Arbetare i rörelse - Sverige - Versionshistorik

Koltrast: /* Den nya strejkrörelsen */

2017-11-02T08:19:33Z

‎Den nya strejkrörelsen

Kurtake den 4 april 2017 kl. 19.49

2017-04-04T19:49:46Z

Linnea den 6 februari 2016 kl. 22.59

2016-02-06T22:59:53Z

Linnea den 6 februari 2016 kl. 22.59

2016-02-06T22:59:44Z

Kurtake: /* Den nya strejkrörelsen */

2015-03-27T08:15:45Z

‎Den nya strejkrörelsen

Linnea: /* Den nya strejkrörelsen */

2013-04-23T20:01:22Z

‎Den nya strejkrörelsen

Linnea: /* Folkhemmet och samförståndsandan */

2013-04-23T19:55:08Z

‎Folkhemmet och samförståndsandan

Linnea: /* Svensk socialdemokrati tar kommandot */

2013-04-23T19:52:33Z

‎Svensk socialdemokrati tar kommandot

Kurtake den 1 april 2013 kl. 08.47

2013-04-01T08:47:31Z

Kurtake den 1 april 2013 kl. 08.37

2013-04-01T08:37:29Z

@@ Rad 18: / Rad 18: @@
 == Den nya strejkrörelsen ==
-[[Bild:Lkabstrejken-1969.gif|right|frame|[[Vilda strejken vid LKAB|Arbetarna vid LKAB går ut i strejk]].]]Under 70-talet ökar mängden vilda strejker i och utanför fackföreningarna. Allt från [[Vilda strejken vid LKAB|gruv-]] och industriarbetare till hamnarbetare och städerskor. Strejkerna är slag mot både arbetsköparna och fackförbunden och motarbetas kategoriskt av fackpamparna. SAP ingriper med [[antistrejk lagstiftning]] (varsel, krav på fackklubben att motarbeta strejken, obligatorisk förhandling) som tillsammans med [[byråkratiseringen av fackföreningarna]] gör lagliga och effektiva strejker nästintill omöjliga. Samtidigt tvingas kapitalet till omstruktureringar med flera företagsflyttar, avskedanden och ökad arbetslöshet som effekt.
+[[Bild:Lkabstrejken-1969.gif|right|frame|[[Vilda strejken vid LKAB|Arbetarna vid LKAB går ut i strejk]].]]Under 1970-talet ökar mängden vilda strejker i och utanför fackföreningarna. Allt från [[Vilda strejken vid LKAB|gruv-]] och industriarbetare till hamnarbetare och städerskor. Strejkerna är slag mot både arbetsköparna och fackförbunden och motarbetas kategoriskt av fackpamparna. SAP ingriper med [[antistrejk lagstiftning]] (varsel, krav på fackklubben att motarbeta strejken, obligatorisk förhandling) som tillsammans med [[byråkratiseringen av fackföreningarna]] gör lagliga och effektiva strejker nästintill omöjliga. Samtidigt tvingas kapitalet till omstruktureringar med flera företagsflyttar, avskedanden och ökad arbetslöshet som effekt.
-Den höga graden av [[vilda strejker]] fortsätter dock in på 80-talet.
+Den höga graden av [[vilda strejker]] fortsätter dock in på 1980-talet.
--talet möter den svenska arbetaren med stor ekonomisk kris. Massavskedanden, kraftiga neddragningar i vård, skola, omsorg, angrepp på pensioner i kombination med ökad rasisism i parlament och på gator
+-talet möter den svenska arbetaren med stor ekonomisk kris. Massavskedanden, kraftiga neddragningar i vård, skola, omsorg, angrepp på pensioner i kombination med ökad rasism i parlament och på gator
 En viktig beståndsdel i den socialdemokratiska klasskompromissen har varit att avväpna arbetarklassen och ge sig på, med morot och piska, den självaktiva kampen. Där vi tidigare tvingades förlita oss på varandra i folketshus och bostadskvarteret står vi idag ensamma mot staten och hyresvärden, där vi var vana vid att kämpa tillsammans går arbetsplatsen vänder vi oss ensamma till en byråkratisk fackförening, där vi tidigare slogs som arga arbetslösa går vi nu ensamma till arbetsförmedlingen och socialkontoret. Vi måste lära oss att kämpa tillsammans, ta för oss tillsammans, ha roligt tillsammans och skapa en värld tillsammans. Genom att börja där vi befinner oss överbryggar vi klyftor inom klassen, man - kvinnor, immigranter - klassiska svenskar, arbetsplats A - arbetsplats B. Det ar nödvändigt for att skapa meningsfulla liv idag och en värld for oss alla i morgon.

