<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
		<id>https://polkagris.nu/wikin/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Kol%2Fkv%C3%A4vekvoten</id>
		<title>Kol/kvävekvoten - Versionshistorik</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://polkagris.nu/wikin/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Kol%2Fkv%C3%A4vekvoten"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Kol/kv%C3%A4vekvoten&amp;action=history"/>
		<updated>2026-11-18T18:57:59Z</updated>
		<subtitle>Versionshistorik för denna sida på wikin</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.24.1</generator>

	<entry>
		<id>https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Kol/kv%C3%A4vekvoten&amp;diff=13030&amp;oldid=prev</id>
		<title>Kurtake den 9 augusti 2010 kl. 14.25</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Kol/kv%C3%A4vekvoten&amp;diff=13030&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2010-08-09T14:25:23Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 9 augusti 2010 kl. 14.25&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 1:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 1:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Den så kallade '''kol/kvävekvoten''' (C/N-kvoten) betecknar förhållandet mellan kol och kväve i marken. Kolet är energikällan som avgör hur snabbt bakterierna kan föröka sig och därmed hur många bakterier som är aktiva. Kvävet är en byggsten i bakteriernas celler och avgörande för hur många nya bakteriekroppar som kan byggas upp. Förhållandet mellan dessa är avgörande i nedbrytningen av organisk material och för halten av växttillgänglig näring.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Den så kallade '''kol/kvävekvoten''' (C/N-kvoten) betecknar förhållandet mellan kol och kväve i marken. Kolet är energikällan som avgör hur snabbt bakterierna kan föröka sig och därmed hur många bakterier som är aktiva. Kvävet är en byggsten i bakteriernas celler och avgörande för hur många nya bakteriekroppar som kan byggas upp. Förhållandet mellan dessa är avgörande i nedbrytningen av organisk material och för halten av växttillgänglig näring.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;När stora mängder kolrikt material (tex halmstrån) tillförs ökar mikroorganismernas biomassa och kvävet binds i deras kroppar. Kol/kvävekvoten blir högre och [[fastläggningen]] överväger. Om växtmaterialet innehåller relativt mycket kväve sker istället en snabb förökning av bakterierna, men den begränsade mängden energi&amp;#160; gör att bakterierna dör snabbare. resultatet blir kväve frigörs ([[mineraliseras]]). Kolet avgår som koldioxid genom andningen. Då ändras förhållandet mellan kol och kväve i jorden; kol/kvävekvoten blir lägre. När koltillgången blir lägre får man en nettomineralisering, det vill säga mer kväve mineraliseras än vad som fastläggs. Detta sker om man tillför stora mängder kväverikt material som stallgödsel eller [[gröngödsling]].(&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;´&lt;/del&gt;''Saxat ifrån [[Källander, Inger: Ekologiskt lantbruk]] sid 36'')&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;När stora mängder kolrikt material (tex halmstrån) tillförs ökar mikroorganismernas biomassa och kvävet binds i deras kroppar. Kol/kvävekvoten blir högre och [[fastläggningen]] överväger. Om växtmaterialet innehåller relativt mycket kväve sker istället en snabb förökning av bakterierna, men den begränsade mängden energi&amp;#160; gör att bakterierna dör snabbare. resultatet blir kväve frigörs ([[mineraliseras]]). Kolet avgår som koldioxid genom andningen. Då ändras förhållandet mellan kol och kväve i jorden; kol/kvävekvoten blir lägre. När koltillgången blir lägre får man en nettomineralisering, det vill säga mer kväve mineraliseras än vad som fastläggs. Detta sker om man tillför stora mängder kväverikt material som stallgödsel eller [[gröngödsling]]. (''Saxat ifrån [[Källander, Inger: Ekologiskt lantbruk]] sid 36'')&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Man får alltså tänka på vad som finns i jorden och gödslingen när man vill tillföra mer tillgängligt kväve till växterna. Finns det mycket halm eller annat kolrikt material i backen eller gödseln tar det kanske längre tid för kvävet att frigöras åt växterna. Dunkar man på en massa kolrikt material finns det tom risk för att det växttillgängliga kvävet binds upp och näringsbrist för växterna uppstår.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Man får alltså tänka på vad som finns i jorden och gödslingen när man vill tillföra mer tillgängligt kväve till växterna. Finns det mycket halm eller annat kolrikt material i backen eller gödseln tar det kanske längre tid för kvävet att frigöras åt växterna. Dunkar man på en massa kolrikt material finns det tom risk för att det växttillgängliga kvävet binds upp och näringsbrist för växterna uppstår.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Odling]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Odling]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Kurtake</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Kol/kv%C3%A4vekvoten&amp;diff=13029&amp;oldid=prev</id>
