Bondestam, Anna: Klyftan - Versionshistorik

Kurtake den 16 november 2013 kl. 11.27

2013-11-16T11:27:53Z

Kurtake den 16 november 2013 kl. 11.26

2013-11-16T11:26:55Z

Linnea den 21 maj 2013 kl. 21.56

2013-05-21T21:56:04Z

Kurtake den 2 februari 2012 kl. 13.07

2012-02-02T13:07:25Z

Kurtake den 12 november 2010 kl. 18.00

2010-11-12T18:00:17Z

Kurtake: /* Se även */

2010-11-12T17:53:09Z

‎Se även

Kurtake den 12 november 2010 kl. 17.52

2010-11-12T17:52:37Z

Alven den 1 oktober 2010 kl. 15.08

2010-10-01T15:08:54Z

Linnea den 9 juni 2009 kl. 17.03

2009-06-09T17:03:06Z

Kurtake den 9 juni 2009 kl. 16.02

2009-06-09T16:02:09Z

← Äldre version		Versionen från 16 november 2013 kl. 11.27
Rad 44:		Rad 44:
	[[Kategori:Finska klasskriget]]		[[Kategori:Finska klasskriget]]
	[[Kategori:Finska revolutionen 1918]]		[[Kategori:Finska revolutionen 1918]]
		+	[[Kategori:Vit terror i finska klasskriget]]

@@ Rad 42: / Rad 42: @@
 [[Kategori:Böcker]]
 [[Kategori:Finland]]
 [[Kategori:Finska revolutionen 1918]]

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 [[Bild:Bondestam,_Anna_-_Klyftan.gif|right|thumb|"Hon hörde tunga steg vid dörren. Var det deras tur nu?"]]De vita slår ner upproret först uppe i norr. Striderna avklaras snabbt och ''[[slaktarn]]'' marcherar in i Jakobstad. Uppe på Skatan där de flesta av stadens arbetare bor sprider sig skräcken och förgiftar vardagen. När de vita officerarna festat till det rejält en kväll, tillsammans med en svensk frivillig flygare, avrättas sju röda på öppen gata. Den [[vita terrorn i Finland|vita terrorn]] är inledd. Folk försvinner, avrättas och sätts i läger. Ruts föräldrar tillhör de "röda" och därmed även 10-åriga Rut. Hon ligger varje kväll parlayserad av rädsla och ångest. Hon är vaken hela nätterna och ber till gud om att låta far få överleva.
-Boken skildrar hur ett barn upplevde upproret och framförallt nederlaget och terrorn. Hur alla blir isolerade från varandra. Ingen vågar prata öppet. Vissa drar på sig vita armbindlar för att slippa undan. Ett [[Orwell, George: 1984|1984]] i miniatyr uppstår. Till och med många av de allra närmsta blir främlingar för varandra när livet sätts på paus. Den oändliga hopplösheten och svagheten gör mig som läsaren är tryckande. Och den blir så mycket klarare när den beskrivs ur barnets perspektiv.
+Boken skildrar hur ett barn upplevde upproret och framförallt nederlaget och terrorn. Hur alla blir isolerade från varandra. Ingen vågar prata öppet. Vissa drar på sig vita armbindlar för att slippa undan. Ett [[Orwell, George: 1984|1984]] i miniatyr uppstår. Till och med många av de allra närmsta blir främlingar för varandra när livet sätts på paus. Den oändliga hopplösheten och svagheten är tryckande. Och den blir så mycket klarare när den beskrivs ur barnets perspektiv.
 Hela historien är självupplevd av [[Anna Bondestam]] och är ett av de få skildringarna på svenska (jämte [[Väinö Linna]]´s triologi ''"[[Linna, Väinö: Här under Polstjärnan|Här under Polstjärnan]]"'') ur arbetarnas liv under ''[[1917-18 - Finska revolutionen|finska revolutionen]]''.