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 [[Bild:Forstamaj-1899-stockholm.jpg|right|thumb|300px|Typograferna visar upp sin styrka under 1 maj i Stockholm 1899.]]
-Människans historia är som bekant historien om [[klasskamp]]. Strejkat, vägrat och samarbetat mot [[arbetsköparna]] har vi gjort så länge som vi tvingats sälja vårt arbete. Kravaller och sporadiska strejker återkommer gång på gång när man tittar på [[1800-talets Sverige]]. Under andra hälften av 1800-talet börjar [[socialistiska tankar och idéer]] gå från arbetare till arbetare. [[Hantverksgesäller]] har via väl utbyggda [[gesällföreningar]] möjlighet att resa mellan europeiska städer. Via föreningarna får man hjälp med bostad och arbete, man lär sig språk och man diskuterar. Svenska gesäller arbetar och umgås med radikaler (inklusive [[Marx]] och [[Bakunin]]) i europeiska metropoler såsom [[Paris]], [[London]], [[Hamburg]] och [[St. Petersburg]]. När man återvänder till Sverige har man [[socialismens]] och frihetens ljus för ögonen. [[Föreningar bildas]], man börjar organisera sig, idéer sprids. Man hör, via tidningar och kamrater utomlands, om lyckade strejker och [[revolutionsförsök]]. [[Pariskommunen]] skapar skräck hos borgerskapet och hopp i arbetarled. Organisationer går i graven och nya uppstår. Allt fler tvingas från jorden ut i arbete, man tvingas lära sig att kämpa som arbetare. For att överleva måste man kämpa och samarbeta.
+Människans historia är som bekant historien om klasskamp. Strejkat, vägrat och samarbetat mot [[arbetsköparna]] har vi gjort så länge som vi tvingats sälja vårt arbete. Kravaller och sporadiska strejker återkommer gång på gång när man tittar på [[1800-talets Sverige]]. Under andra hälften av 1800-talet börjar [[socialistiska tankar och idéer]] gå från arbetare till arbetare. [[Hantverksgesäller]] har via väl utbyggda [[gesällföreningar]] möjlighet att resa mellan europeiska städer. Via föreningarna får man hjälp med bostad och arbete, man lär sig språk och man diskuterar. Svenska gesäller arbetar och umgås med radikaler (inklusive [[Marx]] och [[Bakunin]]) i europeiska metropoler såsom [[Paris]], [[London]], [[Hamburg]] och [[St. Petersburg]]. När man återvänder till Sverige har man [[socialismens]] och frihetens ljus för ögonen. [[Föreningar bildas]], man börjar organisera sig, idéer sprids. Man hör, via tidningar och kamrater utomlands, om lyckade strejker och [[revolutionsförsök]]. [[Pariskommunen]] skapar skräck hos borgerskapet och hopp i arbetarled. Organisationer går i graven och nya uppstår. Allt fler tvingas från jorden ut i arbete, man tvingas lära sig att kämpa som arbetare. For att överleva måste man kämpa och samarbeta.
 Under 1800-talets slut slår den socialistiska organiseringen igenom på allvar. [[Fackföreningar]] bildas, föreningar skapas, [[tidningar]] ges ut, man diskuterar, bildar sig och söker vägar framåt. [[Socialdemokratiska Arbetarpartiet]] (SAP) bildas 1889, det består av både [[revolutionärer]] och mer [[reformistiskt sinnade]]. Revolutionen, facklig kamp och [[röstrattsträvanden]] samsas sida vid sida. Man bildar sig och organiserar sig. Både partiet och fackföreningarna växer. Strejkerna ar många och aktiviteten i arbetarled stor.

