Faulkner, Edward Hubert: Ploughman´s folly - Versionshistorik

Kurtake den 6 oktober 2013 kl. 18.43

2013-10-06T18:43:43Z

Kurtake den 6 oktober 2013 kl. 08.41

2013-10-06T08:41:40Z

Kurtake den 6 oktober 2013 kl. 08.40

2013-10-06T08:40:53Z

Kurtake: Ny sida: right I '''Ploughman´s folly''' går jänkarn Edward Hubert Faulkner till frontalangrepp plogandet (framförallt med vändsk...

2013-10-06T08:35:40Z

Ny sida: right I '''Ploughman´s folly''' går jänkarn Edward Hubert Faulkner till frontalangrepp plogandet (framförallt med vändsk...

Ny sida

[[Bild:Faulkner_edward_hubert-ploughmans_folly.gif|frame|right]]

I '''Ploughman´s folly''' går jänkarn [[Edward Hubert Faulkner]] till frontalangrepp plogandet (framförallt med vändskiva) av våra jordar. Enligt Faulkner så är det plogen som är skyldig till att jordarna utarmats och produktiviteten sjunkit drastiskt. Det bör ju tilläggas att boken är utgiven redan 1945. Gifterna och konstgödslet hadde ju inte riktigt slagit igenom då. När jorden plöjs och vänds så får man en mängd negativa effekter. För det första så bryts jordens struktur och därmed kapillärkrafterna. Det vatten som skulle trängt upp underifrån bryts och de groende grödorna utsätts för torka i sitt känsligaste stadie. Det organiska material (skörderester gödsel eller vall) på ytan som plöjs ner bidrar även det till bryta kapillärkraften genom att de bildar ett lager som fungerar som en fuktspärr. Dessutom bryts materialet ner under brist på syre i stor utsträckning vilket leder till att mycket näringsämnen förloras genom avgång till luften eller genom läckage. När jordens mullhalt sjunker allt mer så gör dessutom plöjningen att erosionen ökar. Även täckdikningen får sig en omgång. Faulkner pekar på att en jord med hög mullhalt absorberar vatten mycket bättre utan att bli vattensjuk. Sönderplöjd och utarmad jord som dräneras utsätts bara för mer torka och snabbare erosion. Dessutom skapar man ökad belastning på vattendragen med översvämningar som följd.

Sina insikter har Faulkner kommit fram till genom att börja experimentera sin egen trädgård och sedan köpt en gård med odlingsmarker där han fortsatt i större skala. Han har tittat på naturen och sett hur den utan människans hjälp skapar bördiga jordar. Tom sönderbrukad jord får tillbaks sin vitalitet efter några års träda. Han insåg att det gäller att återföra organiskt material på eller i ytan för att bygga upp en rik jord och behålla en gynnsam jordstruktur. Han Odlade råg som gröngödslingsgröda som sedan harvades (med tallriksharv) in i ytan. På så sätt så tillförs näringen precis där den behövs utan att jordens struktur bryts sönder. Det organiska materialet bryts dessutom ner under syrerika förhållanden vilket inte ger några näringsläckage. REsterna av orgnaiskt material på ytan gör även att jorden håller fukt och temperatur bättre. Växterna får alltså optimalt med näring och vätska när de behöver det med denna metod. En intressant del i Faulkners resonemang är att det inte behöver vara baljväxter i gröngödslingsgrödan. Han tror nämligen att de frilevande kvävefixerarna som gynnas av tillförseln av det organiska materialt klarar av att fixar tillräckligt med kväve.

Mycket intressanta tankar som ställde till ett jävla liv i USA under några år. Boken var ju ett generalangrepp på det amerikanska jordbruksverket och jordbruket i allmänhet. Snart så förpassades Faulkner och hans tankar till marginalen och glömdes bort av de flesta. Däremot så har Fulkner och hans böcker varit viktiga i alternativa/ekologiska odlarsammanhang. Dessutom verkar historien ge gubben rätt. Tom det moderna industriella jordbruket har börjat gå över till plöjningsfri odling de senaste åren. I USA arbetas 40% av odlingsarealen utan plogen nu för tiden.

