Augustsson, Lars Åke: Arbetet och döden - Versionshistorik

Kurtake den 13 januari 2009 kl. 20.30

2009-01-13T20:30:19Z

Kurtake den 16 december 2008 kl. 15.04

2008-12-16T15:04:24Z

Kurtake den 16 december 2008 kl. 14.28

2008-12-16T14:28:24Z

Kurtake den 16 december 2008 kl. 14.27

2008-12-16T14:27:48Z

Kurtake den 16 december 2008 kl. 14.27

2008-12-16T14:27:19Z

Kurtake: Ny sida: Arbetet och döden utspelar sig på ett stort svenskt pappersbruk, precis som Lars Åke Augustssons två föregående böcker. Boken består av fyra från de tidigare böckerna helt fri...

2008-12-16T14:17:05Z

Ny sida: Arbetet och döden utspelar sig på ett stort svenskt pappersbruk, precis som Lars Åke Augustssons två föregående böcker. Boken består av fyra från de tidigare böckerna helt fri...

Ny sida

Arbetet och döden utspelar sig på ett stort svenskt pappersbruk, precis som [[Lars Åke Augustsson]]s två föregående böcker. Boken består av fyra från de tidigare böckerna helt fristående berättelser.

Vi får följa en grupp människor i deras liv på bruket. Livet när livet tar slut. När döden rycker in och släcker det som varje dag äts upp på bruket. Arbetet belyst av döden. Hur maktlösa vi är inför döden som vi möter på jobbet. Hur en ensam mor vill ha rättvisa för sin sons död. Hur en gammal man med cancern i kroppen inser att han duckat hela sitt liv. Aldrig vågat säga vad han vill. Rädda att stå ut. Om den klättrande fackföreningspampens meningslösa liv. Hur han ska meddela arbetarna att jobben kommer försvinna. Boken drivs av ett grått allvar. Hårt som betong. Betong som sakta pressar dig ner i jorden. Hur människors hela komplicerade liv vävs i arbetet och döden. Den är kvävande. Full av sorg och ångest. Människor förändras och försöker bryta sig ur andnöden. En strejk. Meningslös för en mor som mist sin son, ett hopp och uppvaknande för en far som mist sitt barn.

"Nej, de ville inte rättvisa; de ville bara det mått av orättvisa."

"Flera av gubbarna brummade instämmande, Arne hörde sig själv som en av dem. Och han flinade kring sig; de andra flinade tillbaka och han undrade om detta var lyckan? För nu var det inte som förr, när han flinat med de andra för att bli dem lik, när han valt samma väg som de och talat med samma ord som dem. Utan nu gällde det detta att de tillsammans gick en helt ny väg och talade med ett helt nytt språk och om nya saker? Han hade varit med om sittstrejker förr, eller maskningar när timmer och flis aldrig kom fram fast de synbarligen jobbade intensivare än någonsin; och det var ju samma kamrater nu som då; men det var han själv som inte var densamma som då."

@@ Rad 8: / Rad 8: @@
 [[Kategori:Böcker]]
 [[Kategori:Arbetarlitteratur]]
 [[Kategori:1980]]

← Äldre version		Versionen från 16 december 2008 kl. 15.04
Rad 8:		Rad 8:
	[[Kategori:Böcker]]		[[Kategori:Böcker]]
	[[Kategori:Arbetarlitteratur]]		[[Kategori:Arbetarlitteratur]]
		+	[[Kategori:1980]]

← Äldre version		Versionen från 16 december 2008 kl. 14.28
Rad 1:		Rad 1:
−	[[Bild:Augustsson_arbetet_o_doden.gif\|frame\|right\|"Nej, de ville inte rättvisa; de ville bara det mått av orättvisa."]]Arbetet och döden utspelar sig på ett stort svenskt pappersbruk, precis som [[Lars Åke Augustsson]]s två föregående böcker. Boken består av fyra från de tidigare böckerna helt fristående berättelser.	+	[[Bild:Augustsson_arbetet_o_doden.gif\|frame\|right\|"Nej, de ville inte rättvisa; de ville bara det mått av orättvisa de var vana vid."]]Arbetet och döden utspelar sig på ett stort svenskt pappersbruk, precis som [[Lars Åke Augustsson]]s två föregående böcker. Boken består av fyra från de tidigare böckerna helt fristående berättelser.

	Vi får följa en grupp människor i deras liv på bruket. Livet när livet tar slut. När döden rycker in och släcker det som varje dag äts upp på bruket. Arbetet belyst av döden. Hur maktlösa vi är inför döden som vi möter på jobbet. Hur en ensam mor vill ha rättvisa för sin sons död. Hur en gammal man med cancern i kroppen inser att han duckat hela sitt liv. Aldrig vågat säga vad han vill. Rädda att stå ut. Om den klättrande fackföreningspampens meningslösa liv. Hur han ska meddela arbetarna att jobben kommer försvinna. Boken drivs av ett grått allvar. Hårt som betong. Betong som sakta pressar dig ner i jorden. Hur människors hela komplicerade liv vävs i arbetet och döden. Den är kvävande. Full av sorg och ångest. Människor förändras och försöker bryta sig ur andnöden. En strejk. Meningslös för en mor som mist sin son, ett hopp och uppvaknande för en far som mist sitt barn.		Vi får följa en grupp människor i deras liv på bruket. Livet när livet tar slut. När döden rycker in och släcker det som varje dag äts upp på bruket. Arbetet belyst av döden. Hur maktlösa vi är inför döden som vi möter på jobbet. Hur en ensam mor vill ha rättvisa för sin sons död. Hur en gammal man med cancern i kroppen inser att han duckat hela sitt liv. Aldrig vågat säga vad han vill. Rädda att stå ut. Om den klättrande fackföreningspampens meningslösa liv. Hur han ska meddela arbetarna att jobben kommer försvinna. Boken drivs av ett grått allvar. Hårt som betong. Betong som sakta pressar dig ner i jorden. Hur människors hela komplicerade liv vävs i arbetet och döden. Den är kvävande. Full av sorg och ångest. Människor förändras och försöker bryta sig ur andnöden. En strejk. Meningslös för en mor som mist sin son, ett hopp och uppvaknande för en far som mist sitt barn.