← Äldre version		Versionen från 6 februari 2016 kl. 22.59
Rad 1:		Rad 1:
−	[[Bild:Forstamaj-1899-stockholm.jpg\|right\|thumb\|~~600px~~\|Typograferna visar upp sin styrka under 1 maj i Stockholm 1899.]]	+	[[Bild:Forstamaj-1899-stockholm.jpg\|right\|thumb\|300px\|Typograferna visar upp sin styrka under 1 maj i Stockholm 1899.]]

	Människans historia är som bekant historien om [[klasskamp]]. Strejkat, vägrat och samarbetat mot [[arbetsköparna]] har vi gjort så länge som vi tvingats sälja vårt arbete. Kravaller och sporadiska strejker återkommer gång på gång när man tittar på [[1800-talets Sverige]]. Under andra hälften av 1800-talet börjar [[socialistiska tankar och idéer]] gå från arbetare till arbetare. [[Hantverksgesäller]] har via väl utbyggda [[gesällföreningar]] möjlighet att resa mellan europeiska städer. Via föreningarna får man hjälp med bostad och arbete, man lär sig språk och man diskuterar. Svenska gesäller arbetar och umgås med radikaler (inklusive [[Marx]] och [[Bakunin]]) i europeiska metropoler såsom [[Paris]], [[London]], [[Hamburg]] och [[St. Petersburg]]. När man återvänder till Sverige har man [[socialismens]] och frihetens ljus för ögonen. [[Föreningar bildas]], man börjar organisera sig, idéer sprids. Man hör, via tidningar och kamrater utomlands, om lyckade strejker och [[revolutionsförsök]]. [[Pariskommunen]] skapar skräck hos borgerskapet och hopp i arbetarled. Organisationer går i graven och nya uppstår. Allt fler tvingas från jorden ut i arbete, man tvingas lära sig att kämpa som arbetare. For att överleva måste man kämpa och samarbeta.		Människans historia är som bekant historien om [[klasskamp]]. Strejkat, vägrat och samarbetat mot [[arbetsköparna]] har vi gjort så länge som vi tvingats sälja vårt arbete. Kravaller och sporadiska strejker återkommer gång på gång när man tittar på [[1800-talets Sverige]]. Under andra hälften av 1800-talet börjar [[socialistiska tankar och idéer]] gå från arbetare till arbetare. [[Hantverksgesäller]] har via väl utbyggda [[gesällföreningar]] möjlighet att resa mellan europeiska städer. Via föreningarna får man hjälp med bostad och arbete, man lär sig språk och man diskuterar. Svenska gesäller arbetar och umgås med radikaler (inklusive [[Marx]] och [[Bakunin]]) i europeiska metropoler såsom [[Paris]], [[London]], [[Hamburg]] och [[St. Petersburg]]. När man återvänder till Sverige har man [[socialismens]] och frihetens ljus för ögonen. [[Föreningar bildas]], man börjar organisera sig, idéer sprids. Man hör, via tidningar och kamrater utomlands, om lyckade strejker och [[revolutionsförsök]]. [[Pariskommunen]] skapar skräck hos borgerskapet och hopp i arbetarled. Organisationer går i graven och nya uppstår. Allt fler tvingas från jorden ut i arbete, man tvingas lära sig att kämpa som arbetare. For att överleva måste man kämpa och samarbeta.

← Äldre version		Versionen från 6 februari 2016 kl. 22.59
Rad 1:		Rad 1:
−	[[Bild:Forstamaj-1899-stockholm.jpg\|right\|thumb\|~~300px~~\|Typograferna visar upp sin styrka under 1 maj i Stockholm 1899.]]	+	[[Bild:Forstamaj-1899-stockholm.jpg\|right\|thumb\|600px\|Typograferna visar upp sin styrka under 1 maj i Stockholm 1899.]]

