1919 - Järnvägsarbetarstrejker - Versionshistorik

Frasse den 4 januari 2010 kl. 20.40

2010-01-04T20:40:06Z

Frasse: ändrat till bolsjevik, samt mindre ändringar (MÄ)

2010-01-04T19:21:09Z

ändrat till bolsjevik, samt mindre ändringar (MÄ)

Kurtake den 27 december 2008 kl. 10.16

2008-12-27T10:16:42Z

DN den 24 juni 2007 kl. 00.40

2007-06-24T00:40:49Z

DN: Ny sida: John Grunau är en av ledarna i Chicago Yardmen’s Association. När han får sparken går 700 av hans arbetskamrat ut i strejk den 2 April 1919. Strejken är en tändande gnista f...

2007-06-19T21:31:01Z

Ny sida: John Grunau är en av ledarna i Chicago Yardmen’s Association. När han får sparken går 700 av hans arbetskamrat ut i strejk den 2 April 1919. Strejken är en tändande gnista f...

Ny sida

[[John Grunau]] är en av ledarna i [[Chicago Yardmen’s Association]]. När han får sparken går 700 av hans arbetskamrat ut i strejk den 2 April 1919. Strejken är en tändande gnista för ett länge uppbundet missnöje. Inom två dagar är 9000 järnvägsarbetare i Chicago ute i strejk och det finns inte en järnväg i staden som inte är inblandad. Strejken sprider sig som en löpeld över landet. Järnvägsarbetare lämnar arbetet i New York, San Francisco, Los Angeles, Pittsburgh, Memphis, St. Louis, Kansas City, Omaha och Detriot etc. Ingenjörer, konduktörer och brandmän ansluter sig på sina håll till strejken.

Strejkande arbetare skapar tillfälliga organisationer under strejkens gång, tex. Cleveland Yardmen’s Association. Representanter från dessa tillfälliga strejkorganisationer träffas i Washington för att samordna aktiviteten. Järnvägsfackföreningarna motarbetar strejken, kallar strejkande för bolsheviker och hotar med uteslutningar.

Staten ingrep med våld och medling. Lokaler stormades, militanter och ledare fängslades, General Attorney A. Mitchell Palmer såg [[wobblies]] överallt. Samtidigt beviljades en allmän lönehöjning i ”förhandlingar” med de [[gula fackföreningar|gula fackföreningarna]].

Läs mer: [[Jermemy Brecher]]: ''[[Brecher, Jeremy: Strike!|Strike!]]'', South End Press Classics, 1997.

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-[[John Grunau]] var en av ledarna i [[Chicago Yardmen’s Association]]. När han fick sparken gick 700 av hans arbetskamrat ut i strejk den 2 April 1919. Strejken blir en tändande gnista för ett länge uppbundet missnöje. Inom två dagar är 9000 järnvägsarbetare i Chicago ute i strejk och det finns inte en järnväg i staden som inte är inblandad. Strejken sprider sig som en löpeld över landet. Järnvägsarbetare lämnar arbetet i New York, San Francisco, Los Angeles, Pittsburgh, Memphis, St. Louis, Kansas City, Omaha, Detroit med flera. Ingenjörer, konduktörer och brandmän ansluter sig på sina håll till strejken.
+[[John Grunau]] var en av ledarna i [[Chicago Yardmen’s Association]]. När han fick sparken gick 700 av hans arbetskamrat ut i [[strejk]] den 2 April 1919. Strejken blir en tändande gnista för ett länge uppbundet missnöje. Inom två dagar är 9000 järnvägsarbetare i Chicago ute i strejk och det finns inte en järnväg i staden som inte är inblandad. Strejken sprider sig som en löpeld över landet. Järnvägsarbetare lämnar arbetet i New York, San Francisco, Los Angeles, Pittsburgh, Memphis, St. Louis, Kansas City, Omaha, Detroit med flera. Ingenjörer, konduktörer och brandmän ansluter sig på sina håll till strejken.
-Strejkande arbetare skapade tillfälliga organisationer under strejkens gång, till exempel [[Cleveland Yardmen’s Association]]. Representanter från dessa tillfälliga strejkorganisationer träffas i Washington för att samordna aktiviteten. Järnvägsfackföreningarna motarbetar strejken, kallar strejkande för [[bolsjeviker]] och hotar med uteslutningar.
+Strejkande arbetare skapade tillfälliga organisationer under strejkens gång, till exempel [[Cleveland Yardmen’s Association]]. Representanter från dessa tillfälliga strejkorganisationer träffas i Washington för att samordna aktiviteten. Järnvägsfackföreningarna motarbetar strejken, kallar strejkande för [[bolsjevikerna|bolsjeviker]] och hotar med uteslutningar.
-Staten ingrep med våld och medling. Lokaler stormades, militanter och ledare fängslades, General Attorney (chefsåklagaren) A. Mitchell Palmer såg [[wobblies]] överallt.  Samtidigt beviljades en allmän lönehöjning i ”förhandlingar” med de [[gula fackföreningar|gula fackföreningarna]].
+Staten ingrep med våld och medling. Lokaler stormades, militanter och ledare fängslades, General Attorney (chefsåklagare) A. Mitchell Palmer såg [[wobblies]] överallt.  Samtidigt beviljades en allmän lönehöjning i ”förhandlingar” med de [[gula fackföreningar|gula fackföreningarna]].
 Läs mer: [[Jeremy Brecher]]: ''[[Brecher, Jeremy: Strike!|Strike!]]'', South End Press Classics, 1997.