← Äldre version		Versionen från 2 februari 2012 kl. 13.07
Rad 1:		Rad 1:
−	[[Bild:Bondestam,_Anna_-_Klyftan.gif\|right\|thumb\|"Hon hörde tunga steg vid dörren. Var det deras tur nu?"]]De vita slår ner upproret först uppe i norr. Striderna avklaras snabbt och ''[[slaktarn]]'' marcherar in i Jakobstad. Uppe på Skatan där de flesta av stadens arbetare bor sprider sig skräcken och förgiftar vardagen. När de vita officerarna festat till det rejält en kväll, tillsammans med en svensk frivillig flygare, avrättas sju röda på öppen gata. Den vita terrorn är inledd. Folk försvinner, avrättas och sätts i läger. Ruts föräldrar tillhör de "röda" och därmed även 10-åriga Rut. Hon ligger varje kväll parlayserad av rädsla och ångest. Hon är vaken hela nätterna och ber till gud om att låta far få överleva.	+	[[Bild:Bondestam,_Anna_-_Klyftan.gif\|right\|thumb\|"Hon hörde tunga steg vid dörren. Var det deras tur nu?"]]De vita slår ner upproret först uppe i norr. Striderna avklaras snabbt och ''[[slaktarn]]'' marcherar in i Jakobstad. Uppe på Skatan där de flesta av stadens arbetare bor sprider sig skräcken och förgiftar vardagen. När de vita officerarna festat till det rejält en kväll, tillsammans med en svensk frivillig flygare, avrättas sju röda på öppen gata. Den [[vita terrorn i Finland\|vita terrorn]] är inledd. Folk försvinner, avrättas och sätts i läger. Ruts föräldrar tillhör de "röda" och därmed även 10-åriga Rut. Hon ligger varje kväll parlayserad av rädsla och ångest. Hon är vaken hela nätterna och ber till gud om att låta far få överleva.

	Boken skildrar hur ett barn upplevde upproret och framförallt nederlaget och terrorn. Hur alla blir isolerade från varandra. Ingen vågar prata öppet. Vissa drar på sig vita armbindlar för att slippa undan. Ett [[Orwell, George: 1984\|1984]] i miniatyr uppstår. Till och med många av de allra närmsta blir främlingar för varandra när livet sätts på paus. Den oändliga hopplösheten och svagheten gör mig som läsaren är tryckande. Och den blir så mycket klarare när den beskrivs ur barnets perspektiv.		Boken skildrar hur ett barn upplevde upproret och framförallt nederlaget och terrorn. Hur alla blir isolerade från varandra. Ingen vågar prata öppet. Vissa drar på sig vita armbindlar för att slippa undan. Ett [[Orwell, George: 1984\|1984]] i miniatyr uppstår. Till och med många av de allra närmsta blir främlingar för varandra när livet sätts på paus. Den oändliga hopplösheten och svagheten gör mig som läsaren är tryckande. Och den blir så mycket klarare när den beskrivs ur barnets perspektiv.

@@ Rad 37: / Rad 37: @@
 * ''[[Linna, Väinö: Upp trälar]]''
 * ''[[Lepokorpi, Erkki: Sista striden det är]]''
 [[Kategori:Arbetarlitteratur]]

@@ Rad 35: / Rad 35: @@
 == Se även ==
-* [[Linna, Väinö: Upp trälar]]
+* ''[[Linna, Väinö: Upp trälar]]''
-* [[Lepokorpi, Erkki: Sista striden det är]]
+* ''[[Lepokorpi, Erkki: Sista striden det är]]''
 [[Kategori:Arbetarlitteratur]]

← Äldre version		Versionen från 12 november 2010 kl. 17.52
Rad 33:		Rad 33:

	''-Ja, viskade Rut.''		''-Ja, viskade Rut.''
		+
		+	== Se även ==
		+	* [[Linna, Väinö: Upp trälar]]
		+	* [[Lepokorpi, Erkki: Sista striden det är]]

	[[Kategori:Arbetarlitteratur]]		[[Kategori:Arbetarlitteratur]]