	Människans historia är som bekant historien om [[klasskamp]]. Strejkat, vägrat och samarbetat mot [[arbetsköparna]] har vi gjort så länge som vi tvingats sälja vårt arbete. Kravaller och sporadiska strejker återkommer gång på gång när man tittar på [[1800-talets Sverige]]. Under andra hälften av 1800-talet börjar [[socialistiska tankar och idéer]] gå från arbetare till arbetare. [[Hantverksgesäller]] har via väl utbyggda [[gesällföreningar]] möjlighet att resa mellan europeiska städer. Via föreningarna får man hjälp med bostad och arbete, man lär sig språk och man diskuterar. Svenska gesäller arbetar och umgås med radikaler (inklusive [[Marx]] och [[Bakunin]]) i europeiska metropoler såsom [[Paris]], [[London]], [[Hamburg]] och [[St. Petersburg]]. När man återvänder till Sverige har man [[socialismens]] och frihetens ljus för ögonen. [[Föreningar bildas]], man börjar organisera sig, idéer sprids. Man hör, via tidningar och kamrater utomlands, om lyckade strejker och [[revolutionsförsök]]. [[Pariskommunen]] skapar skräck hos borgerskapet och hopp i arbetarled. Organisationer går i graven och nya uppstår. Allt fler tvingas från jorden ut i arbete, man tvingas lära sig att kämpa som arbetare. For att överleva måste man kämpa och samarbeta.		Människans historia är som bekant historien om [[klasskamp]]. Strejkat, vägrat och samarbetat mot [[arbetsköparna]] har vi gjort så länge som vi tvingats sälja vårt arbete. Kravaller och sporadiska strejker återkommer gång på gång när man tittar på [[1800-talets Sverige]]. Under andra hälften av 1800-talet börjar [[socialistiska tankar och idéer]] gå från arbetare till arbetare. [[Hantverksgesäller]] har via väl utbyggda [[gesällföreningar]] möjlighet att resa mellan europeiska städer. Via föreningarna får man hjälp med bostad och arbete, man lär sig språk och man diskuterar. Svenska gesäller arbetar och umgås med radikaler (inklusive [[Marx]] och [[Bakunin]]) i europeiska metropoler såsom [[Paris]], [[London]], [[Hamburg]] och [[St. Petersburg]]. När man återvänder till Sverige har man [[socialismens]] och frihetens ljus för ögonen. [[Föreningar bildas]], man börjar organisera sig, idéer sprids. Man hör, via tidningar och kamrater utomlands, om lyckade strejker och [[revolutionsförsök]]. [[Pariskommunen]] skapar skräck hos borgerskapet och hopp i arbetarled. Organisationer går i graven och nya uppstår. Allt fler tvingas från jorden ut i arbete, man tvingas lära sig att kämpa som arbetare. For att överleva måste man kämpa och samarbeta.

@@ Rad 18: / Rad 18: @@
 == Den nya strejkrörelsen ==
-[[Bild:Lkabstrejken-1969.gif|right|frame|Arbetarna vid LKAB går ut i strejk.]]Under 70-talet ökar mängden vilda strejker i och utanför fackföreningarna. Allt från gruv- och industriarbetare till hamnarbetare och städerskor. Strejkerna är slag mot både arbetsköparna och fackförbunden och motarbetas kategoriskt av fackpamparna. SAP ingriper med [[antistrejk lagstiftning]] (varsel, krav på fackklubben att motarbeta strejken, obligatorisk förhandling) som tillsammans med [[byråkratiseringen av fackföreningarna]] gör lagliga och effektiva strejker nästintill omöjliga. Samtidigt tvingas kapitalet till omstruktureringar med flera företagsflyttar, avskedanden och ökad arbetslöshet som effekt.
+[[Bild:Lkabstrejken-1969.gif|right|frame|[[Vilda strejken vid LKAB|Arbetarna vid LKAB går ut i strejk]].]]Under 70-talet ökar mängden vilda strejker i och utanför fackföreningarna. Allt från [[Vilda strejken vid LKAB|gruv-]] och industriarbetare till hamnarbetare och städerskor. Strejkerna är slag mot både arbetsköparna och fackförbunden och motarbetas kategoriskt av fackpamparna. SAP ingriper med [[antistrejk lagstiftning]] (varsel, krav på fackklubben att motarbeta strejken, obligatorisk förhandling) som tillsammans med [[byråkratiseringen av fackföreningarna]] gör lagliga och effektiva strejker nästintill omöjliga. Samtidigt tvingas kapitalet till omstruktureringar med flera företagsflyttar, avskedanden och ökad arbetslöshet som effekt.
 Den höga graden av [[vilda strejker]] fortsätter dock in på 80-talet.

