Arbetare i rörelse - Spanien - Versionshistorik

Alven den 6 februari 2010 kl. 20.46

2010-02-06T20:46:19Z

Alven den 6 februari 2010 kl. 20.36

2010-02-06T20:36:56Z

Kurtake den 8 januari 2009 kl. 09.40

2009-01-08T09:40:21Z

Kurtake den 7 december 2007 kl. 16.11

2007-12-07T16:11:11Z

DN: /* Litteratur */

2007-06-16T16:48:50Z

‎Litteratur

DN den 16 juni 2007 kl. 16.48

2007-06-16T16:48:34Z

DN den 16 juni 2007 kl. 16.31

2007-06-16T16:31:55Z

Kurtake den 20 april 2007 kl. 09.03

2007-04-20T09:03:57Z

Kurtake: Ny sida: Vår historias litteratur - Spanien

2007-03-05T10:32:03Z

Ny sida: Vår historias litteratur - Spanien

Ny sida

[[Vår historias litteratur - Spanien]]

← Äldre version		Versionen från 6 februari 2010 kl. 20.46
Rad 7:		Rad 7:
	*[[Murray Bookchin\|Bookchin Murray]]: ''[[Bookchin, Murray: The Spanish Anarchists: The Heroic Years 1868-1936\|The Spanish Anarchists: The Heroic Years 1868-1936]]''. Anarkister och klasskamp fram till revolutionen.		*[[Murray Bookchin\|Bookchin Murray]]: ''[[Bookchin, Murray: The Spanish Anarchists: The Heroic Years 1868-1936\|The Spanish Anarchists: The Heroic Years 1868-1936]]''. Anarkister och klasskamp fram till revolutionen.

−	[[Kategori:Arbetare i rörelse]]	+	[[Kategori:Arbetare i rörelse - Spanien]]

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-Var visst en stor sjalvorganisering av arbetare som gransade till fackforening men inte kallade sig det. Comiciciones Obreas (ung. arbetarforeningar). Man samlades bestamde vad man skulle gora, valde folk att framfora krav. Fackforeningar var ju enre francogula eller olagliga. Nar Francoregimen foll inriktades/kuppades foreningarna i ganska stor utstrackning av kommunistpartiet. Andra resterande delar aterbildade anarkosyndikalistiska CNT och aven UGT (sossefacket) ateruppstod. Facsistfacken foll som korthus. Det var problem med for mycket obsinata strejkande arbetare och stillestaende arbetsplatser sa den nya demokratiska regimen langtade tillbaka till fascismen. Det var lite ocoolt att forbjuda organiseringen igen sa man inforde fackliga val. Pa varje arbetsplats skulle fackforeningarna salufora kandidater som arbetarna skulle rosta pa. Dessa skulle sedan repressentara arbetarna. Sjalvorganisering och arbetarkontroll over repressentanterna (genom slutna mandat och tillbaka dragning av delegering) skulle krossas. Som beloning for lydigt deltagande fick fackforeningarna pengar av staten. Over detta splittrades CNT i CNT (deltar inte i spektaklet) och CGT (deltar i spektaklet men sager sig inte ta det pa allvar och har utvacklat strukturer for att kunna dra in och binda mandat). Idag finns det en hel uppsjo fackforeningar. UGT ar storst, det finns ocksa ett vansterpartististk fack, CGT ar ganska stora, i baskien och katalonien finns starka och ganska militanta fackforeningar som dock ar uppbundna vid den lokala nationalismen. I andalusien i soder finns ett vaxande, ganska framgangsrikt och militant lantarbatarfack. Aven en del jordockupationer forekommer. Solidaridad Obrera ar en mindre anarkosyndikalistisk fackforening och CNT ar hyfsat dogmatiska och drommer om den forlorade revolutionen.
+Det var visst en stor självorganisering av arbetare som gränsade till fackförening men inte kallade sig det. Comiciciones Obreas (ung. arbetarföreningar). Man samlades bestämde vad man skulle göra, valde folk att framfora krav. Fackforeningar var ju enre francogula eller olagliga. Nar Francoregimen foll inriktades/kuppades foreningarna i ganska stor utstrackning av kommunistpartiet. Andra resterande delar aterbildade anarkosyndikalistiska CNT och aven UGT (sossefacket) ateruppstod. Facsistfacken foll som korthus. Det var problem med for mycket obsinata strejkande arbetare och stillestaende arbetsplatser sa den nya demokratiska regimen langtade tillbaka till fascismen. Det var lite ocoolt att forbjuda organiseringen igen sa man inforde fackliga val. Pa varje arbetsplats skulle fackforeningarna salufora kandidater som arbetarna skulle rosta pa. Dessa skulle sedan repressentara arbetarna. Sjalvorganisering och arbetarkontroll over repressentanterna (genom slutna mandat och tillbaka dragning av delegering) skulle krossas. Som beloning for lydigt deltagande fick fackforeningarna pengar av staten. Over detta splittrades CNT i CNT (deltar inte i spektaklet) och CGT (deltar i spektaklet men sager sig inte ta det pa allvar och har utvacklat strukturer for att kunna dra in och binda mandat). Idag finns det en hel uppsjo fackforeningar. UGT ar storst, det finns ocksa ett vansterpartististk fack, CGT ar ganska stora, i baskien och katalonien finns starka och ganska militanta fackforeningar som dock ar uppbundna vid den lokala nationalismen. I andalusien i soder finns ett vaxande, ganska framgangsrikt och militant lantarbatarfack. Aven en del jordockupationer forekommer. Solidaridad Obrera ar en mindre anarkosyndikalistisk fackforening och CNT ar hyfsat dogmatiska och drommer om den forlorade revolutionen.
 == Händelser ==
+*[[1936 - Spanska revolutionen]]
 [[1936 - Spanska revolutionen]]
-−
 == Litteratur ==
+*[[Murray Bookchin|Bookchin Murray]]: ''[[Bookchin, Murray: The Spanish Anarchists: The Heroic Years 1868-1936|The Spanish Anarchists: The Heroic Years 1868-1936]]''. Anarkister och klasskamp fram till revolutionen.
 [[Murray Bookchin|Bookchin Murray]]: ''[[Bookchin, Murray: The Spanish Anarchists: The Heroic Years 1868-1936|The Spanish Anarchists: The Heroic Years 1868-1936]]''. Anarkister och klasskamp fram till revolutionen.
 [[Kategori:Arbetare i rörelse]]

