Finska storstrejken 1905 - Versionshistorik

Kurtake den 25 december 2010 kl. 11.42

2010-12-25T11:42:18Z

Kurtake den 27 november 2010 kl. 10.36

2010-11-27T10:36:52Z

Kurtake den 13 november 2010 kl. 18.17

2010-11-13T18:17:19Z

Kurtake den 13 november 2010 kl. 18.16

2010-11-13T18:16:14Z

Kurtake den 13 november 2010 kl. 17.31

2010-11-13T17:31:43Z

Kurtake den 12 november 2010 kl. 16.18

2010-11-12T16:18:09Z

Kurtake: flyttade Finska revolten 1905 till Finska storstrejken 1905

2010-11-12T15:46:22Z

flyttade Finska revolten 1905 till Finska storstrejken 1905

Kurtake den 12 november 2010 kl. 15.45

2010-11-12T15:45:18Z

Visa ändringar

Kurtake den 12 november 2010 kl. 13.17

2010-11-12T13:17:43Z

Kurtake den 11 november 2010 kl. 20.46

2010-11-11T20:46:58Z

@@ Rad 6: / Rad 6: @@
 Arbetarrörelsen proklamerar [[storstrejk]] och borgarna hakar på. Det blir en "nationalstrejk". 29-30 oktober drar den igång och följs av massiva demonstrationer på gatorna. kraven är yttrandefrihet, tryckfrihet, mötesfrihet, organisationsfrihet och allmän rösträtt. Allmän rösträtt motsätter sig förstås borgarna. Det bildas "nationalgarden" av borgare och arbetare. Den 6 november slår den försvagade tsarregeringen till reträtt. Alla åtgärder från 1899 dras tillbaks och lantdagen får möjlighet att förbereda en rösträttsreform.
-Arbetarna vill fortsätta kampen men inser efter ytterligare några dagars strejk att det inte kommer leda nånstans. Man bidar dock sin tid och i december blir det stora rösträttsdemonstrationer över hela landet. På gatorna paraderar beväpnade "röda garden" (nationalgarden där borgarna uteslutits) samtidigt som fackföreningsrörelsen och partiet vuxit lavinartat. Den här styrkedemonstrationen leder till att allmän rösträtt införs för alla skuldfria över 24. Finland blir därmed det första land i världen som inför rösträtt för kvinnor.
+Arbetarna vill fortsätta kampen men inser efter ytterligare några dagars strejk att det inte kommer leda nånstans. Man bidar dock sin tid och i december blir det stora rösträttsdemonstrationer över hela landet. På gatorna paraderar beväpnade "[[röda garden]]" (nationalgarden där borgarna uteslutits) samtidigt som fackföreningsrörelsen och partiet vuxit lavinartat. Den här styrkedemonstrationen leder till att allmän rösträtt införs för alla skuldfria över 24. Finland blir därmed det första land i världen som inför rösträtt för kvinnor.
 Bara någon månad efter detta gör dessutom [[Sveaborgsrevolten|matroserna på fästningen Sveaborg utanför Helsingfors myteri]] och får stöd av 200 rödgardister. Inne i Helsingfors strejkar samtidigt arbetare som blir överfallna av beväpnade studentgarden (borgarnas egna beväpnade förband). Rödgardisterna skyndar dit driver bort dem. I striderna dödas sju borgarungdomar, en snut och två arbetare. Från och med nu kommer borgarnas skyddsgarden kallas [[slaktare]].