@@ Rad 4: / Rad 4: @@
-<blockquote>"Flera av gubbarna brummade instämmande, Arne hörde sig själv som en av dem. Och han flinade kring sig; de andra flinade tillbaka och han undrade om detta var lyckan? För nu var det inte som förr, när han flinat med de andra för att bli dem lik, när han valt samma väg som de och talat med samma ord som dem. Utan nu gällde det detta att de tillsammans gick en helt ny väg och talade med ett helt nytt språk och om nya saker? Han hade varit med om sittstrejker förr, eller maskningar när timmer och flis aldrig kom fram fast de synbarligen jobbade intensivare än någonsin; och det var ju samma kamrater nu som då; men det var han själv som inte var densamma som då."</blockquote>
+<blockquote>"''Flera av gubbarna brummade instämmande, Arne hörde sig själv som en av dem. Och han flinade kring sig; de andra flinade tillbaka och han undrade om detta var lyckan? För nu var det inte som förr, när han flinat med de andra för att bli dem lik, när han valt samma väg som de och talat med samma ord som dem. Utan nu gällde det detta att de tillsammans gick en helt ny väg och talade med ett helt nytt språk och om nya saker? Han hade varit med om sittstrejker förr, eller maskningar när timmer och flis aldrig kom fram fast de synbarligen jobbade intensivare än någonsin; och det var ju samma kamrater nu som då; men det var han själv som inte var densamma som då.''"</blockquote>
 [[Kategori:Böcker]]
 [[Kategori:Arbetarlitteratur]]

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-Arbetet och döden utspelar sig på ett stort svenskt pappersbruk, precis som [[Lars Åke Augustsson]]s två föregående böcker. Boken består av fyra från de tidigare böckerna helt fristående berättelser.
+[[Bild:Augustsson_arbetet_o_doden.gif|frame|right|"Nej, de ville inte rättvisa; de ville bara det mått av orättvisa."]]Arbetet och döden utspelar sig på ett stort svenskt pappersbruk, precis som [[Lars Åke Augustsson]]s två föregående böcker. Boken består av fyra från de tidigare böckerna helt fristående berättelser.
 Vi får följa en grupp människor i deras liv på bruket. Livet när livet tar slut. När döden rycker in och släcker det som varje dag äts upp på bruket. Arbetet belyst av döden. Hur maktlösa vi är inför döden som vi möter på jobbet. Hur en ensam mor vill ha rättvisa för sin sons död. Hur en gammal man med cancern i kroppen inser att han duckat hela sitt liv. Aldrig vågat säga vad han vill. Rädda att stå ut. Om den klättrande fackföreningspampens meningslösa liv. Hur han ska meddela arbetarna att jobben kommer försvinna. Boken drivs av ett grått allvar. Hårt som betong. Betong som sakta pressar dig ner i jorden. Hur människors hela komplicerade liv vävs i arbetet och döden. Den är kvävande. Full av sorg och ångest. Människor förändras och försöker bryta sig ur andnöden. En strejk. Meningslös för en mor som mist sin son, ett hopp och uppvaknande för en far som mist sitt barn.
-"Nej, de ville inte rättvisa; de ville bara det mått av orättvisa."
+<blockquote>"Flera av gubbarna brummade instämmande, Arne hörde sig själv som en av dem. Och han flinade kring sig; de andra flinade tillbaka och han undrade om detta var lyckan? För nu var det inte som förr, när han flinat med de andra för att bli dem lik, när han valt samma väg som de och talat med samma ord som dem. Utan nu gällde det detta att de tillsammans gick en helt ny väg och talade med ett helt nytt språk och om nya saker? Han hade varit med om sittstrejker förr, eller maskningar när timmer och flis aldrig kom fram fast de synbarligen jobbade intensivare än någonsin; och det var ju samma kamrater nu som då; men det var han själv som inte var densamma som då."</blockquote>
+[[Kategori:Böcker]]
-"Flera av gubbarna brummade instämmande, Arne hörde sig själv som en av dem. Och han flinade kring sig; de andra flinade tillbaka och han undrade om detta var lyckan? För nu var det inte som förr, när han flinat med de andra för att bli dem lik, när han valt samma väg som de och talat med samma ord som dem. Utan nu gällde det detta att de tillsammans gick en helt ny väg och talade med ett helt nytt språk och om nya saker? Han hade varit med om sittstrejker förr, eller maskningar när timmer och flis aldrig kom fram fast de synbarligen jobbade intensivare än någonsin; och det var ju samma kamrater nu som då; men det var han själv som inte var densamma som då."
+[[Kategori:Arbetarlitteratur]]