Freese, Barbara: Coal - Versionshistorik

Linnea den 29 januari 2014 kl. 21.45

2014-01-29T21:45:24Z

Linnea den 29 januari 2014 kl. 21.36

2014-01-29T21:36:50Z

Linnea den 29 januari 2014 kl. 21.36

2014-01-29T21:36:24Z

Linnea den 29 januari 2014 kl. 21.36

2014-01-29T21:36:16Z

Linnea den 29 januari 2014 kl. 21.32

2014-01-29T21:32:00Z

Linnea den 29 januari 2014 kl. 21.27

2014-01-29T21:27:27Z

Linnea den 29 januari 2014 kl. 21.26

2014-01-29T21:26:58Z

Linnea: Skapade sidan med '''Coal - a human history'' är en historisk redogörelse för kol, teknologin, industrin, kulturen, arbetet, exploateringen, sjukdomarna, miljöförestörelserna och makten ba...'

2014-01-29T21:26:29Z

Skapade sidan med '''Coal - a human history'' är en historisk redogörelse för kol, teknologin, industrin, kulturen, arbetet, exploateringen, sjukdomarna, miljöförestörelserna och makten ba...'

Ny sida

''Coal - a human history'' är en historisk redogörelse för kol, teknologin, industrin, kulturen, arbetet, exploateringen, sjukdomarna, miljöförestörelserna och makten bakom det. Författaren [[Barbara Freese]], en miljöjurist från USA, har gjort ett rejält gräv på kol.

Berättelsen börjar runt Romarriket (där kol var ett smycke) och drar sig fram över historien. Kolets roll som bränsle ökar hela tiden och kopplas nära till, först England, och sedan världens industriella (och kapitalistiska) utveckling. Kolet, teknologin och kapitalet runt det är tätt länkat till till ångmaskinen, fabriken, utbyggnaden av först kanaler och sedan järnvägen. Med kolet (och kapitalismen, här snubblar författaren en aning och missar att produktionssättet är vikitgare än teknologin och varan) kommer också fruktansvärda arbetsförhållanden, misserabla städer, och med tiden, en militant, välorganiserad arbetarklass. Författaren beskriver barnarbete i gruvorna, våldsam död och utmattningsdöd (ett tag var medelåldern för kolgruvarbetare i England under 30-år!) i det industrialiserande England, slit och arbetarkamp (bland annat [[Molly Maguires]] och [[1919-22 - Gruvarbetarstrejker|de stora strejkerna i West Virginia]] och och i de amerikanska kolgruvedistrikten och tillslut misserabla arbetssituationer i Kinesiska gruvor. Hon nämner också kolkapitalets inflytande på politiken, från industrialismens England, över amerikanska inbördeskriget till George Bush politik och växthuseffekten på 2000-talet. Hon svävar över miljöproblem - från smog, över försurning och till den globala uppvärmningen - och kolkapitalets motstånd mot åtgärder följda av förmåga att, efter allt, åtgärda och ändå fortsätta att profitera på att betala människor för att bryta kol.

En välskriven, allmänbildande historia om en av samhällets viktigaste råvaror.

== Se också ==

'''Strejker''
*[[1919-22_-_Gruvarbetarstrejker]]
*[[1921 - Slaget om Blair Mountain]]

'''Filmer'''
*[[The Molly Maguires (1970)]]
*[[Matewan (1987)]]

'''Böcker'''
*[[Sinclair, Upton: King Coal]]

