Kritiken av aktivism 2001-2002 - Versionshistorik

Kurtake den 20 januari 2015 kl. 10.26

2015-01-20T10:26:19Z

Alven: flyttade Aktivismkritiken till Kritiken av aktivism 2001-2002

2010-03-18T10:07:23Z

flyttade Aktivismkritiken till Kritiken av aktivism 2001-2002

Alven den 18 mars 2010 kl. 10.06

2010-03-18T10:06:29Z

Kurtake: /* Texterna i diskussionen */

2009-01-21T10:03:17Z

‎Texterna i diskussionen

Ludvig: /* Texterna i diskussionen */

2007-07-25T07:04:59Z

‎Texterna i diskussionen

Iammany den 18 maj 2007 kl. 22.33

2007-05-18T22:33:36Z

Iammany den 18 maj 2007 kl. 22.32

2007-05-18T22:32:58Z

Raven den 23 februari 2007 kl. 12.09

2007-02-23T12:09:36Z

Raven den 23 februari 2007 kl. 12.09

2007-02-23T12:09:07Z

Raven den 23 februari 2007 kl. 12.08

2007-02-23T12:08:10Z

@@ Rad 5: / Rad 5: @@
 Diskussionen handlade i korta drag om att det inte räcker att göra aktioner och landsätta kampanjer för att störta något så komplext som [[kapitalism]]en. Aktivister kan skada enskilda företag genom aktioner, men det går inte att konfrontera kapitalismen på samma sätt. Kapitalismen handlar inte bara om banker och storbolag, utan är en social relation som löper genom hela [[samhället]].
-Det fanns även kritik mot den roll som aktivister tar på sig som experter på samhällsomvandling, att de drar på sig "en aktivistmentalitet". Att "folk tänker på sig själva i huvudsak som aktivister och tillhörande en vidare aktivistgemenskap".<ref>''Ge upp aktivismen</ref> Ett svar på detta i tidningen ''The Bad Days Will End!'' säger att aktivistrollen inte är något man kan tänka bort, att det är en ''social roll'' som uppstår genom "komplicerade samhälleliga processer". J. Kellstadt skriver:
+Det fanns även kritik mot den roll som aktivister tar på sig som experter på samhällsomvandling, att de drar på sig "en aktivistmentalitet". Att "folk tänker på sig själva i huvudsak som aktivister och tillhörande en vidare aktivistgemenskap". Ett svar på detta i tidningen ''The Bad Days Will End!'' säger att aktivistrollen inte är något man kan tänka bort, att det är en ''social roll'' som uppstår genom "komplicerade samhälleliga processer". J. Kellstadt skriver:
 <blockquote>Faktum är att även människorna i de olika grupperna som försöker utveckla ett "anti-aktivistiskt" och "anti-politiskt" förhållningssätt till den antikapitalistiska revolutionen – från [[Kamunist_Kranti|KK/Collectivities]] i Faridabad i Indien till Insubordinate Collective i Baltimore – är ''på en och samma gång'' arbetare och "icke-arbetare", arbetare och "aktivister", till och med arbetare och – bevare mig väl! – ''intellektuella''. Och det mest farliga för människor i den positionen är att förlora synen på sin fundamentalt ''kluvna'' natur, sin "dubbla" samhälleliga existens, och låtsas att man "bara" är arbetare. För då kommer de verkligen inte att ha några sätt att hålla koll på sin "andra" sida och dess inneboende elitistiska potential. Och då skulle de skapa ett nytt lager av sociala eliter – den här gången under rubriken "anti-aktivistisk", "autentisk", "icke-alienerad", de "riktiga" proletärerna. Och all den gamla skiten kommer att flöda tillbaka igen. (från ''Anti-aktivismens nödvändighet och omöjlighet'')</blockquote>