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-[[John Grunau]] är en av ledarna i [[Chicago Yardmen’s Association]]. När han får sparken går 700 av hans arbetskamrat ut i strejk den 2 April 1919. Strejken är en tändande gnista för ett länge uppbundet missnöje. Inom två dagar är 9000 järnvägsarbetare i Chicago ute i strejk och det finns inte en järnväg i staden som inte är inblandad. Strejken sprider sig som en löpeld över landet. Järnvägsarbetare lämnar arbetet i New York, San Francisco, Los Angeles, Pittsburgh, Memphis, St. Louis, Kansas City, Omaha och Detriot etc. Ingenjörer, konduktörer och brandmän ansluter sig på sina håll till strejken.
+[[John Grunau]] var en av ledarna i [[Chicago Yardmen’s Association]]. När han fick sparken gick 700 av hans arbetskamrat ut i strejk den 2 April 1919. Strejken blir en tändande gnista för ett länge uppbundet missnöje. Inom två dagar är 9000 järnvägsarbetare i Chicago ute i strejk och det finns inte en järnväg i staden som inte är inblandad. Strejken sprider sig som en löpeld över landet. Järnvägsarbetare lämnar arbetet i New York, San Francisco, Los Angeles, Pittsburgh, Memphis, St. Louis, Kansas City, Omaha, Detroit med flera. Ingenjörer, konduktörer och brandmän ansluter sig på sina håll till strejken.
-Strejkande arbetare skapar tillfälliga organisationer under strejkens gång, tex. Cleveland Yardmen’s Association. Representanter från dessa tillfälliga strejkorganisationer träffas i Washington för att samordna aktiviteten. Järnvägsfackföreningarna motarbetar strejken, kallar strejkande för [[bolsheviker]] och hotar med uteslutningar.
+Strejkande arbetare skapade tillfälliga organisationer under strejkens gång, till exempel [[Cleveland Yardmen’s Association]]. Representanter från dessa tillfälliga strejkorganisationer träffas i Washington för att samordna aktiviteten. Järnvägsfackföreningarna motarbetar strejken, kallar strejkande för [[bolsjeviker]] och hotar med uteslutningar.
-Staten ingrep med våld och medling. Lokaler stormades, militanter och ledare fängslades, General Attorney A. Mitchell Palmer såg [[wobblies]] överallt.  Samtidigt beviljades en allmän lönehöjning i ”förhandlingar” med de [[gula fackföreningar|gula fackföreningarna]].
+Staten ingrep med våld och medling. Lokaler stormades, militanter och ledare fängslades, General Attorney (chefsåklagaren) A. Mitchell Palmer såg [[wobblies]] överallt.  Samtidigt beviljades en allmän lönehöjning i ”förhandlingar” med de [[gula fackföreningar|gula fackföreningarna]].
 Läs mer: [[Jeremy Brecher]]: ''[[Brecher, Jeremy: Strike!|Strike!]]'', South End Press Classics, 1997.

← Äldre version		Versionen från 24 juni 2007 kl. 00.40
Rad 5:		Rad 5:
	Staten ingrep med våld och medling. Lokaler stormades, militanter och ledare fängslades, General Attorney A. Mitchell Palmer såg [[wobblies]] överallt. Samtidigt beviljades en allmän lönehöjning i ”förhandlingar” med de [[gula fackföreningar\|gula fackföreningarna]].		Staten ingrep med våld och medling. Lokaler stormades, militanter och ledare fängslades, General Attorney A. Mitchell Palmer såg [[wobblies]] överallt. Samtidigt beviljades en allmän lönehöjning i ”förhandlingar” med de [[gula fackföreningar\|gula fackföreningarna]].

−	Läs mer: [[~~Jermemy~~ Brecher]]: ''[[Brecher, Jeremy: Strike!\|Strike!]]'', South End Press Classics, 1997.	+	Läs mer: [[Jeremy Brecher]]: ''[[Brecher, Jeremy: Strike!\|Strike!]]'', South End Press Classics, 1997.