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 [[Fil:Freese Barbera Coal.JPG|frame|right]]''Coal - a human history'' är en historisk redogörelse för kol - och teknologin, industrin, kulturen, arbetet, exploateringen, sjukdomarna, miljöförestörelserna och makten runt det. Författaren [[Barbara Freese]], en miljöjurist från USA, har gjort ett rejält gräv på kol.
-Berättelsen börjar runt Romarriket (där kol var ett smycke) och drar sig fram över historien. Kolets roll som bränsle ökar hela tiden och kopplas nära till, först Englands, och sedan världens industriella (och kapitalistiska) utveckling. Kolet, teknologin och kapitalet runt det är tätt länkat till till ångmaskinen, fabriken, utbyggnaden av först kanaler och sedan järnvägen. Med kolet (och kapitalismen - här snubblar författaren en aning och missar att produktionssättet är vikitgare än teknologin och varan) kommer också fruktansvärda arbetsförhållanden, misserabla städer, och med tiden, en militant, välorganiserad arbetarklass. Författaren beskriver barnarbete i gruvorna, våldsam död och utmattningsdöd (ett tag var medelåldern för kolgruvarbetare i England under 30år!) i det industrialiserande England, slit och våldsamma strejker (bland annat [[Molly Maguires]] och [[1919-22 - Gruvarbetarstrejker|de stora strejkerna i West Virginia]] i de amerikanska kolgruvedistrikten och tillslut misserabla arbetssituationer i kinesiska gruvor. Hon nämner också kolkapitalets inflytande på politiken, från industrialismens England, över amerikanska inbördeskriget till George Bush politik och tafatta åtgärder mot växthuseffekten på 2000-talet. Hon går igenom miljöproblem bortanför gruvan - från smog, över försurning och till den globala uppvärmningen - och kolkapitalets motstånd mot åtgärder följda av en dynamisk förmåga att, efter allt, åtgärda och ändå fortsätta att profitera på att människor tvingas bryta kol.
+Berättelsen börjar runt Romarriket (där kol var ett smycke) och drar sig fram över historien. Kolets roll som bränsle ökar hela tiden och kopplas nära till, först Englands, och sedan världens industriella (och kapitalistiska) utveckling. Kolet, teknologin och kapitalet runt det är tätt länkat till till ångmaskinen, fabriken, utbyggnaden av först kanaler och sedan järnvägen. Med kolet (och kapitalismen - här snubblar författaren en aning och missar att produktionssättet är vikitgare än teknologin och varan) kommer också fruktansvärda arbetsförhållanden, misserabla städer, och med tiden, en militant, välorganiserad arbetarklass. Författaren beskriver barnarbete i gruvorna, våldsam död och utmattningsdöd (ett tag var medelåldern för kolgruvarbetare i England under 30år!) i det industrialiserande England, slit och våldsamma strejker i de amerikanska kolgruvedistrikten och tillslut misserabla arbetssituationer i kinesiska gruvor. Hon nämner också kolkapitalets inflytande på politiken, från industrialismens England, över amerikanska inbördeskriget till George Bush politik och tafatta åtgärder mot växthuseffekten på 2000-talet. Hon går igenom miljöproblem bortanför gruvan - från smog, över försurning och till den globala uppvärmningen - och kolkapitalets motstånd mot åtgärder följda av en dynamisk förmåga att, efter allt, åtgärda och ändå fortsätta att profitera på att människor tvingas bryta kol.
 En välskriven och allmänbildande historia om en av samhällets viktigaste råvaror.

← Äldre version		Versionen från 29 januari 2014 kl. 21.36
Rad 17:		Rad 17:
	'''Böcker'''		'''Böcker'''
	*[[Sinclair, Upton: King Coal]]		*[[Sinclair, Upton: King Coal]]
		+
		+	[[Kategori:Gruva]]
		+	[[Kategori:Böcker]]
		+	[[Kategori:Kol]]

← Äldre version		Versionen från 29 januari 2014 kl. 21.36
Rad 4:		Rad 4:

	En välskriven och allmänbildande historia om en av samhällets viktigaste råvaror.		En välskriven och allmänbildande historia om en av samhällets viktigaste råvaror.
−

