1934 - Textilarbetarstrejker över USA - Versionshistorik

Kurtake den 20 februari 2011 kl. 09.13

2011-02-20T09:13:56Z

Kurtake den 19 februari 2011 kl. 14.24

2011-02-19T14:24:38Z

Kurtake den 27 december 2008 kl. 10.54

2008-12-27T10:54:07Z

DN: Ny sida: Textilarbetarna drabbades hårt av depressionen med sänkte löner och ökat arbetstempo. Med New Deals fackföreningsvänliga lutning i kombination med intensiv organisering ...

2007-06-23T01:16:13Z

Ny sida: Textilarbetarna drabbades hårt av depressionen med sänkte löner och ökat arbetstempo. Med New Deals fackföreningsvänliga lutning i kombination med intensiv organisering ...

Ny sida

Textilarbetarna drabbades hårt av depressionen med sänkte löner och ökat arbetstempo. Med [[Nwe Deal|New Deals]] fackföreningsvänliga lutning i kombination med intensiv organisering ökade medlemskapet i facken kraftigt. [[UTW|United Textile Workers]] ökade från 27 5000 medlemmar 1932 till 270 000 1934. UTW hotade med en nationell strejk mot lönesänkningar och tempoökningar men gav med sig inför en statlig medlings- och undersökningskommission. En rank-n-file rörelse för strejk växte kraftigt, 20 000 textilarbetare i Alabama gick ut i strejk och på kongressen under sommaren beslöts om nationell strejk. Textilindustrin liksom strejkerna var koncentrerade till södern och New England. Den 3 september 1934 gick 65 000 textilarbetare i North Carolina ut i strejk, strejken spreds snabbt. Den 3 september var 200 000 textil arbetare ute i strejk och dagen efter hade siffran stigit till 325 000. De strejkande spred strejken via flygande strejkvakter som reste från fabrik till fabrik och stad till stad för att se till att arbetet inte utfördes.

Ibland skedde strejkvakten fredligt och ibland hölls strejkbrytare bort från fabriken med hårdare tag, på sina håll blockerades järnvägen och några ställen saboterades tråd och maskineri. Våldet från arbetsköpare och polis ökade successivt under strejkens gång. Flera strejkande mördades av polis, siffran hamnade på tretton personer vid strejken slut. Nationalgardet och federala trupper kallades in. Den 18 september var 421 000 textilarbetare ute i strejk. Undantagstillstånd proklamerades på flera platser, militanter och flygande strejkvakter greps i massor till och med fångläger upprättades.

Den 20 september upprättade staten ännu en medlings och undersöknings kommission för textilindustrin. Denna gång med ”neutrala medlemmar”. UTW förklarade attacken på strejken för en ”överväldigande seger” och beordrade arbetarna tillbaka till fabrikerna. Strejken var över.

Läs mer: [[Jeremy Brecher]]: ''[[Brecher, Jeremy: Strike!|Strike!]]'', South End Press Classics, 1997.

← Äldre version		Versionen från 20 februari 2011 kl. 09.13
Rad 1:		Rad 1:
		+	[[Bild:Textil 1934 usa.gif\|frame\|right\|Några av de 16 kvinnor och 112 män som greps av Georgias nationalgarde när de reste reste runt (s.k "Flying Squadrons") och försökte sprida strejken/hindra strejkbryteri. Här sitter de i ett fångläger i närheten av Atlanta och äter frukost.]]
	Textilarbetarna drabbades hårt av depressionen med sänkta löner och ökat arbetstempo. Med [[Nwe Deal\|New Deals]] fackföreningsvänliga lutning i kombination med intensiv organisering ökade medlemskapet i facken kraftigt. [[UTW\|United Textile Workers]] ökade från 27 5000 medlemmar 1932 till 270 000 1934. UTW hotade med en nationell strejk mot lönesänkningar och tempoökningar men gav med sig inför en statlig medlings- och undersökningskommission. En rank-n-file rörelse för strejk växte kraftigt, 20 000 textilarbetare i Alabama gick ut i strejk och på kongressen under sommaren beslöts om nationell strejk. Textilindustrin liksom strejkerna var koncentrerade till södern och New England. Den 3 september 1934 gick 65 000 textilarbetare i North Carolina ut i strejk, strejken spreds snabbt. Den 3 september var 200 000 textil arbetare ute i strejk och dagen efter hade siffran stigit till 325 000. De strejkande spred strejken via flygande strejkvakter som reste från fabrik till fabrik och stad till stad för att se till att arbetet inte utfördes.		Textilarbetarna drabbades hårt av depressionen med sänkta löner och ökat arbetstempo. Med [[Nwe Deal\|New Deals]] fackföreningsvänliga lutning i kombination med intensiv organisering ökade medlemskapet i facken kraftigt. [[UTW\|United Textile Workers]] ökade från 27 5000 medlemmar 1932 till 270 000 1934. UTW hotade med en nationell strejk mot lönesänkningar och tempoökningar men gav med sig inför en statlig medlings- och undersökningskommission. En rank-n-file rörelse för strejk växte kraftigt, 20 000 textilarbetare i Alabama gick ut i strejk och på kongressen under sommaren beslöts om nationell strejk. Textilindustrin liksom strejkerna var koncentrerade till södern och New England. Den 3 september 1934 gick 65 000 textilarbetare i North Carolina ut i strejk, strejken spreds snabbt. Den 3 september var 200 000 textil arbetare ute i strejk och dagen efter hade siffran stigit till 325 000. De strejkande spred strejken via flygande strejkvakter som reste från fabrik till fabrik och stad till stad för att se till att arbetet inte utfördes.