← Äldre version		Versionen från 1 oktober 2010 kl. 15.08
Rad 6:		Rad 6:

	Några klipp från filmatiseringen (1973) av boken och lite information finns [http://yle.fi/elavaarkisto/?s=s&g=7&ag=66&t=566&a=3193 här].		Några klipp från filmatiseringen (1973) av boken och lite information finns [http://yle.fi/elavaarkisto/?s=s&g=7&ag=66&t=566&a=3193 här].
−

	== Utdrag från boken ==		== Utdrag från boken ==

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-[[Bild:Bondestam,_Anna_-_Klyftan.gif|right|thumb|"Hon hörde tunga steg vid dörren. Var det deras tur nu?"]]De vita slår ner upproret först uppe i norr. Striderna avklaras snabbt och ''[[slaktarn]]'' marcherar in i Jakobstad. Uppe på Skatan där de flesta av stadens arbetare bor sprider sig skräcken och förgiftar vardagen. När de vita officerarna festat till det rejält en kväll med en svensk frivillig flygare så avrättas sju röda på öppen gata. Den vita terrorn var inledd. Folk försvinner, avrättas och sätts i läger. Ruts föräldrar tillhör de "röda" och därmed även 10 åriga Rut. Hon ligger varje kväll parlayserad av rädsla och ångest. Hon är vaken hela nätterna och ber till gud om att låta far få överleva.
+[[Bild:Bondestam,_Anna_-_Klyftan.gif|right|thumb|"Hon hörde tunga steg vid dörren. Var det deras tur nu?"]]De vita slår ner upproret först uppe i norr. Striderna avklaras snabbt och ''[[slaktarn]]'' marcherar in i Jakobstad. Uppe på Skatan där de flesta av stadens arbetare bor sprider sig skräcken och förgiftar vardagen. När de vita officerarna festat till det rejält en kväll, tillsammans med en svensk frivillig flygare, avrättas sju röda på öppen gata. Den vita terrorn är inledd. Folk försvinner, avrättas och sätts i läger. Ruts föräldrar tillhör de "röda" och därmed även 10-åriga Rut. Hon ligger varje kväll parlayserad av rädsla och ångest. Hon är vaken hela nätterna och ber till gud om att låta far få överleva.
-Boken skildrar hur ett barn upplevde revolutionen och framförallt nederlaget och terrorn. Hur alla blir isolerade från varandra. Ingen vågar prata öppet. Vissa drar på sig vita armbindlar för att slippa undan. Ett [[Orwell, George: 1984|1984]] i miniatyr uppstår. Tom de allra närmsta blir främlingar för varandra när livet sätts på paus. Den oändliga hopplösheten och svagheten gör mig som läsaren illamående. Och den blir så mycket klarare när den beskrivs ur barnets perspektiv.
+Boken skildrar hur ett barn upplevde upproret och framförallt nederlaget och terrorn. Hur alla blir isolerade från varandra. Ingen vågar prata öppet. Vissa drar på sig vita armbindlar för att slippa undan. Ett [[Orwell, George: 1984|1984]] i miniatyr uppstår. Till och med många av de allra närmsta blir främlingar för varandra när livet sätts på paus. Den oändliga hopplösheten och svagheten gör mig som läsaren är tryckande. Och den blir så mycket klarare när den beskrivs ur barnets perspektiv.
 Hela historien är självupplevd av [[Anna Bondestam]] och är ett av de få skildringarna på svenska (jämte [[Väinö Linna]]´s triologi ''"[[Linna, Väinö: Här under Polstjärnan|Här under Polstjärnan]]"'') ur arbetarnas liv under ''[[1917-18 - Finska revolutionen|finska revolutionen]]''.
@@ Rad 7: / Rad 7: @@
 Några klipp från filmatiseringen (1973) av boken och lite information finns [http://yle.fi/elavaarkisto/?s=s&g=7&ag=66&t=566&a=3193 här].
 [[Kategori:Arbetarlitteratur]]