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-Den 18 juni 1999 organiserade ''[[Reclaim the Streets]]'' och ''Earth First!'' en "global aktionsdag mot kapitalismen", som kallades för J18. I hundratals städer jorden över genomfördes aktioner mot ländernas finanscentra. I London ockuperade tiotusentals aktivister city och stängde ner börserna och bankerna för en dag. I efterdyningarna av aktionsdagen så producerade några londonaktivister en pamflett vid namn ''Reflections on June 18th'', i den fanns en text som hette ''Ge upp aktivismen''. Den startade en diskussion i den utomparlamentariska aktiviströrelse som växt fram under 90-talet i Storbritannien (och även i Sverige).
+Den 18 juni 1999 organiserade ''[[Reclaim the Streets]]'' och ''Earth First!'' en "global aktionsdag mot kapitalismen", som kallades för J18. I hundratals städer jorden över genomfördes aktioner mot ländernas finanscentra. I London ockuperade tiotusentals aktivister city och stängde ner börserna och bankerna för en dag.
-Diskussionen handlade i korta drag om att det inte räcker att göra aktioner och landsätta kampanjer för att störta något så komplext som kapitalismen. Aktivister kan skada enskilda företag genom aktioner, men det går inte att konfrontera kapitalismen på samma sätt. Kapitalismen handlar inte bara om banker och storbolag, utan är en social relation som löper genom hela samhället.
+I efterdyningarna av aktionsdagen så producerade några Londonaktivister en pamflett vid namn ''Reflections on June 18th'', i den fanns en text som hette ''Ge upp aktivismen''. Den startade en diskussion i den utomparlamentariska aktiviströrelse som växt fram under 1990-talet i Storbritannien (och även i Sverige).
-Det fanns även kritik mot den roll som aktivister tar på sig som experter på samhällsomvandling, att de drar på sig "en aktivistmentalitet". Att "folk tänker på sig själva i huvudsak som aktivister och tillhörande en vidare aktivistgemenskap" (från ''Ge upp aktivismen''). Ett svar på detta i tidningen ''The Bad Days Will End!'' säger att aktivistrollen inte är något man kan tänka bort, att det är en ''social roll'' som uppstår genom "komplicerade samhälleliga processer". J. Kellstadt skriver:
+Diskussionen handlade i korta drag om att det inte räcker att göra aktioner och landsätta kampanjer för att störta något så komplext som [[kapitalism]]en. Aktivister kan skada enskilda företag genom aktioner, men det går inte att konfrontera kapitalismen på samma sätt. Kapitalismen handlar inte bara om banker och storbolag, utan är en social relation som löper genom hela [[samhället]].
 <blockquote>Faktum är att även människorna i de olika grupperna som försöker utveckla ett "anti-aktivistiskt" och "anti-politiskt" förhållningssätt till den antikapitalistiska revolutionen – från [[Kamunist_Kranti|KK/Collectivities]] i Faridabad i Indien till Insubordinate Collective i Baltimore – är ''på en och samma gång'' arbetare och "icke-arbetare", arbetare och "aktivister", till och med arbetare och – bevare mig väl! – ''intellektuella''. Och det mest farliga för människor i den positionen är att förlora synen på sin fundamentalt ''kluvna'' natur, sin "dubbla" samhälleliga existens, och låtsas att man "bara" är arbetare. För då kommer de verkligen inte att ha några sätt att hålla koll på sin "andra" sida och dess inneboende elitistiska potential. Och då skulle de skapa ett nytt lager av sociala eliter – den här gången under rubriken "anti-aktivistisk", "autentisk", "icke-alienerad", de "riktiga" proletärerna. Och all den gamla skiten kommer att flöda tillbaka igen. (från ''Anti-aktivismens nödvändighet och omöjlighet'')</blockquote>
@@ Rad 13: / Rad 15: @@
 *[http://www.motkraft.net/index.php?view=text&id=165 Andrew X: ''Ge upp aktivismen II - Bortom aktivismen'']
 *[http://www.riff-raff.se/7/antiaktivismen.php J. Kellstadt/The Bad Days Will End!: ''Anti-aktivismens nödvändighet och omöjlighet''] [http://www.motkraft.net/index.php?view=text&id=312 Länk 2]
-*[http://www.geocities.com/antagonism1/undercurrent/direct.html Undercurrent: ''Practice and Ideology in the Direct Action Movement''] [http://www.geocities.com/kk_abacus/ioaa/pracideo.html Länk 2] [http://libcom.org/library/practice-ideology-direct-action-movement-undercurrent-8 Länk 3]
+*[http://libcom.org/library/practice-ideology-direct-action-movement-undercurrent-8 Undercurrent: ''Practice and Ideology in the Direct Action Movement'']
 *[http://www.motkraft.net/index.php?view=text&id=48 Heinz Schenck: ''Vi är inga kampanjnissar'']
 *[http://www.motkraft.net/index.php?view=file&id=7 Stockholms Autonoma Marxisters häfte (med några av ovanstående texter)]