@@ Rad 13: / Rad 13: @@
 == Folkhemmet och samförståndsandan ==
-Kompromissen mellan arbetare, som får högre lön, pensioner, sjukvård, fattigunderstöd och andra sociala förmåner, och arbetsköpare som tjänar pengar på vart arbete organiseras av socialdemokratin, i regeringsstallning, i nara samarbete med LO. Under efterkrigstiden för socialdemokratin samman fackförbunden och arbetsköparna i en [[massiv strävan att effektivisera arbetet]]. Varje arbetare ska producera mer, arbetet [[detaljstyras]] och strejker minimeras. Genom socialdemokratiskt/statlig [[planering]] och [[uppgörelser]] mellan fackförbund och arbetsköpare går vägen mot lyckoriket. Arbetarklassen får en stärkt ekonomisk stallning, samhället demokratiseras (rättigheter på och utanför jobbet, sjukvård, inkomst, utbildning at alla) men på jobbet ska vi vara en blandning av idiot och symaskin. Under tiden har [[fackföreningarna centraliserats]], beslutsrätt överförts från arbetare till betalda tjänsteman och [[fredsplikt]] under avtalstid blivit mer eller mindre allomfattande. Naturligtvis sker inte den har processen automatiskt. Hårda strider om makten inom fackföreningarna, över strejkratten och kontrollen liksom förföljelser av [[kommunister]] och [[andra militanter]] inom fackföreningarna.
+Kompromissen mellan arbetare - som får högre lön, pensioner, sjukvård, fattigunderstöd och andra sociala förmåner - och arbetsköpare som tjänar pengar på vårt arbete, organiseras av socialdemokratin, i regeringsstallning, i nära samarbete med LO. Under efterkrigstiden för socialdemokratin samman fackförbunden och arbetsköparna i en [[massiv strävan att effektivisera arbetet]]. Varje arbetare ska producera mer, arbetet [[detaljstyras]] och strejker minimeras. Genom socialdemokratiskt/statlig [[planering]] och [[uppgörelser]] mellan fackförbund och arbetsköpare går vägen mot lyckoriket. Arbetarklassen får en stärkt ekonomisk stallning, samhället demokratiseras (rättigheter på och utanför jobbet, sjukvård, inkomst, utbildning at alla) men på jobbet ska vi vara en blandning av idiot och symaskin. Under tiden har [[fackföreningarna centraliserats]], beslutsrätt överförts från arbetare till betalda tjänsteman och [[fredsplikt]] under avtalstid blivit mer eller mindre allomfattande. Naturligtvis sker inte den har processen automatiskt. Hårda strider om makten inom fackföreningarna, över strejkratten och kontrollen liksom förföljelser av [[kommunister]] och [[andra militanter]] inom fackföreningarna.
 -talet innebär hög tillväxt, höga vinster, ökade löner. Sverige utvecklas mot ett av världens mest välmående länder. Men arbetstempot skruvas upp mer och mer, på jobbet pressas vi hårdare och hårdare. Den nästintill obefintliga arbetslösheten (Sverige söker arbetare i Syd- och Östeuropa för att fylla luckor) gör att företagen har svårt att behålla arbetare eftersom man hellre byter mellan pissiga jobb än är kvar för länge i samma helvete. LO, SAP och [[arbetsköparorganisationen]] går ut med gemensam propaganda mot "[[Hoppjerkan]]" som hoppar mellan arbetsplatser.