[[Kategori:Jordbruk]]
[[Kategori:Odlingslitteratur]]

@@ Rad 3: / Rad 3: @@
 I '''Ploughman´s folly''' går jänkarn [[Edward Hubert Faulkner]] till frontalangrepp mot plogandet (framförallt med vändskiva) av våra jordar. Enligt Faulkner så är det plogen som är skyldig till att jordarna utarmats och produktiviteten sjunkit drastiskt. Det bör ju tilläggas att boken är utgiven redan 1945. Gifterna och konstgödslet hadde ju inte riktigt slagit igenom då hller. Iaf, när jorden plöjs och vänds så får man en mängd negativa effekter. För det första så bryts jordens struktur och därmed kapillärkrafterna. Det vatten som skulle trängt upp underifrån bryts och de groende grödorna utsätts för torka i sitt känsligaste stadie. Det organiska material (skörderester gödsel eller vall) på ytan som plöjs ner bidrar även det till bryta kapillärkraften genom att de bildar ett lager som fungerar som en fuktspärr. Dessutom bryts materialet ner under brist på syre i stor utsträckning vilket leder till att mycket näringsämnen förloras genom avgång till luften eller genom läckage. När jordens mullhalt sjunker allt mer så gör dessutom plöjningen att erosionen ökar. Även täckdikningen får sig en omgång. Faulkner pekar på att en jord med hög mullhalt absorberar vatten utan att bli vattensjuk. Sönderplöjd och utarmad jord som dräneras utsätts bara för mer torka och snabbare erosion. Dessutom skapar man ökad belastning på vattendragen med översvämningar som följd.
-Sina insikter har Faulkner kommit fram till genom att börja experimentera i sin egen trädgård och sedan köpt en gård med odlingsmarker där han fortsatt i större skala. Han har tittat på naturen och sett hur den utan människans hjälp skapar bördiga jordar. Tom sönderbrukad jord får tillbaks sin vitalitet efter några års träda. Han insåg att det gäller att återföra organiskt material på eller i ytan för att bygga upp en rik jord och behålla en gynnsam jordstruktur. Han Odlade råg som gröngödslingsgröda som sedan harvades (med tallriksharv) in i ytan. På så sätt så tillförs näringen precis där den behövs utan att jordens struktur bryts sönder. Det organiska materialet bryts dessutom ner under syrerika förhållanden vilket inte ger några näringsläckage. Resterna av organiskt material på ytan gör även att jorden håller fukt och temperatur bättre. Växterna får alltså optimalt med näring och vätska när de behöver det med denna metod. En intressant del i Faulkners resonemang är att det inte behöver vara baljväxter i gröngödslingsgrödan. Han tror nämligen att de frilevande kvävefixerarna som gynnas av tillförseln av det organiska materialet klarar av att fixar tillräckligt med kväve.
+Sina insikter har Faulkner kommit fram till genom att börja experimentera i sin egen trädgård och sedan köpt en gård med odlingsmarker där han fortsatt i större skala. Han har tittat på naturen och sett hur den utan människans hjälp skapar bördiga jordar. Tom sönderbrukad jord får tillbaks sin vitalitet efter några års träda. Han insåg att det gäller att återföra organiskt material på eller i ytan för att bygga upp en rik jord och behålla en gynnsam jordstruktur. Han Odlade råg som gröngödslingsgröda som sedan harvades (med tallriksharv) in i ytan. På så sätt så tillförs näringen precis där den behövs utan att jordens struktur bryts sönder. Det organiska materialet bryts dessutom ner under syrerika förhållanden vilket inte ger några näringsläckage. Resterna av organiskt material på ytan gör även att jorden håller fukt och temperatur bättre. Växterna får alltså optimalt med näring och vätska när de behöver det med denna metod. En intressant del i Faulkners resonemang är att det inte behöver vara baljväxter i gröngödslingsgrödan. Han tror nämligen att de frilevande kvävefixerarna som gynnas av tillförseln av det organiska materialet klarar av att fixera tillräckligt med kväve. Spårämnestillgången skall tydligen också öka iom att det bildas kolsyra vid nedbrytningen i ytlagret som fräter på mineralpartiklarna och vittrar dem.
 Mycket intressanta tankar som ställde till ett jävla liv i USA under några år. Boken var ju ett generalangrepp på det amerikanska jordbruksverket och jordbruket i allmänhet. Snart så förpassades Faulkner och hans tankar till marginalen och glömdes bort av de flesta. Däremot så har Fulkner och hans böcker varit viktiga i alternativa/ekologiska odlarsammanhang. Dessutom verkar historien ge gubben rätt. Tom det moderna industriella jordbruket har börjat gå över till plöjningsfri odling de senaste åren. I USA arbetas 40% av odlingsarealen utan plogen nu för tiden.