← Äldre version		Versionen från 21 januari 2009 kl. 10.03
Rad 18:		Rad 18:
	*[http://www.arbetaren.se/2001/48/debatt.html Sonia Hedstrands inlägg ''"Auktoritär marxism"'' i Arbetaren nr 48, 2001]		*[http://www.arbetaren.se/2001/48/debatt.html Sonia Hedstrands inlägg ''"Auktoritär marxism"'' i Arbetaren nr 48, 2001]
	*[http://www.arbetaren.se/2001/51-52/debatt.html Nathan Hamelbergs replik ''"Kvinnokamp är klasskamp"'' i Arbetaren nr 51-52, 2001]		*[http://www.arbetaren.se/2001/51-52/debatt.html Nathan Hamelbergs replik ''"Kvinnokamp är klasskamp"'' i Arbetaren nr 51-52, 2001]
		+
		+	[[Kategori:Marxism]]

← Äldre version		Versionen från 25 juli 2007 kl. 07.04
Rad 16:		Rad 16:
	*[http://www.motkraft.net/index.php?view=text&id=48 Heinz Schenck: ''Vi är inga kampanjnissar'']		*[http://www.motkraft.net/index.php?view=text&id=48 Heinz Schenck: ''Vi är inga kampanjnissar'']
	*[http://www.motkraft.net/index.php?view=file&id=7 Stockholms Autonoma Marxisters häfte (med några av ovanstående texter)]		*[http://www.motkraft.net/index.php?view=file&id=7 Stockholms Autonoma Marxisters häfte (med några av ovanstående texter)]
		+	*[http://www.arbetaren.se/2001/48/debatt.html Sonia Hedstrands inlägg ''"Auktoritär marxism"'' i Arbetaren nr 48, 2001]
		+	*[http://www.arbetaren.se/2001/51-52/debatt.html Nathan Hamelbergs replik ''"Kvinnokamp är klasskamp"'' i Arbetaren nr 51-52, 2001]

@@ Rad 7: / Rad 7: @@
 <blockquote>Faktum är att även människorna i de olika grupperna som försöker utveckla ett "anti-aktivistiskt" och "anti-politiskt" förhållningssätt till den antikapitalistiska revolutionen – från [[Kamunist_Kranti|KK/Collectivities]] i Faridabad i Indien till Insubordinate Collective i Baltimore – är ''på en och samma gång'' arbetare och "icke-arbetare", arbetare och "aktivister", till och med arbetare och – bevare mig väl! – ''intellektuella''. Och det mest farliga för människor i den positionen är att förlora synen på sin fundamentalt ''kluvna'' natur, sin "dubbla" samhälleliga existens, och låtsas att man "bara" är arbetare. För då kommer de verkligen inte att ha några sätt att hålla koll på sin "andra" sida och dess inneboende elitistiska potential. Och då skulle de skapa ett nytt lager av sociala eliter – den här gången under rubriken "anti-aktivistisk", "autentisk", "icke-alienerad", de "riktiga" proletärerna. Och all den gamla skiten kommer att flöda tillbaka igen. (från ''Anti-aktivismens nödvändighet och omöjlighet'')</blockquote>
-I Sverige så översattes ''Ge upp aktivismen'' av ''[[Stockholms Autonoma Marxister]]'' och gavs ut som fotokopierat häfte 2001 tillsammans med efterskriften ''Bortom aktivismen'' och ''Vi är inga kampanjnissar''. Häftet provocerade fram en diskussion i tidningen ''Arbetaren'' mellan anarkafeministen Sonia Hedstrand och ''Stockholms Autonoma Marxister'' 2001-2002.
+I Sverige översattes ''Ge upp aktivismen'' av ''[[Stockholms Autonoma Marxister]]'' och gavs ut som fotokopierat häfte 2001 tillsammans med efterskriften ''Bortom aktivismen'' och ''Vi är inga kampanjnissar''. Häftet provocerade fram en diskussion i tidningen ''Arbetaren'' mellan anarkafeministen Sonia Hedstrand och ''Stockholms Autonoma Marxister'' 2001-2002.
 ==Texterna i diskussionen==

