Indianer - Versionshistorik

Kurtake den 28 september 2009 kl. 18.38

2009-09-28T18:38:21Z

Kurtake den 28 september 2009 kl. 18.38

2009-09-28T18:38:10Z

Kurtake: Ny sida: De folk som kolonialherrarna döpte till indianer skrivs det om här * En bra text är ''Utplåningen av indianerna i den karibiska regionen'' av Yves Bénot som ingår i [[Kolonialismens ...

2009-09-28T15:39:36Z

Ny sida: De folk som kolonialherrarna döpte till indianer skrivs det om här * En bra text är ''Utplåningen av indianerna i den karibiska regionen'' av Yves Bénot som ingår i [[Kolonialismens ...

Ny sida

De folk som kolonialherrarna döpte till indianer skrivs det om här

* En bra text är ''Utplåningen av indianerna i den karibiska regionen'' av Yves Bénot som ingår i [[Kolonialismens svarta bok]].

[[Kategori:Folkgrupper]]
[[Kategori:Kolonialism]]

@@ Rad 3: / Rad 3: @@
 == Indianerna i spanska amerika ==
- * Skattskyldiga indianer på s.169: Den skattskyldige indianen var en vuxen man mellan 18 o 50 år. Indianhövdingar och deras familjer var skattebefriade. Under första tiden i natura. Koka, jordbruksprodukter, djur, ägg kläder, tågvirke osv. andra hälften av 1500-tal krävs mer av tributen ut i pengar. Skatteskyldiga tvingas ta lönearbete i gruvorna, textilverkstäderna osv. Avlönat arbete och markandsproduktion breder ut sig runt gruvor o storjordbruk. Krävdes tvångsarbete för att få folk till de nya produtionsenheterna... repartimento /mita. Folk som inte var bofasta o kom från en annan region kunde inte beskattas. Många flydde alltså genom att flytta. Blev en massa lösdrivare. los forasteros. Tillslut tvingades de även i i arbete efter lite omskrivning av lagar.
+* Skattskyldiga indianer på s.169: Den skattskyldige indianen var en vuxen man mellan 18 o 50 år. Indianhövdingar och deras familjer var skattebefriade. Under första tiden i natura. Koka, jordbruksprodukter, djur, ägg kläder, tågvirke osv. andra hälften av 1500-tal krävs mer av tributen ut i pengar. Skatteskyldiga tvingas ta lönearbete i gruvorna, textilverkstäderna osv. Avlönat arbete och markandsproduktion breder ut sig runt gruvor o storjordbruk. Krävdes tvångsarbete för att få folk till de nya produtionsenheterna... repartimento /mita. Folk som inte var bofasta o kom från en annan region kunde inte beskattas. Många flydde alltså genom att flytta. Blev en massa lösdrivare. los forasteros. Tillslut tvingades de även i i arbete efter lite omskrivning av lagar.
 Lönearbetet ledde till att många fångades in i sinrika skuldfällor av de höga herrarna och blev skuldslavar. För att få fart på den inre markanden i kolonierna på 1700-talet tvingar kronan indianerna att börja köpa konsumtionsvaror på kredit. Skuld spiraler = uppror = stora indian revolten i Anderna 1870. Klassamhälle. Penningekonomin tränger sig in överallt... penningskatten= Bönderna odlar inte en mångsidig kost. De odlar för markanden. Det som kan ge stålars till skatter o konsumtionsvaror.

← Äldre version		Versionen från 28 september 2009 kl. 18.38
Rad 1:		Rad 1:
	De folk som kolonialherrarna döpte till indianer skrivs det om här		De folk som kolonialherrarna döpte till indianer skrivs det om här
		+
		+
		+	== Indianerna i spanska amerika ==
		+	* Skattskyldiga indianer på s.169: Den skattskyldige indianen var en vuxen man mellan 18 o 50 år. Indianhövdingar och deras familjer var skattebefriade. Under första tiden i natura. Koka, jordbruksprodukter, djur, ägg kläder, tågvirke osv. andra hälften av 1500-tal krävs mer av tributen ut i pengar. Skatteskyldiga tvingas ta lönearbete i gruvorna, textilverkstäderna osv. Avlönat arbete och markandsproduktion breder ut sig runt gruvor o storjordbruk. Krävdes tvångsarbete för att få folk till de nya produtionsenheterna... repartimento /mita. Folk som inte var bofasta o kom från en annan region kunde inte beskattas. Många flydde alltså genom att flytta. Blev en massa lösdrivare. los forasteros. Tillslut tvingades de även i i arbete efter lite omskrivning av lagar.
		+
		+	Lönearbetet ledde till att många fångades in i sinrika skuldfällor av de höga herrarna och blev skuldslavar. För att få fart på den inre markanden i kolonierna på 1700-talet tvingar kronan indianerna att börja köpa konsumtionsvaror på kredit. Skuld spiraler = uppror = stora indian revolten i Anderna 1870. Klassamhälle. Penningekonomin tränger sig in överallt... penningskatten= Bönderna odlar inte en mångsidig kost. De odlar för markanden. Det som kan ge stålars till skatter o konsumtionsvaror.

	* En bra text är ''Utplåningen av indianerna i den karibiska regionen'' av Yves Bénot som ingår i [[Kolonialismens svarta bok]].		* En bra text är ''Utplåningen av indianerna i den karibiska regionen'' av Yves Bénot som ingår i [[Kolonialismens svarta bok]].