@@ Rad 51: / Rad 51: @@
 Vid slutet av 1906 stod de organiserade arbetarna starkare än någonsin 1904 hade det socialdemokratiska partiet 16 600 medlemmar, 1905 45 000 och 1906 drygt 85 000. Flertalet medlemmar var kollektivanslutna genom sina intresseorganisationer. 1906 hade det socialdemokratiska partiet 937 medlemsorganisationer. Av dem var 437 arbetarföreningar och 67 torparföreningar. Under åren 1905-06 fick socialdemokraterna fotfäste på landsbygden.
-Vid det socialdemokratiska partimötet i Uleåborg i augusti 1906 fick partivänstern majoritet. Broholmengruppens ledare, Edvard Valpas valdes till partiordförande, Här fastslog man slutgiltig att arbetarnas nationella kamp skulle föras självständigt skild från borgarnas nationella kamp. Mot tsarväldet satte man upp en hård, oförsonlig front. En socialdemokrat, Kari, som varit medlem av senaten uteslöts ur partiet – eftersom senaten var ett organ för tsarens makt-utövning. Mötet fastslog att partiet måste gå klasskampens väg. Samtidigt beslöt man emellertid att upplösa röda gardet. Senaten hade nyss förbjudit det oxxxxxxxxxxxxxxxxxch socialdemokraterna betraktade gardet som ett hot mot partiets legalitet och att det utgjorde en självständig kraft de inte hade kontroll över.
+Vid det socialdemokratiska partimötet i Uleåborg i augusti 1906 fick partivänstern majoritet. Broholmengruppens ledare, Edvard Valpas valdes till partiordförande, Här fastslog man slutgiltig att arbetarnas nationella kamp skulle föras självständigt skild från borgarnas nationella kamp. Mot tsarväldet satte man upp en hård, oförsonlig front. En socialdemokrat, Kari, som varit medlem av senaten uteslöts ur partiet – eftersom senaten var ett organ för tsarens makt-utövning. Mötet fastslog att partiet måste gå klasskampens väg. Samtidigt beslöt man emellertid att upplösa röda gardet. Senaten hade nyss förbjudit det och socialdemokraterna betraktade gardet som ett hot mot partiets legalitet och att det utgjorde en självständig kraft de inte hade kontroll över.
 == Källor ==

@@ Rad 8: / Rad 8: @@
 Arbetarna vill fortsätta kampen men inser efter ytterligare några dagars strejk att det inte kommer leda nånstans. Man bidar dock sin tid och i december blir det stora rösträttsdemonstrationer över hela landet. På gatorna paraderar beväpnade "röda garden" (nationalgarden där borgarna uteslutits) samtidigt som fackföreningsrörelsen och partiet vuxit lavinartat. Den här styrkedemonstrationen leder till att allmän rösträtt införs för alla skuldfria över 24. Finland blir därmed det första land i världen som inför rösträtt för kvinnor.
-Bara någon månad efter detta gör dessutom matroserna på fästningen Sveaborg utanför Helsingfors myteri och får stöd av 200 rödgardister. Inne i Helsingfors strejkar samtidigt arbetare som blir överfallna av beväpnade studentgarden (borgarnas egna beväpnade förband). Rödgardisterna skyndar dit driver bort dem. I striderna dödas sju borgarungdomar, en snut och två arbetare. Från och med nu kommer borgarnas skyddsgarden kallas [[slaktare]].
+Bara någon månad efter detta gör dessutom [[Sveaborgsrevolten|matroserna på fästningen Sveaborg utanför Helsingfors myteri]] och får stöd av 200 rödgardister. Inne i Helsingfors strejkar samtidigt arbetare som blir överfallna av beväpnade studentgarden (borgarnas egna beväpnade förband). Rödgardisterna skyndar dit driver bort dem. I striderna dödas sju borgarungdomar, en snut och två arbetare. Från och med nu kommer borgarnas skyddsgarden kallas [[slaktare]].
 Rösträttsreformen lugnar inte stämningarna utan de följande åren är fulla av hårda klasstrider. Arbetarna går på offensiven och i arbetarpartiet tar vänsterfalangen kontrollen. Bara ett årtionde senare har situationen tillspetsats så att [[Finska revolutionen|arbetarklassen står beredd att göra revolution]].