@@ Rad 7: / Rad 7: @@
 Mycket intressanta tankar som ställde till ett jävla liv i USA under några år. Boken var ju ett generalangrepp på det amerikanska jordbruksverket och jordbruket i allmänhet. Snart så förpassades Faulkner och hans tankar till marginalen och glömdes bort av de flesta. Däremot så har Fulkner och hans böcker varit viktiga i alternativa/ekologiska odlarsammanhang. Dessutom verkar historien ge gubben rätt. Tom det moderna industriella jordbruket har börjat gå över till plöjningsfri odling de senaste åren. I USA arbetas 40% av odlingsarealen utan plogen nu för tiden.
 [[Kategori:Jordbruk]]
 [[Kategori:Odlingslitteratur]]

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 [[Bild:Faulkner_edward_hubert-ploughmans_folly.gif|frame|right]]
-I '''Ploughman´s folly''' går jänkarn [[Edward Hubert Faulkner]] till frontalangrepp plogandet (framförallt med vändskiva) av våra jordar. Enligt Faulkner så är det plogen som är skyldig till att jordarna utarmats och produktiviteten sjunkit drastiskt. Det bör ju tilläggas att boken är utgiven redan 1945. Gifterna och konstgödslet hadde ju inte riktigt slagit igenom då. När jorden plöjs och vänds så får man en mängd negativa effekter. För det första så bryts jordens struktur och därmed kapillärkrafterna. Det vatten som skulle trängt upp underifrån bryts och de groende grödorna utsätts för torka i sitt känsligaste stadie. Det organiska material (skörderester gödsel eller vall) på ytan som plöjs ner bidrar även det till bryta kapillärkraften genom att de bildar ett lager som fungerar som en fuktspärr. Dessutom bryts materialet ner under brist på syre i stor utsträckning vilket leder till att mycket näringsämnen förloras genom avgång till luften eller genom läckage. När jordens mullhalt sjunker allt mer så gör dessutom plöjningen att erosionen ökar. Även täckdikningen får sig en omgång. Faulkner pekar på att en jord med hög mullhalt absorberar vatten mycket bättre utan att bli vattensjuk. Sönderplöjd och utarmad jord som dräneras utsätts bara för mer torka och snabbare erosion. Dessutom skapar man ökad belastning på vattendragen med översvämningar som följd.
+I '''Ploughman´s folly''' går jänkarn [[Edward Hubert Faulkner]] till frontalangrepp mot plogandet (framförallt med vändskiva) av våra jordar. Enligt Faulkner så är det plogen som är skyldig till att jordarna utarmats och produktiviteten sjunkit drastiskt. Det bör ju tilläggas att boken är utgiven redan 1945. Gifterna och konstgödslet hadde ju inte riktigt slagit igenom då hller. Iaf, när jorden plöjs och vänds så får man en mängd negativa effekter. För det första så bryts jordens struktur och därmed kapillärkrafterna. Det vatten som skulle trängt upp underifrån bryts och de groende grödorna utsätts för torka i sitt känsligaste stadie. Det organiska material (skörderester gödsel eller vall) på ytan som plöjs ner bidrar även det till bryta kapillärkraften genom att de bildar ett lager som fungerar som en fuktspärr. Dessutom bryts materialet ner under brist på syre i stor utsträckning vilket leder till att mycket näringsämnen förloras genom avgång till luften eller genom läckage. När jordens mullhalt sjunker allt mer så gör dessutom plöjningen att erosionen ökar. Även täckdikningen får sig en omgång. Faulkner pekar på att en jord med hög mullhalt absorberar vatten utan att bli vattensjuk. Sönderplöjd och utarmad jord som dräneras utsätts bara för mer torka och snabbare erosion. Dessutom skapar man ökad belastning på vattendragen med översvämningar som följd.
