1919 - Generalstrejk i Seattle - Versionshistorik

Frasse den 13 januari 2010 kl. 02.02

2010-01-13T02:02:48Z

Frasse den 13 januari 2010 kl. 00.30

2010-01-13T00:30:45Z

Frasse den 13 januari 2010 kl. 00.20

2010-01-13T00:20:30Z

Kurtake den 27 december 2008 kl. 10.18

2008-12-27T10:18:21Z

Kurtake den 5 april 2008 kl. 10.10

2008-04-05T10:10:22Z

Kurtake den 13 juli 2007 kl. 15.54

2007-07-13T15:54:16Z

DN den 24 juni 2007 kl. 00.41

2007-06-24T00:41:17Z

Kurtake den 20 juni 2007 kl. 15.04

2007-06-20T15:04:12Z

Kurtake den 20 juni 2007 kl. 15.04

2007-06-20T15:04:03Z

DN: Ny sida: Både ilskan och hoppet växte i Seattle från 1917 fram till 1919. IWW och AFL Metal Trades Council uppmuntrade och deltog i upprättandet av arbetar- och soldatråd. Fackförening...

2007-06-19T21:55:24Z

Ny sida: Både ilskan och hoppet växte i Seattle från 1917 fram till 1919. IWW och AFL Metal Trades Council uppmuntrade och deltog i upprättandet av arbetar- och soldatråd. Fackförening...

Ny sida

Både ilskan och hoppet växte i Seattle från 1917 fram till 1919. [[IWW]] och [[AFL Metal Trades Council]] uppmuntrade och deltog i upprättandet av arbetar- och soldatråd. Fackföreningsmedlemskapet i staden ökade från 15 000 1915 till 60 000 i slutet av 1918. Det var fler än alla stadens industriarbetare.

Hamnarbetarna vägrade lasta eller handskas med vapen destinerat till kontrarevolutionens Ryssland.

Den 21 Januari 1919 gick 35 000 varvsarbetare ut i strejk för högre löner för de lägst betalda. Man vägrade godta löneökningar åt endast den kvalificerade arbetskraften. Arbetsköparen, som i slutändan var amerikanska regeringen, hoppades svälta ut de strejkande. Varvsarbetarna vände sig till stadens andra arbetare. Generalstrejk röstades igenom och snart stod större delarna av staden stilla. En Generalstrejk kommitté beslöt vilken produktion som skulle anses nödvändig. Arbetsköpare kom till kommittén med mössan i hand. Nödvändigt arbete togs upp och omorganiserades under arbetarnas egen ledning. Hotfulla proklamationer gjordes att man gradvis skulle ta över mer och mer av industrin på egen hand.

Strejken var fridfull och i princip inget våld förekom. I början av februari intog 8000 federala trupper strategiska delar av Seattle och över 2000 vänner av ordning deputerades, många av dem studenter. Borgmästaren ställde ultimatumet att generalstrejken skulle avbrytas eller så skulle militären se till att få igång produktionen. Även [[AFL|AFL:s]] nationella organ låg på sina lokala avdelningar för att få arbetarna tillbaka i arbete. Flera stridigheter utbröt mellan Seattle arbetare och AFL:s högre höns. Den 11 Februari avbröts generalstrejken. Lokaler stormades, militanter greps (39 [[wobblies]] för brottet ”ringleaders of anarchy”), tryckerier stängdes. Men i dessa avseenden skilde sig inte Seattle nämnvärt från övriga USA.

Läs mer: [[Jermemy Brecher]]: ''[[Brecher, Jeremy: Strike!|Strike!]]'', South End Press Classics, 1997.

← Äldre version		Versionen från 13 januari 2010 kl. 02.02
Rad 1:		Rad 1:
−	Både ilskan och hoppet växte i Seattle från 1917 fram till 1919. [[~~IWW~~]] och [[American Federation of Labor]]s [[Metal Trades Council]] uppmuntrade och deltog i upprättandet av [[arbetarråd\|arbetar]]- och [[soldatråd]]. Fackföreningsmedlemskapet i staden ökade från 15 000 1915 till 60 000 i slutet av 1918. Det var fler än alla stadens industriarbetare.	+	Både ilskan och hoppet växte i Seattle från 1917 fram till 1919. [[Industrial Workers of the World]] och [[American Federation of Labor]]s [[Metal Trades Council]] uppmuntrade och deltog i upprättandet av [[arbetarråd\|arbetar]]- och [[soldatråd]]. Fackföreningsmedlemskapet i staden ökade från 15 000 1915 till 60 000 i slutet av 1918. Det var fler än alla stadens industriarbetare.