@@ Rad 8: / Rad 8: @@
 Arbetarna vill fortsätta kampen men inser efter ytterligare några dagars strejk att det inte kommer leda nånstans. Man bidar dock sin tid och i december blir det stora rösträttsdemonstrationer över hela landet. På gatorna paraderar beväpnade "röda garden" (nationalgarden där borgarna uteslutits) samtidigt som fackföreningsrörelsen och partiet vuxit lavinartat. Den här styrkedemonstrationen leder till att allmän rösträtt införs för alla skuldfria över 24. Finland blir därmed det första land i världen som inför rösträtt för kvinnor.
-Bara någon månad efter detta gör dessutom matroserna på fästningen Sveaborg utanför Helsingfors myteri och får stöd av 200 rödgardister. Inne i Helsingfors strejkar samtidigt arbetare som blir överfallna av beväpnade studentgarden (borgarnas egna beväpnade förband). Rödgardisterna skyndar dit driver bort dem. I striderna dödas sju borgarungdomar, en snut dödas och två arbetare. Från och med nu kommer borgarnas skyddsgarden kallas [[slaktare]].
+Bara någon månad efter detta gör dessutom matroserna på fästningen Sveaborg utanför Helsingfors myteri och får stöd av 200 rödgardister. Inne i Helsingfors strejkar samtidigt arbetare som blir överfallna av beväpnade studentgarden (borgarnas egna beväpnade förband). Rödgardisterna skyndar dit driver bort dem. I striderna dödas sju borgarungdomar, en snut och två arbetare. Från och med nu kommer borgarnas skyddsgarden kallas [[slaktare]].
 Rösträttsreformen lugnar inte stämningarna utan de följande åren är fulla av hårda klasstrider. Arbetarna går på offensiven och i arbetarpartiet tar vänsterfalangen kontrollen. Bara ett årtionde senare har situationen tillspetsats så att [[Finska revolutionen|arbetarklassen står beredd att göra revolution]].

@@ Rad 51: / Rad 51: @@
 Vid slutet av 1906 stod de organiserade arbetarna starkare än någonsin 1904 hade det socialdemokratiska partiet 16 600 medlemmar, 1905 45 000 och 1906 drygt 85 000. Flertalet medlemmar var kollektivanslutna genom sina intresseorganisationer. 1906 hade det socialdemokratiska partiet 937 medlemsorganisationer. Av dem var 437 arbetarföreningar och 67 torparföreningar. Under åren 1905-06 fick socialdemokraterna fotfäste på landsbygden.
-Vid det socialdemokratiska partimötet i Uleåborg i augusti 1906 fick partivänstern majoritet. Broholmengruppens ledare, Edvard Valpas valdes till partiordförande, Här fastslog man slutgiltig att arbetarnas nationella kamp skulle föras självständigt skild från borgarnas nationella kamp. Mot tsarväldet satte man upp en hård, oförsonlig front. En socialdemokrat, Kari, som varit medlem av senaten uteslöts ur partiet – eftersom senaten var ett organ för tsarens makt-utövning. Mötet fastslog att partiet måste gå klasskampens väg. Samtidigt beslöt man emellertid att upplösa röda gardet. Senaten hade nyss förbjudit det och socialdemokraterna betraktade gardet som ett hot mot partiets legalitet och att det utgjorde en självständig kraft de inte hade kontroll över.
+Vid det socialdemokratiska partimötet i Uleåborg i augusti 1906 fick partivänstern majoritet. Broholmengruppens ledare, Edvard Valpas valdes till partiordförande, Här fastslog man slutgiltig att arbetarnas nationella kamp skulle föras självständigt skild från borgarnas nationella kamp. Mot tsarväldet satte man upp en hård, oförsonlig front. En socialdemokrat, Kari, som varit medlem av senaten uteslöts ur partiet – eftersom senaten var ett organ för tsarens makt-utövning. Mötet fastslog att partiet måste gå klasskampens väg. Samtidigt beslöt man emellertid att upplösa röda gardet. Senaten hade nyss förbjudit det oxxxxxxxxxxxxxxxxxch socialdemokraterna betraktade gardet som ett hot mot partiets legalitet och att det utgjorde en självständig kraft de inte hade kontroll över.
 [[Kategori:Arbetare i rörelse - Finland]]
 [[Kategori:1905]]