	== Se också ==		== Se också ==

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-[[Fil:Freese Barbera Coal.JPG|frame|right]]''Coal - a human history'' är en historisk redogörelse för kol, teknologin, industrin, kulturen, arbetet, exploateringen, sjukdomarna, miljöförestörelserna och makten bakom det. Författaren [[Barbara Freese]], en miljöjurist från USA, har gjort ett rejält gräv på kol.
+[[Fil:Freese Barbera Coal.JPG|frame|right]]''Coal - a human history'' är en historisk redogörelse för kol - och teknologin, industrin, kulturen, arbetet, exploateringen, sjukdomarna, miljöförestörelserna och makten runt det. Författaren [[Barbara Freese]], en miljöjurist från USA, har gjort ett rejält gräv på kol.
-Berättelsen börjar runt Romarriket (där kol var ett smycke) och drar sig fram över historien. Kolets roll som bränsle ökar hela tiden och kopplas nära till, först England, och sedan världens industriella (och kapitalistiska) utveckling. Kolet, teknologin och kapitalet runt det är tätt länkat till till ångmaskinen, fabriken, utbyggnaden av först kanaler och sedan järnvägen. Med kolet (och kapitalismen, här snubblar författaren en aning och missar att produktionssättet är vikitgare än teknologin och varan) kommer också fruktansvärda arbetsförhållanden, misserabla städer, och med tiden, en militant, välorganiserad arbetarklass. Författaren beskriver barnarbete i gruvorna, våldsam död och utmattningsdöd (ett tag var medelåldern för kolgruvarbetare i England under 30-år!) i det industrialiserande England, slit och arbetarkamp (bland annat [[Molly Maguires]] och [[1919-22 - Gruvarbetarstrejker|de stora strejkerna i West Virginia]] och och i de amerikanska kolgruvedistrikten och tillslut misserabla arbetssituationer i Kinesiska gruvor. Hon nämner också kolkapitalets inflytande på politiken, från industrialismens England, över amerikanska inbördeskriget till George Bush politik och växthuseffekten på 2000-talet. Hon svävar över miljöproblem - från smog, över försurning och till den globala uppvärmningen - och kolkapitalets motstånd mot åtgärder följda av förmåga att, efter allt, åtgärda och ändå fortsätta att profitera på att betala människor för att bryta kol.
+Berättelsen börjar runt Romarriket (där kol var ett smycke) och drar sig fram över historien. Kolets roll som bränsle ökar hela tiden och kopplas nära till, först Englands, och sedan världens industriella (och kapitalistiska) utveckling. Kolet, teknologin och kapitalet runt det är tätt länkat till till ångmaskinen, fabriken, utbyggnaden av först kanaler och sedan järnvägen. Med kolet (och kapitalismen - här snubblar författaren en aning och missar att produktionssättet är vikitgare än teknologin och varan) kommer också fruktansvärda arbetsförhållanden, misserabla städer, och med tiden, en militant, välorganiserad arbetarklass. Författaren beskriver barnarbete i gruvorna, våldsam död och utmattningsdöd (ett tag var medelåldern för kolgruvarbetare i England under 30år!) i det industrialiserande England, slit och våldsamma strejker (bland annat [[Molly Maguires]] och [[1919-22 - Gruvarbetarstrejker|de stora strejkerna i West Virginia]] i de amerikanska kolgruvedistrikten och tillslut misserabla arbetssituationer i kinesiska gruvor. Hon nämner också kolkapitalets inflytande på politiken, från industrialismens England, över amerikanska inbördeskriget till George Bush politik och tafatta åtgärder mot växthuseffekten på 2000-talet. Hon går igenom miljöproblem bortanför gruvan - från smog, över försurning och till den globala uppvärmningen - och kolkapitalets motstånd mot åtgärder följda av en dynamisk förmåga att, efter allt, åtgärda och ändå fortsätta att profitera på att människor tvingas bryta kol.
-En välskriven, allmänbildande historia om en av samhällets viktigaste råvaror.
+En välskriven och allmänbildande historia om en av samhällets viktigaste råvaror.