	Hamnarbetarna vägrade lasta eller handskas med vapen destinerat till kontrarevolutionens Ryssland.		Hamnarbetarna vägrade lasta eller handskas med vapen destinerat till kontrarevolutionens Ryssland.

← Äldre version		Versionen från 13 januari 2010 kl. 00.30
Rad 1:		Rad 1:
−	Både ilskan och hoppet växte i Seattle från 1917 fram till 1919. [[IWW]] och [[~~AFL~~ Metal Trades Council]] uppmuntrade och deltog i upprättandet av [[arbetarråd\|arbetar]]- och [[soldatråd]]. Fackföreningsmedlemskapet i staden ökade från 15 000 1915 till 60 000 i slutet av 1918. Det var fler än alla stadens industriarbetare.	+	Både ilskan och hoppet växte i Seattle från 1917 fram till 1919. [[IWW]] och [[American Federation of Labor]]s [[Metal Trades Council]] uppmuntrade och deltog i upprättandet av [[arbetarråd\|arbetar]]- och [[soldatråd]]. Fackföreningsmedlemskapet i staden ökade från 15 000 1915 till 60 000 i slutet av 1918. Det var fler än alla stadens industriarbetare.

	Hamnarbetarna vägrade lasta eller handskas med vapen destinerat till kontrarevolutionens Ryssland.		Hamnarbetarna vägrade lasta eller handskas med vapen destinerat till kontrarevolutionens Ryssland.

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-Både ilskan och hoppet växte i Seattle från 1917 fram till 1919. [[IWW]] och [[AFL Metal Trades Council]] uppmuntrade och deltog i upprättandet av arbetar- och soldatråd. Fackföreningsmedlemskapet i staden ökade från 15 000 1915 till 60 000 i slutet av 1918. Det var fler än alla stadens industriarbetare.
+Både ilskan och hoppet växte i Seattle från 1917 fram till 1919. [[IWW]] och [[AFL Metal Trades Council]] uppmuntrade och deltog i upprättandet av [[arbetarråd|arbetar]]- och [[soldatråd]]. Fackföreningsmedlemskapet i staden ökade från 15 000 1915 till 60 000 i slutet av 1918. Det var fler än alla stadens industriarbetare.
 Hamnarbetarna vägrade lasta eller handskas med vapen destinerat till kontrarevolutionens Ryssland.
-Den 21 Januari 1919 gick 35 000 varvsarbetare ut i strejk för högre löner för de lägst betalda. Man vägrade godta löneökningar åt endast den kvalificerade arbetskraften. Arbetsköparen, som i slutändan var amerikanska regeringen, hoppades svälta ut de strejkande. Varvsarbetarna vände sig till stadens andra arbetare. Generalstrejk röstades igenom och snart stod större delarna av staden stilla. En Generalstrejk kommitté beslöt vilken produktion som skulle anses nödvändig. Arbetsköpare kom till kommittén med mössan i hand.  Nödvändigt arbete togs upp och omorganiserades under arbetarnas egen ledning. Hotfulla proklamationer gjordes att man gradvis skulle ta över mer och mer av industrin på egen hand.
+Den 21 januari 1919 gick 35 000 varvsarbetare ut i strejk för högre löner för de lägst betalda. Man vägrade godta löneökningar åt endast den kvalificerade arbetskraften. [[Arbetsköparen]], som i slutändan var amerikanska regeringen, hoppades svälta ut de strejkande. Varvsarbetarna vände sig till stadens andra arbetare. [[Generalstrejk]] röstades igenom och snart stod större delarna av staden stilla. En generalstrejk-kommitté beslöt vilken produktion som skulle ses som nödvändig. Arbetsköpare kom till kommittén med mössan i hand.  Nödvändigt arbete togs upp och omorganiserades under arbetarnas egen ledning. Hotfulla proklamationer gjordes om att man gradvis skulle ta över mer och mer av industrin på egen hand.
-Strejken var fridfull och i princip inget våld förekom. I början av februari intog 8000 federala trupper strategiska delar av Seattle och över 2000 vänner av ordning deputerades, många av dem studenter. Borgmästaren ställde ultimatumet att generalstrejken skulle avbrytas eller så skulle militären se till att få igång produktionen. Även [[AFL|AFL:s]] nationella organ låg på sina lokala avdelningar för att få arbetarna tillbaka i arbete. Flera stridigheter utbröt mellan Seattle arbetare och AFL:s högre höns. Den 11 Februari avbröts generalstrejken. Lokaler stormades, militanter greps (39 [[wobblies]] för brottet ”ringleaders of anarchy”), tryckerier stängdes. Men i dessa avseenden skilde sig inte Seattle nämnvärt från övriga USA.
+Strejken var fridfull och i princip inget våld förekom. I början av februari intog 8000 federala trupper strategiska delar av Seattle och över 2000 vänner av ordning deputerades, många av dem studenter. Borgmästaren ställde ultimatumet att generalstrejken skulle avbrytas eller så skulle militären se till att få igång produktionen. Även AFLs nationella organ låg på sina lokala avdelningar för att få arbetarna tillbaka i arbete. Flera stridigheter bröt ut mellan Seattle arbetare och AFLs högre höns. Den 11 februari avbröts generalstrejken. Lokaler stormades, militanter greps (39 [[wobblies]] för brottet ”[[ringleaders of anarchy]]”), tryckerier stängdes. I dessa avseenden skilde sig inte Seattle nämnvärt från övriga USA.
+==Läs mer==
-Läs mer:
 * [[Jeremy Brecher]]: ''[[Brecher, Jeremy: Strike!|Strike!]]'', South End Press Classics, 1997.
-* http://prole.info/articles/seattle1919.html
+==Externa länkar==
+* [http://prole.info/articles/seattle1919.html Seattle 1919 på Proleinfo]
-* http://libcom.org/history/1919-the-seattle-general-strike
+* [http://libcom.org/history/1919-the-seattle-general-strike 1919 - The Seattle generalstrike på Libcom]
 [[Kategori:IWW]]