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-Den '''finska revolten 1905''' var delvis ett nationellt uppror mot den förryssningskampanj som tsarväldet dragit igång 1899. Tsarens åtgärder innebar att det finska självstyret in princip avskaffades, att de få rättigheter vad det gällde yttrande, möte och organisering drogs in och då förstås att hela det tsaristiska polisväsendet importerades. Inte för borgarna hade något emot mer förtryck mot arbetarna men när deras ekonomiska intressen hotades vart det liv i luckan. [[Finska arbetarrörelsen|Arbetarrörelsen]] hade från dag ett varit emot det ökade förtrycket. En starkare förtrycksapparat gynnar aldrig en kämpande arbetarrörelse. Arbetarrörelsen hade dessutom ständigt växt sig starkare under 1900-talets första år med de eskalerande klassmotsättningarna.
+[[Bild:Finland1905aprildemo.gif|frame|right|Storstrejken 1905. På Senatstorget i Helsingfors hade 35 000 samlats i demonstration.]]
 [[ryska revolutionen 1905|De ryska arbetarna och böndernas revolution]] som drog igång i början 1905 peppade arbetarna till att gå på offensiven mot tsarväldet och även borgarna såg sin chans. Allt som försvagade tsarismen och stärkte dem var bra. Fast man var förstås oroliga för vilken inverkan den ryska revolutionen skulle ha på den egna arbetarklassen.
-Arbetarrörelsen proklamerar storstrejk och borgarna hakar på. Det blir en "nationalstrejk". 29-30 oktober drar den igång och följs av massiva demonstrationer på gatorna. kraven är yttrandefrihet, tryckfrihet, mötesfrihet, organisationsfrihet och allmän rösträtt. Allmän rösträtt motsätter sig förstås borgarna. Det bildas "nationalgarden" av borgare och arbetare. Den 6 november slår den försvagade tsarregeringen till reträtt. Alla åtgärder från 1899 dras tillbaks och lantdagen får möjlighet att förbereda en rösträttsreform.
+Arbetarrörelsen proklamerar [[storstrejk]] och borgarna hakar på. Det blir en "nationalstrejk". 29-30 oktober drar den igång och följs av massiva demonstrationer på gatorna. kraven är yttrandefrihet, tryckfrihet, mötesfrihet, organisationsfrihet och allmän rösträtt. Allmän rösträtt motsätter sig förstås borgarna. Det bildas "nationalgarden" av borgare och arbetare. Den 6 november slår den försvagade tsarregeringen till reträtt. Alla åtgärder från 1899 dras tillbaks och lantdagen får möjlighet att förbereda en rösträttsreform.
 Arbetarna vill fortsätta kampen men inser efter ytterligare några dagars strejk att det inte kommer leda nånstans. Man bidar dock sin tid och i december blir det stora rösträttsdemonstrationer över hela landet. På gatorna paraderar beväpnade "röda garden" (nationalgarden där borgarna uteslutits) samtidigt som fackföreningsrörelsen och partiet vuxit lavinartat. Den här styrkedemonstrationen leder till att allmän rösträtt införs för alla skuldfria över 24. Finland blir därmed det första land i världen som inför rösträtt för kvinnor.
@@ Rad 14: / Rad 15: @@
 När [[Nikolaj II]] tog över rodret i [[tsarryssland]] så undergrävdes det finska självbestämmandet. Tsaren drev på hårt för att russifiera hela landet genom att integrera det såväl politiskt, ekonomiskt som kulturellt till moderlandet. Det här krävde att hela det tsaristiska polisväsendet importerades till Finland vilket skapade en hel del motsättningar. Framförallt Sossarna i [[SDP]] såg hur den här integreringspolitiken bara ledde till hårdare förtryck av de arbetande klasserna. De var därför tidigt ute och stred för nationell befrielse. Det här gjorde att en hel del nationallistiskt tänkande fick fäste i paritet.
-Tsarens polisapparat och byråkratin var tusen gånger effektivare förtryckare än det ännu svaga och vapenlösa finska borgerskapet. Denna ”nationella borgarklass” hade naturligtvis inget emot att repressionen mot arbetarklassen ökade, men när tsarväldet mer och mer medvetet började undergräva dess ”kulturella autonomi” och i sista hand också dess egna ekonomiska intressen, splittrades bourgeoisin i flera olika fraktioner, av vilka en stod för ”eftergiftspolitik”, en för ”passivt motstånd” och ännu en för ”[[den finska akrivismen|aktivt motstånd]]”, på konspiratorisk och terroristisk basis. Men så länge som tsarväldet var stabilt och starkt, stödde en klar majoritet av den finska borgarklassen det som en garanti för dess egna privilegier.
+[[Bild:Finland1905storstrejkjakob.gif|frame|right|Demonstranter i Jakobstad.]]Tsarens polisapparat och byråkratin var tusen gånger effektivare förtryckare än det ännu svaga och vapenlösa finska borgerskapet. Denna ”nationella borgarklass” hade naturligtvis inget emot att repressionen mot arbetarklassen ökade, men när tsarväldet mer och mer medvetet började undergräva dess ”kulturella autonomi” och i sista hand också dess egna ekonomiska intressen, splittrades bourgeoisin i flera olika fraktioner, av vilka en stod för ”eftergiftspolitik”, en för ”passivt motstånd” och ännu en för ”[[den finska akrivismen|aktivt motstånd]]”, på konspiratorisk och terroristisk basis. Men så länge som tsarväldet var stabilt och starkt, stödde en klar majoritet av den finska borgarklassen det som en garanti för dess egna privilegier.