-Sina insikter har Faulkner kommit fram till genom att börja experimentera sin egen trädgård och sedan köpt en gård med odlingsmarker där han fortsatt i större skala. Han har tittat på naturen och sett hur den utan människans hjälp skapar bördiga jordar. Tom sönderbrukad jord får tillbaks sin vitalitet efter några års träda. Han insåg att det gäller att återföra organiskt material på eller i ytan för att bygga upp en rik jord och behålla en gynnsam jordstruktur. Han Odlade råg som gröngödslingsgröda som sedan harvades (med tallriksharv) in i ytan. På så sätt så tillförs näringen precis där den behövs utan att jordens struktur bryts sönder. Det organiska materialet bryts dessutom ner under syrerika förhållanden vilket inte ger några näringsläckage. REsterna av orgnaiskt material på ytan gör även att jorden håller fukt och temperatur bättre. Växterna får alltså optimalt med näring och vätska när de behöver det med denna metod. En intressant del i Faulkners resonemang är att det inte behöver vara baljväxter i gröngödslingsgrödan. Han tror nämligen att de frilevande kvävefixerarna som gynnas av tillförseln av det organiska materialt klarar av att fixar tillräckligt med kväve.
+Sina insikter har Faulkner kommit fram till genom att börja experimentera i sin egen trädgård och sedan köpt en gård med odlingsmarker där han fortsatt i större skala. Han har tittat på naturen och sett hur den utan människans hjälp skapar bördiga jordar. Tom sönderbrukad jord får tillbaks sin vitalitet efter några års träda. Han insåg att det gäller att återföra organiskt material på eller i ytan för att bygga upp en rik jord och behålla en gynnsam jordstruktur. Han Odlade råg som gröngödslingsgröda som sedan harvades (med tallriksharv) in i ytan. På så sätt så tillförs näringen precis där den behövs utan att jordens struktur bryts sönder. Det organiska materialet bryts dessutom ner under syrerika förhållanden vilket inte ger några näringsläckage. Resterna av organiskt material på ytan gör även att jorden håller fukt och temperatur bättre. Växterna får alltså optimalt med näring och vätska när de behöver det med denna metod. En intressant del i Faulkners resonemang är att det inte behöver vara baljväxter i gröngödslingsgrödan. Han tror nämligen att de frilevande kvävefixerarna som gynnas av tillförseln av det organiska materialet klarar av att fixar tillräckligt med kväve.
 Mycket intressanta tankar som ställde till ett jävla liv i USA under några år. Boken var ju ett generalangrepp på det amerikanska jordbruksverket och jordbruket i allmänhet. Snart så förpassades Faulkner och hans tankar till marginalen och glömdes bort av de flesta. Däremot så har Fulkner och hans böcker varit viktiga i alternativa/ekologiska odlarsammanhang. Dessutom verkar historien ge gubben rätt. Tom det moderna industriella jordbruket har börjat gå över till plöjningsfri odling de senaste åren. I USA arbetas 40% av odlingsarealen utan plogen nu för tiden.