@@ Rad 7: / Rad 7: @@
 Läs mer:   [[Jeremy Brecher]]: ''[[Brecher, Jeremy: Strike!|Strike!]]'', South End Press Classics, 1997.
 [[Kategori:Arbetare i rörelse - USA]]
 [[Kategori:Strejker]]
 [[Kategori:Textilindustri]]

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-Textilarbetarna drabbades hårt av depressionen med sänkte löner och ökat arbetstempo. Med [[Nwe Deal|New Deals]] fackföreningsvänliga lutning i kombination med intensiv organisering ökade medlemskapet i facken kraftigt. [[UTW|United Textile Workers]] ökade från 27 5000 medlemmar 1932 till 270 000 1934. UTW hotade med en nationell strejk mot lönesänkningar och tempoökningar men gav med sig inför en statlig medlings- och undersökningskommission. En rank-n-file rörelse för strejk växte kraftigt, 20 000 textilarbetare i Alabama gick ut i strejk och på kongressen under sommaren beslöts om nationell strejk. Textilindustrin liksom strejkerna var koncentrerade till södern och New England. Den 3 september 1934 gick 65 000 textilarbetare i North Carolina ut i strejk, strejken spreds snabbt. Den 3 september var 200 000 textil arbetare ute i strejk och dagen efter hade siffran stigit till 325 000. De strejkande spred strejken via flygande strejkvakter som reste från fabrik till fabrik och stad till stad för att se till att arbetet inte utfördes.
+Textilarbetarna drabbades hårt av depressionen med sänkta löner och ökat arbetstempo. Med [[Nwe Deal|New Deals]] fackföreningsvänliga lutning i kombination med intensiv organisering ökade medlemskapet i facken kraftigt. [[UTW|United Textile Workers]] ökade från 27 5000 medlemmar 1932 till 270 000 1934. UTW hotade med en nationell strejk mot lönesänkningar och tempoökningar men gav med sig inför en statlig medlings- och undersökningskommission. En rank-n-file rörelse för strejk växte kraftigt, 20 000 textilarbetare i Alabama gick ut i strejk och på kongressen under sommaren beslöts om nationell strejk. Textilindustrin liksom strejkerna var koncentrerade till södern och New England. Den 3 september 1934 gick 65 000 textilarbetare i North Carolina ut i strejk, strejken spreds snabbt. Den 3 september var 200 000 textil arbetare ute i strejk och dagen efter hade siffran stigit till 325 000. De strejkande spred strejken via flygande strejkvakter som reste från fabrik till fabrik och stad till stad för att se till att arbetet inte utfördes.
-Ibland skedde strejkvakten fredligt och ibland hölls strejkbrytare bort från fabriken med hårdare tag, på sina håll blockerades järnvägen och några ställen saboterades tråd och maskineri. Våldet från arbetsköpare och polis ökade successivt under strejkens gång. Flera strejkande mördades av polis, siffran hamnade på tretton personer vid strejken slut. Nationalgardet och federala trupper kallades in. Den 18 september var 421 000 textilarbetare ute i strejk. Undantagstillstånd proklamerades på flera platser, militanter och flygande strejkvakter greps i massor till och med fångläger upprättades.
+Ibland skedde strejkvakten fredligt och ibland hölls strejkbrytare bort från fabriken med hårdare tag, på sina håll blockerades järnvägen och några ställen saboterades tråd och maskineri. Våldet från arbetsköpare och polis ökade successivt under strejkens gång. Flera strejkande mördades av polis, siffran hamnade på tretton personer vid strejken slut. Nationalgardet och federala trupper kallades in. Den 18 september var 421 000 textilarbetare ute i strejk. Undantagstillstånd proklamerades på flera platser, militanter och flygande strejkvakter greps i massor, till och med fångläger upprättades.
 Den 20 september upprättade staten ännu en medlings och undersöknings kommission för textilindustrin. Denna gång med ”neutrala medlemmar”. UTW förklarade attacken på strejken för en ”överväldigande seger” och beordrade arbetarna tillbaka till fabrikerna. Strejken var över.
 Läs mer:   [[Jeremy Brecher]]: ''[[Brecher, Jeremy: Strike!|Strike!]]'', South End Press Classics, 1997.