-Det som satte stenen i rullning var de [[ryska revolutionen 1905|ryska arbetarnas revolution]] 1905. I Petersburg, bara några mil från den finska gränsen, gick 300 000 arbetare i strejk. Det ryska exemplet inspirerade de finska arbetarna. Den 13 april 1905 demonstrerade 11 000 Helsingforsarbetare för allmän rösträtt. Det var den dittills största demonstrationen i [[Finland]]s historia. Avslutningsmötet på Senatstorget samlade 35 000 deltagare. På hösten krävde många arbetarföreningar att de finska arbetarna skulle gå i [[storstrejk]] för att visa sin solidaritet med de ryska arbetarna.
+Det som satte stenen i rullning var de [[ryska revolutionen 1905|ryska arbetarnas revolution]] 1905. I Petersburg, bara några mil från den finska gränsen, gick 300 000 arbetare i strejk. Det ryska exemplet inspirerade de finska arbetarna. Den 13 april 1905 demonstrerade 11 000 Helsingforsarbetare för allmän rösträtt. Det var den dittills största demonstrationen i [[Finland]]s historia. Avslutningsmötet på Senatstorget samlade 35 000 deltagare. På hösten krävde många arbetarföreningar att de finska arbetarna skulle gå i storstrejk för att visa sin solidaritet med de ryska arbetarna.
 Den ryska revolutionen ställde de nationella borgarna i Finland i en svår situation. Man sympatiserade med revolutionen eftersom den försvagade tsarismen och ställde demokratiska krav som man kunde stödja. Samtidigt fruktade man den ryska revolutionens inverkan på den finska arbetarklassen. De nationellt borgerliga politikerna beslöt att delta i storstrejken och den blev därmed en ”nationalstrejk” som omfattade alla klasser.
@@ Rad 22: / Rad 23: @@
 == Storstrejk ==
-Storstrejken börjar över hela Finland den 29-30 oktober. I Helsingfors bildar arbetare och borgare ett ”nationalgarde” för att upprätthålla ordningen. Den 31 oktober demonstrerar 20 000 människor i Helsingfors för yttrandefrihet, tryckfrihet, mötesfrihet, organisationsfrihet och allmän rösträtt. Den stora skiljefrågan mellan arbetare och borgare vid denna tid är frågan om den allmänna rösträtten. Socialdemokraterna kräver att ett nationalmöte ska sammankallas för att ändra grundlagen så att allmän rösträtt kan genomföras. Detta motsätter sig de borgerliga partierna.
+[[Bild:Finland1905storstrejk.gif|frame|left|Demonstranter på Tammerfors centraltorg under storstrejken.]]Storstrejken börjar över hela Finland den 29-30 oktober. I Helsingfors bildar arbetare och borgare ett ”nationalgarde” för att upprätthålla ordningen. Den 31 oktober demonstrerar 20 000 människor i Helsingfors för yttrandefrihet, tryckfrihet, mötesfrihet, organisationsfrihet och allmän rösträtt. Den stora skiljefrågan mellan arbetare och borgare vid denna tid är frågan om den allmänna rösträtten. Socialdemokraterna kräver att ett nationalmöte ska sammankallas för att ändra grundlagen så att allmän rösträtt kan genomföras. Detta motsätter sig de borgerliga partierna.
 Den 6 november slår tsarregeringen till reträtt. Tsaren utfärdar det så kallade november-manifestet Där återkallas de olagliga åtgärder som genomförts sedan 1899. Mötes- och organisationsfrihet garanteras och lantdagen får möjlighet att förbereda en rösträttsreform. Borgarna ser sina krav tillgodosedda och vill genast avblåsa strejken.
@@ Rad 39: / Rad 40: @@
 == Myteri på Sveaborg och hårdnande klasstrider==
-Om borgarna hade trott att den allmänna rösträtten skulle lugna arbetarna så tog de miste. Under sommaren 1906 skärptes klasskampen. De revolutionära stämningarna i Ryssland hade spritt sig till krigsmakten. Enstaka myterier hade redan ägt rum. Till sommaren 1906 planerade man stort allmänt myteri. Det bröt ut på den ryska militärbasen Sveaborg utanför Helsingfors i juli. Det var illa förberett och startade för tidigt.
+Om borgarna hade trott att den allmänna rösträtten skulle lugna arbetarna så tog de miste. Under sommaren 1906 skärptes klasskampen. De revolutionära stämningarna i Ryssland hade spritt sig till krigsmakten. Enstaka myterier hade redan ägt rum. Till sommaren 1906 planerade man stort allmänt myteri. [[Sveaborgsrevolten|Det bröt ut på den ryska militärbasen Sveaborg utanför Helsingfors i juli]]. Det var illa förberett och startade för tidigt.
 På de upproriska Sveaborgsmatrosernas sida kämpar omkring 200 finska [[rödgardister]]. Tillsammans lyckas de erövra nästan hela Sveaborg men kampen blir hopplös när myteristerna bombarderas av den ryska Östersjöflottan. Efteråt arkebuseras de ryska officerare som stött myteriet tillsammans med flera finska rödgardister.