@@ Rad 6: / Rad 6: @@
 == Svensk socialdemokrati tar kommandot ==
-[[Fackföreningsrörelsen]] (centralorganisationen [[LO]]) byter [[organisationsrätten]] mot arbetsköparens rätt att "leda och fördela arbete". Klyftan ökar inom [[SAP]], mellan självständig kamp och revolutionsambitioner å ena sidan och de som söker samarbete med arbetsköpare och borgliga politiker på den andra. 1908 utesluts ungdomsförbundet, [[Ungsocialisterna]] - de [[svenska anarkisterna]], ur partiet. 1909 tvingas [[socialdemokratin]] in i [[storstrejken]]. Pressen kommer från breda arbetarled som kräver samfällt agerande men utlöses av en storlockout från arbetsköparsidan. Strejken är på sina håll en uppvisning i arbetarmakt, under en period kommer borgarpressen exempelvis ut som pamfletter, men [[LO]] visar hela tiden sitt samhallsansvar och håller tillbaka strejkvilliga arbetargrupper som anses nödvändiga för samhällsordningen (exempelvis vissa transportarbetare!). Stortstrejken förloras, många militanter får problem på arbetsplatser, [[svartlistas]], och tvingas emigrerar till främst [[Norge]] (leder till aktivitet i [[Norge]] då de svenska anarkisterna anländer) och [[USA]]. Pamparna i parti och fackförbund ser den [[direkt aktionen]] som motbevisad och den parlamentariska kompromissen och väntan som den ända vägen mot socialism. Som ett resultat av strejken bildas det syndikalistiska fackförbundet [[SAC]] av en minoritet av missnöjda arbetare. Man har [[franska CGT]] som förebild och ser fackföreningen och den direkt kampen, utan pampar, som vägen mot revolution. Man är inblandade i [[viktiga och hårda strider]], särkilt inflytelserika blir syndikalisterna under revolterna runt [[1917]], men förblir en perifer del av arbetarkampen i Sverige. [[SAC]] fört en tynande tillvaro under efterkrigstiden.
+[[Fackföreningsrörelsen]] (centralorganisationen [[LO]]) byter [[organisationsrätten]] mot arbetsköparens rätt att "leda och fördela arbete". Klyftan ökar inom [[SAP]], mellan självständig kamp och revolutionsambitioner å ena sidan och de som söker samarbete med arbetsköpare och borgliga politiker på den andra. 1908 utesluts ungdomsförbundet, [[Ungsocialisterna]] - de [[svenska anarkisterna]], ur partiet. 1909 tvingas [[socialdemokratin]] in i [[storstrejken]]. Pressen kommer från breda arbetarled som kräver samfällt agerande men utlöses av en storlockout från arbetsköparsidan. Strejken är på sina håll en uppvisning i arbetarmakt, under en period kommer borgarpressen exempelvis ut som pamfletter, men [[LO]] visar hela tiden sitt samhallsansvar och håller tillbaka strejkvilliga arbetargrupper som anses nödvändiga för samhällsordningen (exempelvis vissa transportarbetare!). Stortstrejken förloras, många militanter får problem på arbetsplatser, [[svartlistas]], och tvingas emigrerar till främst [[Norge]] (leder till aktivitet i [[Norge]] då de svenska anarkisterna anländer) och [[USA]]. Pamparna i parti och fackförbund ser den [[direkt aktionen]] som motbevisad och den parlamentariska kompromissen och väntan som den ända vägen mot socialism. Som ett resultat av strejken bildas det syndikalistiska fackförbundet [[SAC]] av en minoritet av missnöjda arbetare. Man har [[franska CGT]] som förebild och ser fackföreningen och den direkt kampen, utan pampar, som vägen mot revolution. Man är inblandade i [[viktiga och hårda strider]]. Särkilt inflytelserika blir syndikalisterna under revolterna runt [[1917]], men förblir en perifer del av arbetarkampen i Sverige. [[SAC]] för en tynande tillvaro under efterkrigstiden.
 Under första världskriget (1914-18) ökar priserna på mat samtidigt som tillgången minskar. Mat ransoneras (de rika har naturligtvis inga problem att äta sig mätta) och gulaschbaroner tjänar storkovan genom att ockra på hungriga arbetare. Men arbetarna väntar inte på röstratten och politikerna. Stora demonstrationer, strejker och [[hungerkravaller]] går som en löpeld genom landet. Arbetare [[tilltvingar sig mat]] på ort efter ort, man ger sig på transporter och tvångsköper av bönder. Soldat och arbetarråd bildas, vid flera tillfallen överlämnar soldater som skickas mot arbetarresningar sina gevär till arbetarna, staten kan inte lita på soldaterna och i öster lyser den [[ryska revolutionen]]. [[Borgarklassen]] ser slutet vid horisonten och något måste göras. [[Allmänna röstratten införs]], [[SAP]] hamnar i regering, känslorna lugnas och tre år senare bildar [[socialdemokraterna]] ensam regering.