← Äldre version	Versionen från 18 mars 2010 kl. 10.07
(Ingen skillnad)

@@ Rad 5: / Rad 5: @@
 Det fanns även en kritik mot den roll som aktivister tar på sig som experter på samhällsomvandling, att de drar på sig "en aktivistmentalitet". Att "folk tänker på sig själva i huvudsak som aktivister och tillhörande en vidare aktivistgemenskap" (från ''Ge upp aktivismen''). Ett svar på detta i tidningen ''The Bad Days Will End!'' säger att aktivistrollen inte är något man kan tänka bort, att det är en ''social roll'' som uppstår genom "komplicerade samhälleliga processer". ''The Bad Days Will End!'' skriver:
-<blockquote>Faktum är att även människorna i de olika grupperna som försöker utveckla ett "anti-aktivistiskt" och "anti-politiskt" förhållningssätt till den antikapitalistiska revolutionen – från [[kamunist kranti|KK/Collectivities]] i Faridabad i Indien till Insubordinate Collective i Baltimore – är ''på en och samma gång'' arbetare och "icke-arbetare", arbetare och "aktivister", till och med arbetare och – bevare mig väl! – ''intellektuella''. Och det mest farliga för människor i den positionen är att förlora synen på sin fundamentalt ''kluvna'' natur, sin "dubbla" samhälleliga existens, och låtsas att man "bara" är arbetare. För då kommer de verkligen inte att ha några sätt att hålla koll på sin "andra" sida och dess inneboende elitistiska potential. Och då skulle de skapa ett nytt lager av sociala eliter – den här gången under rubriken "anti-aktivistisk", "autentisk", "icke-alienerad", de "riktiga" proletärerna. Och all den gamla skiten kommer att flöda tillbaka igen. (från ''Anti-aktivismens nödvändighet och omöjlighet'')</blockquote>
+<blockquote>Faktum är att även människorna i de olika grupperna som försöker utveckla ett "anti-aktivistiskt" och "anti-politiskt" förhållningssätt till den antikapitalistiska revolutionen – från [[Kamunist_Kranti|KK/Collectivities]] i Faridabad i Indien till Insubordinate Collective i Baltimore – är ''på en och samma gång'' arbetare och "icke-arbetare", arbetare och "aktivister", till och med arbetare och – bevare mig väl! – ''intellektuella''. Och det mest farliga för människor i den positionen är att förlora synen på sin fundamentalt ''kluvna'' natur, sin "dubbla" samhälleliga existens, och låtsas att man "bara" är arbetare. För då kommer de verkligen inte att ha några sätt att hålla koll på sin "andra" sida och dess inneboende elitistiska potential. Och då skulle de skapa ett nytt lager av sociala eliter – den här gången under rubriken "anti-aktivistisk", "autentisk", "icke-alienerad", de "riktiga" proletärerna. Och all den gamla skiten kommer att flöda tillbaka igen. (från ''Anti-aktivismens nödvändighet och omöjlighet'')</blockquote>
 I Sverige så översattes ''Ge upp aktivismen'' av ''Stockholms Autonoma Marxister'' och gavs ut som fotokopierat häfte 2001 tillsammans med dess postscript - ''Bortom aktivismen'' - samt en text från Tyskland vid namn ''Vi är inga kampanjnissar''. Häftet provocerade fram en diskussion i tidningen Arbetaren mellan anarkafeministen Sonia Hedstrand och ''Stockholms Autonoma Marxister'' 2001-2002.