← Äldre version	Versionen från 12 november 2010 kl. 15.46
(Ingen skillnad)

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-Den '''finska revolten 1905''' var en förlängning på de [[ryska revolutionen 1905|ryska arbetarnas revolutions försök]] samma år. I Petersburg, bara några mil från den finska gränsen, gick 300 000 arbetare i strejk.
+Den '''finska revolten 1905''' var delvis ett nationellt uppror mot den förryssningskampanj som tsarväldet dragit igång 1899. Tsarens åtgärder innebar att det finska självstyret in princip avskaffades, att alla de rättigheter vad det gällde yttrande, möte och organisering och då förstås att hela det tsaristiska polisväsendet importerades. Inte för borgarna hade något emot mer förtryck mot arbetarna men när deras ekonomiska intressen hotades vart det liv i luckan. Arbetarrörelsen hade från dag ett varit emot det ökade förtrycket. En starkare förtrycksapparat gynnar aldrig en stridande arbetarrörelse. Arbetarrörelsen hade dessutom ständigt växt sig starkare under 1900-talets första år med de eskalerande klassmotsättningarna.
 Det ryska exemplet inspirerade de finska arbetarna. Den 13 april 1905 demonstrerade 11 000 Helsingforsarbetare för allmän rösträtt. Det var den dittills största demonstrationen i [[Finland]]s historia. Avslutningsmötet på Senatstorget samlade 35 000 deltagare. På hösten krävde många arbetarföreningar att de finska arbetarna skulle gå i generalstrejk för att visa sin solidaritet med de ryska arbetarna.
 Den ryska revolutionen ställde de nationella borgarna i Finland i en svår situation. Man sympatiserade med revolutionen eftersom den försvagade tsarismen och ställde demokratiska krav som man kunde stödja. Samtidigt fruktade man den ryska revolutionens inverkan på den finska arbetarklassen. De nationellt borgerliga politikerna beslöt att delta i generalstrejken och strejken blev en ”nationalstrejk” som omfattade alla klasser.

@@ Rad 5: / Rad 5: @@
 Alliansen mellan arbetare och borgare var svag, borgarna var tveksamma och vacklande.
-== Genrealstrejk ==
+== Generalstrejk ==
 Generalstrejken börjar över hela Finland den 29-30 oktober. I Helsingfors bildar arbetare och borgare ett ”nationalgarde” för att upprätthålla ordningen. Den 31 oktober demonstrerar 20 000 människor i Helsingfors för yttrandefrihet, tryckfrihet, mötesfrihet, organisationsfrihet och allmän rösträtt. Den stora skiljefrågan mellan arbetare och borgare vid denna tid är frågan om den allmänna rösträtten. Socialdemokraterna kräver att ett nationalmöte ska sammankallas för att ändra grundlagen så att allmän rösträtt kan genomföras. Detta motsätter sig de borgerliga partierna.