		<title>Kurtake den 9 augusti 2010 kl. 13.48</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Kol/kv%C3%A4vekvoten&amp;diff=13029&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2010-08-09T13:48:31Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 9 augusti 2010 kl. 13.48&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 3:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 3:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;När stora mängder kolrikt material (tex halmstrån) tillförs ökar mikroorganismernas biomassa och kvävet binds i deras kroppar. Kol/kvävekvoten blir högre och [[fastläggningen]] överväger. Om växtmaterialet innehåller relativt mycket kväve sker istället en snabb förökning av bakterierna, men den begränsade mängden energi&amp;#160; gör att bakterierna dör snabbare. resultatet blir kväve frigörs ([[mineraliseras]]). Kolet avgår som koldioxid genom andningen. Då ändras förhållandet mellan kol och kväve i jorden; kol/kvävekvoten blir lägre. När koltillgången blir lägre får man en nettomineralisering, det vill säga mer kväve mineraliseras än vad som fastläggs. Detta sker om man tillför stora mängder kväverikt material som stallgödsel eller [[gröngödsling]].(´''Saxat ifrån [[Källander, Inger: Ekologiskt lantbruk]] sid 36'')&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;När stora mängder kolrikt material (tex halmstrån) tillförs ökar mikroorganismernas biomassa och kvävet binds i deras kroppar. Kol/kvävekvoten blir högre och [[fastläggningen]] överväger. Om växtmaterialet innehåller relativt mycket kväve sker istället en snabb förökning av bakterierna, men den begränsade mängden energi&amp;#160; gör att bakterierna dör snabbare. resultatet blir kväve frigörs ([[mineraliseras]]). Kolet avgår som koldioxid genom andningen. Då ändras förhållandet mellan kol och kväve i jorden; kol/kvävekvoten blir lägre. När koltillgången blir lägre får man en nettomineralisering, det vill säga mer kväve mineraliseras än vad som fastläggs. Detta sker om man tillför stora mängder kväverikt material som stallgödsel eller [[gröngödsling]].(´''Saxat ifrån [[Källander, Inger: Ekologiskt lantbruk]] sid 36'')&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Man får alltså tänka på vad som finns i jorden och gödslingen när man vill tillföra mer tillgängligt kväve till växterna. Finns det mycket halm eller annat kolrikt material i backen tar det kanske längre tid för kvävet att frigöras åt växterna. Dunkar man på en massa kolrikt material finns det tom risk för att det växttillgängliga kvävet binds upp och näringsbrist för växterna uppstår.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Man får alltså tänka på vad som finns i jorden och gödslingen när man vill tillföra mer tillgängligt kväve till växterna. Finns det mycket halm eller annat kolrikt material i backen &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;eller gödseln &lt;/ins&gt;tar det kanske längre tid för kvävet att frigöras åt växterna. Dunkar man på en massa kolrikt material finns det tom risk för att det växttillgängliga kvävet binds upp och näringsbrist för växterna uppstår.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Odling]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Odling]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Kurtake</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Kol/kv%C3%A4vekvoten&amp;diff=13028&amp;oldid=prev</id>