← Äldre version		Versionen från 8 januari 2009 kl. 09.40
Rad 9:		Rad 9:

	[[Murray Bookchin\|Bookchin Murray]]: ''[[Bookchin, Murray: The Spanish Anarchists: The Heroic Years 1868-1936\|The Spanish Anarchists: The Heroic Years 1868-1936]]''. Anarkister och klasskamp fram till revolutionen.		[[Murray Bookchin\|Bookchin Murray]]: ''[[Bookchin, Murray: The Spanish Anarchists: The Heroic Years 1868-1936\|The Spanish Anarchists: The Heroic Years 1868-1936]]''. Anarkister och klasskamp fram till revolutionen.
		+
		+	[[Kategori:Arbetare i rörelse]]

← Äldre version		Versionen från 7 december 2007 kl. 16.11
Rad 1:		Rad 1:
		+	Var visst en stor sjalvorganisering av arbetare som gransade till fackforening men inte kallade sig det. Comiciciones Obreas (ung. arbetarforeningar). Man samlades bestamde vad man skulle gora, valde folk att framfora krav. Fackforeningar var ju enre francogula eller olagliga. Nar Francoregimen foll inriktades/kuppades foreningarna i ganska stor utstrackning av kommunistpartiet. Andra resterande delar aterbildade anarkosyndikalistiska CNT och aven UGT (sossefacket) ateruppstod. Facsistfacken foll som korthus. Det var problem med for mycket obsinata strejkande arbetare och stillestaende arbetsplatser sa den nya demokratiska regimen langtade tillbaka till fascismen. Det var lite ocoolt att forbjuda organiseringen igen sa man inforde fackliga val. Pa varje arbetsplats skulle fackforeningarna salufora kandidater som arbetarna skulle rosta pa. Dessa skulle sedan repressentara arbetarna. Sjalvorganisering och arbetarkontroll over repressentanterna (genom slutna mandat och tillbaka dragning av delegering) skulle krossas. Som beloning for lydigt deltagande fick fackforeningarna pengar av staten. Over detta splittrades CNT i CNT (deltar inte i spektaklet) och CGT (deltar i spektaklet men sager sig inte ta det pa allvar och har utvacklat strukturer for att kunna dra in och binda mandat). Idag finns det en hel uppsjo fackforeningar. UGT ar storst, det finns ocksa ett vansterpartististk fack, CGT ar ganska stora, i baskien och katalonien finns starka och ganska militanta fackforeningar som dock ar uppbundna vid den lokala nationalismen. I andalusien i soder finns ett vaxande, ganska framgangsrikt och militant lantarbatarfack. Aven en del jordockupationer forekommer. Solidaridad Obrera ar en mindre anarkosyndikalistisk fackforening och CNT ar hyfsat dogmatiska och drommer om den forlorade revolutionen.
		+
	== Händelser ==		== Händelser ==

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 == Händelser ==
@@ Rad 7: / Rad 6: @@
 == Litteratur ==
-[[Murray Bookchin|Bookchin Murray]]: ''[[Bookchin, Murray: The Spanish Anarchists: The Heroic Years 1868-1936|The Spanish Anarchists: The Heroic Years 1868-1936]]'' Anarkism och klasskamp fram till revolutionen.
+[[Murray Bookchin|Bookchin Murray]]: ''[[Bookchin, Murray: The Spanish Anarchists: The Heroic Years 1868-1936|The Spanish Anarchists: The Heroic Years 1868-1936]]''. Anarkister och klasskamp fram till revolutionen.

← Äldre version		Versionen från 16 juni 2007 kl. 16.48
Rad 1:		Rad 1:
		+
		+	== Händelser ==
		+
	[[1936 - Spanska revolutionen]]		[[1936 - Spanska revolutionen]]

−	[[~~Vår historias litteratur~~ - ~~Spanien~~]]	+
		+	== Litteratur ==
		+
		+	[[Murray Bookchin\|Bookchin Murray]]: ''[[Bookchin, Murray: The Spanish Anarchists: The Heroic Years 1868-1936\|The Spanish Anarchists: The Heroic Years 1868-1936]]'' Anarkism och klasskamp fram till revolutionen.

← Äldre version		Versionen från 16 juni 2007 kl. 16.31
Rad 1:		Rad 1:
−	[[~~Vår historias litteratur~~ - ~~Spanien~~]]	+	[[1936 - Spanska revolutionen]]

−	~~http://www.egodiversion.revolt~~-~~it.com/EgoDiversion/files/e1bcea0243d4ada3abc0e54d77b21e47-20.html~~	+	[[Vår historias litteratur - Spanien]]

← Äldre version		Versionen från 20 april 2007 kl. 09.03
Rad 1:		Rad 1:
	[[Vår historias litteratur - Spanien]]		[[Vår historias litteratur - Spanien]]
		+
		+	http://www.egodiversion.revolt-it.com/EgoDiversion/files/e1bcea0243d4ada3abc0e54d77b21e47-20.html