@@ Rad 16: / Rad 16: @@
 [[Kategori:IWW]]
-[[Kategori:Nordamerika]]
+[[Kategori:Arbetare i rörelse - USA]]
 [[Kategori:Generalstrejker]]
 [[Kategori:Uppror]]

← Äldre version		Versionen från 5 april 2008 kl. 10.10
Rad 14:		Rad 14:

	* http://libcom.org/history/1919-the-seattle-general-strike		* http://libcom.org/history/1919-the-seattle-general-strike
		+
		+	[[Kategori:IWW]]
		+	[[Kategori:Nordamerika]]
		+	[[Kategori:Generalstrejker]]
		+	[[Kategori:Uppror]]

← Äldre version		Versionen från 13 juli 2007 kl. 15.54
Rad 12:		Rad 12:

	* http://prole.info/articles/seattle1919.html		* http://prole.info/articles/seattle1919.html
		+
		+	* http://libcom.org/history/1919-the-seattle-general-strike

← Äldre version		Versionen från 24 juni 2007 kl. 00.41
Rad 8:		Rad 8:


−	Läs mer: [[~~Jermemy~~ Brecher]]: ''[[Brecher, Jeremy: Strike!\|Strike!]]'', South End Press Classics, 1997.	+	Läs mer:
		+	* [[Jeremy Brecher]]: ''[[Brecher, Jeremy: Strike!\|Strike!]]'', South End Press Classics, 1997.

−	http://prole.info/articles/seattle1919.html	+	* http://prole.info/articles/seattle1919.html

← Äldre version		Versionen från 20 juni 2007 kl. 15.04
Rad 10:		Rad 10:
	Läs mer: [[Jermemy Brecher]]: ''[[Brecher, Jeremy: Strike!\|Strike!]]'', South End Press Classics, 1997.		Läs mer: [[Jermemy Brecher]]: ''[[Brecher, Jeremy: Strike!\|Strike!]]'', South End Press Classics, 1997.

−	[http://prole.info/articles/seattle1919.html]	+	http://prole.info/articles/seattle1919.html

← Äldre version		Versionen från 20 juni 2007 kl. 15.04
Rad 9:		Rad 9:

	Läs mer: [[Jermemy Brecher]]: ''[[Brecher, Jeremy: Strike!\|Strike!]]'', South End Press Classics, 1997.		Läs mer: [[Jermemy Brecher]]: ''[[Brecher, Jeremy: Strike!\|Strike!]]'', South End Press Classics, 1997.
		+
		+	[http://prole.info/articles/seattle1919.html]