		<title>Kurtake den 9 augusti 2010 kl. 13.45</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Kol/kv%C3%A4vekvoten&amp;diff=13028&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2010-08-09T13:45:17Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 9 augusti 2010 kl. 13.45&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 1:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 1:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Den så kallade '''kol/kvävekvoten''' (C/N-kvoten) betecknar förhållandet mellan kol och kväve i marken. Kolet är energikällan som avgör hur snabbt bakterierna kan föröka sig och därmed hur många bakterier som är aktiva. Kvävet är en byggsten i bakteriernas celler och avgörande för hur många nya bakteriekroppar som kan byggas upp.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Den så kallade '''kol/kvävekvoten''' (C/N-kvoten) betecknar förhållandet mellan kol och kväve i marken. Kolet är energikällan som avgör hur snabbt bakterierna kan föröka sig och därmed hur många bakterier som är aktiva. Kvävet är en byggsten i bakteriernas celler och avgörande för hur många nya bakteriekroppar som kan byggas upp&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;. Förhållandet mellan dessa är avgörande i nedbrytningen av organisk material och för halten av växttillgänglig näring&lt;/ins&gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;När stora mängder kolrikt material (tex halmstrån) tillförs ökar mikroorganismernas biomassa och kvävet binds i deras kroppar. Kol/kvävekvoten blir högre och [[fastläggningen]] överväger. Om växtmaterialet innehåller relativt mycket kväve sker istället en snabb förökning av bakterierna, men den begränsade mängden energi&amp;#160; gör att bakterierna dör snabbare. resultatet blir kväve frigörs ([[mineraliseras]]). Kolet avgår som koldioxid genom andningen. Då ändras förhållandet mellan kol och kväve i jorden; kol/kvävekvoten blir lägre. När koltillgången blir lägre får man en nettomineralisering, det vill säga mer kväve mineraliseras än vad som fastläggs. Detta sker om man tillför stora mängder kväverikt material som stallgödsel eller [[gröngödsling]].&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;När stora mängder kolrikt material (tex halmstrån) tillförs ökar mikroorganismernas biomassa och kvävet binds i deras kroppar. Kol/kvävekvoten blir högre och [[fastläggningen]] överväger. Om växtmaterialet innehåller relativt mycket kväve sker istället en snabb förökning av bakterierna, men den begränsade mängden energi&amp;#160; gör att bakterierna dör snabbare. resultatet blir kväve frigörs ([[mineraliseras]]). Kolet avgår som koldioxid genom andningen. Då ändras förhållandet mellan kol och kväve i jorden; kol/kvävekvoten blir lägre. När koltillgången blir lägre får man en nettomineralisering, det vill säga mer kväve mineraliseras än vad som fastläggs. Detta sker om man tillför stora mängder kväverikt material som stallgödsel eller [[gröngödsling]].&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;(´''Saxat ifrån [[Källander, Inger: Ekologiskt lantbruk]] sid 36'')&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Man får alltså tänka på vad som finns i jorden och gödslingen när man vill tillföra mer tillgängligt kväve till växterna. Finns det mycket halm eller annat kolrikt material i backen tar det kanske längre tid för kvävet att frigöras åt växterna. Dunkar man på en massa kolrikt material finns det tom risk för att det växttillgängliga kvävet binds upp och näringsbrist för växterna uppstår.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Man får alltså tänka på vad som finns i jorden och gödslingen när man vill tillföra mer tillgängligt kväve till växterna. Finns det mycket halm eller annat kolrikt material i backen tar det kanske längre tid för kvävet att frigöras åt växterna. Dunkar man på en massa kolrikt material finns det tom risk för att det växttillgängliga kvävet binds upp och näringsbrist för växterna uppstår.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;''Saxat ifrån [[Källander, Inger: Ekologiskt lantbruk]] sid 36''&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Odling]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Odling]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Kurtake</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Kol/kv%C3%A4vekvoten&amp;diff=13027&amp;oldid=prev</id>