← Äldre version		Versionen från 29 januari 2014 kl. 21.32
Rad 1:		Rad 1:
−	''Coal - a human history'' är en historisk redogörelse för kol, teknologin, industrin, kulturen, arbetet, exploateringen, sjukdomarna, miljöförestörelserna och makten bakom det. Författaren [[Barbara Freese]], en miljöjurist från USA, har gjort ett rejält gräv på kol.	+	[[Fil:Freese Barbera Coal.JPG\|frame\|right]]''Coal - a human history'' är en historisk redogörelse för kol, teknologin, industrin, kulturen, arbetet, exploateringen, sjukdomarna, miljöförestörelserna och makten bakom det. Författaren [[Barbara Freese]], en miljöjurist från USA, har gjort ett rejält gräv på kol.

	Berättelsen börjar runt Romarriket (där kol var ett smycke) och drar sig fram över historien. Kolets roll som bränsle ökar hela tiden och kopplas nära till, först England, och sedan världens industriella (och kapitalistiska) utveckling. Kolet, teknologin och kapitalet runt det är tätt länkat till till ångmaskinen, fabriken, utbyggnaden av först kanaler och sedan järnvägen. Med kolet (och kapitalismen, här snubblar författaren en aning och missar att produktionssättet är vikitgare än teknologin och varan) kommer också fruktansvärda arbetsförhållanden, misserabla städer, och med tiden, en militant, välorganiserad arbetarklass. Författaren beskriver barnarbete i gruvorna, våldsam död och utmattningsdöd (ett tag var medelåldern för kolgruvarbetare i England under 30-år!) i det industrialiserande England, slit och arbetarkamp (bland annat [[Molly Maguires]] och [[1919-22 - Gruvarbetarstrejker\|de stora strejkerna i West Virginia]] och och i de amerikanska kolgruvedistrikten och tillslut misserabla arbetssituationer i Kinesiska gruvor. Hon nämner också kolkapitalets inflytande på politiken, från industrialismens England, över amerikanska inbördeskriget till George Bush politik och växthuseffekten på 2000-talet. Hon svävar över miljöproblem - från smog, över försurning och till den globala uppvärmningen - och kolkapitalets motstånd mot åtgärder följda av förmåga att, efter allt, åtgärda och ändå fortsätta att profitera på att betala människor för att bryta kol.		Berättelsen börjar runt Romarriket (där kol var ett smycke) och drar sig fram över historien. Kolets roll som bränsle ökar hela tiden och kopplas nära till, först England, och sedan världens industriella (och kapitalistiska) utveckling. Kolet, teknologin och kapitalet runt det är tätt länkat till till ångmaskinen, fabriken, utbyggnaden av först kanaler och sedan järnvägen. Med kolet (och kapitalismen, här snubblar författaren en aning och missar att produktionssättet är vikitgare än teknologin och varan) kommer också fruktansvärda arbetsförhållanden, misserabla städer, och med tiden, en militant, välorganiserad arbetarklass. Författaren beskriver barnarbete i gruvorna, våldsam död och utmattningsdöd (ett tag var medelåldern för kolgruvarbetare i England under 30-år!) i det industrialiserande England, slit och arbetarkamp (bland annat [[Molly Maguires]] och [[1919-22 - Gruvarbetarstrejker\|de stora strejkerna i West Virginia]] och och i de amerikanska kolgruvedistrikten och tillslut misserabla arbetssituationer i Kinesiska gruvor. Hon nämner också kolkapitalets inflytande på politiken, från industrialismens England, över amerikanska inbördeskriget till George Bush politik och växthuseffekten på 2000-talet. Hon svävar över miljöproblem - från smog, över försurning och till den globala uppvärmningen - och kolkapitalets motstånd mot åtgärder följda av förmåga att, efter allt, åtgärda och ändå fortsätta att profitera på att betala människor för att bryta kol.

@@ Rad 9: / Rad 9: @@
 '''Strejker'''
-*[[1919-22_-_Gruvarbetarstrejker]]
+*[[1919-22 - Gruvarbetarstrejker]]
 *[[1921 - Slaget om Blair Mountain]]