerna och inte har spanska eller portugiska som språk. Suriname tillhörde nederländerna, Franska Guiana tillhörde Frankrike och Guyana var från början en brittisk koloni.)&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;(det är bara ett område med tre länder i norra sydamerika som inte tillhörde de två nationerna och inte har spanska eller portugiska som språk. Suriname tillhörde nederländerna, Franska Guiana tillhörde Frankrike och Guyana var från början en brittisk koloni.)&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Amerika]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Amerika]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Kurtake</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Latinamerika&amp;diff=8411&amp;oldid=prev</id>
		<title>Kurtake: /* De första kolonisatörerna */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Latinamerika&amp;diff=8411&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2009-02-15T15:13:22Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;‎&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;De första kolonisatörerna&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 15 februari 2009 kl. 15.13&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 6:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 6:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Först på plats var spanjorerna med [[Colombus]] i spetsen. Under 1490-talet landstiger man på de karibiska öarna och gör strandhugg utmed hela centralamerika och karibiska kusten. Plundrar och rövar och &amp;quot;upptäcker&amp;quot;. Portugal kommer 10 år senare och landstiger utmed det som idag är Brasiliens kust. De både stormakterna delar upp &amp;quot;[[den nya världen]]&amp;quot; mellan sig för att inte spilla tid på onödig konkurrens. De har dock lite olika inställning till sina nyvunna&amp;#160; landområden.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Först på plats var spanjorerna med [[Colombus]] i spetsen. Under 1490-talet landstiger man på de karibiska öarna och gör strandhugg utmed hela centralamerika och karibiska kusten. Plundrar och rövar och &amp;quot;upptäcker&amp;quot;. Portugal kommer 10 år senare och landstiger utmed det som idag är Brasiliens kust. De både stormakterna delar upp &amp;quot;[[den nya världen]]&amp;quot; mellan sig för att inte spilla tid på onödig konkurrens. De har dock lite olika inställning till sina nyvunna&amp;#160; landområden.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Portugal fokuserar vid den här tiden fullt ut på att bräcka arabernas monopol på den lukrativa handeln med fjärran östern. De når Indiens kust redan på 1480-talet och utvidgar därifrån sitt handels imperium. Då de seglar utmed [[Afrika]]s kuster upprättar de dessutom mängder med handelsstationer. De afrikanska rikena är har en massa varor som är eftertraktade i [[Europa]]. Med alla rikedomar som Portugals nya handelsherravälde inbringar så ter sig Brasilien som fattigt o futtigt. Det enda av större intresse var det röda färgämne som kunde utvinnas ur bresiljeträdet som därmed ger området dess namn. Några bosättningar och handelsstationer upprättas utmed kusten för denna handel. Men ingen seriös erövring inleds vid den här tiden och portugiserna bedriver enbart handel med ursprungsbefolkningen.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Portugal &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;var först och främst ett handelsimperium. Deras makt låg i en stor avancerad handelsflotta, stabila ekonomiska institutioner och högt stående vetenskap....&amp;#160; &lt;/ins&gt;fokuserar vid den här tiden fullt ut på att bräcka arabernas monopol på den lukrativa handeln med fjärran östern. De når Indiens kust redan på 1480-talet och utvidgar därifrån sitt handels imperium. Då de seglar utmed [[Afrika]]s kuster upprättar de dessutom mängder med handelsstationer. De afrikanska rikena är har en massa varor som är eftertraktade i [[Europa]]. Med alla rikedomar som Portugals nya handelsherravälde inbringar så ter sig Brasilien som fattigt o futtigt. Det enda av större intresse var det röda färgämne som kunde utvinnas ur bresiljeträdet som därmed ger området dess namn. Några bosättningar och handelsstationer upprättas utmed kusten för denna handel. Men ingen seriös erövring inleds vid den här tiden och portugiserna bedriver enbart handel med ursprungsbefolkningen.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Spanien däremot ger sig omgående på att lägga de nya områdena under sig. Där man landstiger så plundras och förslavas&amp;#160; omgående ursprungsbefolkningen. Ska vi vara korrekta så är förslava lite missvisande. De flesta indianer bar redan härskare och imperium på sina axlar. Det blev bara nya herrar vid rodret. Expeditionerna är iaf för det mesta handelsäventyr med mål att tjäna så mycket pengar som möjligt. Det är rika handelskapitalister som vill bli ännu rikare och lägga beslag på mer land. Conquistadorer kallades de och deras krigare. De vart villigt påhejade av kronan och kyrkan som såg möjligheter till att utsträcka sin makt ytterligare. Under 1520-30-talet etableras de första stora permanenta kolonierna och regionens mäktigaste statsbildning; Aztekriket, tvingas på knä. Med en blandning av nya sjukdomar, allianser med Aztekernas fiender och vapenteknologisk överlägsenhet tar spanjorerna hem segern. Spanjorerna förstör inte den gamla statsmakten utan hugger bara av dess huvud för att själva ta över strukturen. Aztekernas imperium var nämligen precis lika avancerat som spanjorernas dock utan krut, järn och hästar. Många ädlingar och härskare från de besegrade fick helt enkelt fortsätta med sitt härskande fast nu underställda den spanska kronan. --- Kanske koppa in det här med de tre olika kolonisatör typerna från [[Colombia]] posten?&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Spanien däremot ger sig omgående på att lägga de nya områdena under sig. Där man landstiger så plundras och förslavas&amp;#160; omgående ursprungsbefolkningen. Ska vi vara korrekta så är förslava lite missvisande. De flesta indianer bar redan härskare och imperium på sina axlar. Det blev bara nya herrar vid rodret. Expeditionerna är iaf för det mesta handelsäventyr med mål att tjäna så mycket pengar som möjligt. Det är rika handelskapitalister som vill bli ännu rikare och lägga beslag på mer land. Conquistadorer kallades de och deras krigare. De vart villigt påhejade av kronan och kyrkan som såg möjligheter till att utsträcka sin makt ytterligare. Under 1520-30-talet etableras de första stora permanenta kolonierna och regionens mäktigaste statsbildning; Aztekriket, tvingas på knä. Med en blandning av nya sjukdomar, allianser med Aztekernas fiender och vapenteknologisk överlägsenhet tar spanjorerna hem segern. Spanjorerna förstör inte den gamla statsmakten utan hugger bara av dess huvud för att själva ta över strukturen. Aztekernas imperium var nämligen precis lika avancerat som spanjorernas dock utan krut, järn och hästar. Många ädlingar och härskare från de besegrade fick helt enkelt fortsätta med sitt härskande fast nu underställda den spanska kronan. --- Kanske koppa in det här med de tre olika kolonisatör typerna från [[Colombia]] posten?&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Kurtake</name></author>	</entry>

	</feed>