		<title>Kurtake den 9 augusti 2010 kl. 13.42</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Kol/kv%C3%A4vekvoten&amp;diff=13027&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2010-08-09T13:42:25Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 9 augusti 2010 kl. 13.42&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 2:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 2:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;När stora mängder kolrikt material (tex halmstrån) tillförs ökar mikroorganismernas biomassa och kvävet binds i deras kroppar. Kol/kvävekvoten blir högre och [[fastläggningen]] överväger. Om växtmaterialet innehåller relativt mycket kväve sker istället en snabb förökning av bakterierna, men den begränsade mängden energi&amp;#160; gör att bakterierna dör snabbare. resultatet blir kväve frigörs ([[mineraliseras]]). Kolet avgår som koldioxid genom andningen. Då ändras förhållandet mellan kol och kväve i jorden; kol/kvävekvoten blir lägre. När koltillgången blir lägre får man en nettomineralisering, det vill säga mer kväve mineraliseras än vad som fastläggs. Detta sker om man tillför stora mängder kväverikt material som stallgödsel eller [[gröngödsling]].&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;När stora mängder kolrikt material (tex halmstrån) tillförs ökar mikroorganismernas biomassa och kvävet binds i deras kroppar. Kol/kvävekvoten blir högre och [[fastläggningen]] överväger. Om växtmaterialet innehåller relativt mycket kväve sker istället en snabb förökning av bakterierna, men den begränsade mängden energi&amp;#160; gör att bakterierna dör snabbare. resultatet blir kväve frigörs ([[mineraliseras]]). Kolet avgår som koldioxid genom andningen. Då ändras förhållandet mellan kol och kväve i jorden; kol/kvävekvoten blir lägre. När koltillgången blir lägre får man en nettomineralisering, det vill säga mer kväve mineraliseras än vad som fastläggs. Detta sker om man tillför stora mängder kväverikt material som stallgödsel eller [[gröngödsling]].&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Man får alltså tänka på vad som finns i jorden och gödslingen när man vill tillföra mer tillgängligt kväve till växterna. Finns det mycket halm eller annat kolrikt material i backen tar det kanske längre tid för kvävet att frigöras åt växterna. Dunkar man på en massa kolrikt material finns det tom risk för att det växttillgängliga kvävet binds upp och näringsbrist för växterna uppstår.&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;''Saxat ifrån [[Källander, Inger: Ekologiskt lantbruk]] sid 36''&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;''Saxat ifrån [[Källander, Inger: Ekologiskt lantbruk]] sid 36''&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Odling]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Odling]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Kurtake</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Kol/kv%C3%A4vekvoten&amp;diff=13026&amp;oldid=prev</id>
		<title>Kurtake: Ny sida: Den så kallade '''kol/kvävekvoten''' (C/N-kvoten) betecknar förhållandet mellan kol och kväve i marken. Kolet är energikällan som avgör hur snabbt bakterierna kan föröka sig och d...</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Kol/kv%C3%A4vekvoten&amp;diff=13026&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2010-08-09T13:38:52Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ny sida: Den så kallade &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;kol/kvävekvoten&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; (C/N-kvoten) betecknar förhållandet mellan kol och kväve i marken. Kolet är energikällan som avgör hur snabbt bakterierna kan föröka sig och d...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;Ny sida&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;Den så kallade '''kol/kvävekvoten''' (C/N-kvoten) betecknar förhållandet mellan kol och kväve i marken. Kolet är energikällan som avgör hur snabbt bakterierna kan föröka sig och därmed hur många bakterier som är aktiva. Kvävet är en byggsten i bakteriernas celler och avgörande för hur många nya bakteriekroppar som kan byggas upp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När stora mängder kolrikt material (tex halmstrån) tillförs ökar mikroorganismernas biomassa och kvävet binds i deras kroppar. Kol/kvävekvoten blir högre och [[fastläggningen]] överväger. Om växtmaterialet innehåller relativt mycket kväve sker istället en snabb förökning av bakterierna, men den begränsade mängden energi  gör att bakterierna dör snabbare. resultatet blir kväve frigörs ([[mineraliseras]]). Kolet avgår som koldioxid genom andningen. Då ändras förhållandet mellan kol och kväve i jorden; kol/kvävekvoten blir lägre. När koltillgången blir lägre får man en nettomineralisering, det vill säga mer kväve mineraliseras än vad som fastläggs. Detta sker om man tillför stora mängder kväverikt material som stallgödsel eller [[gröngödsling]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
''Saxat ifrån [[Källander, Inger: Ekologiskt lantbruk]] sid 36''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Odling]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Kurtake</name></author>	</entry>

	</feed>