https://polkagris.nu/wikin/api.php?action=feedcontributions&feedformat=atom&user=Frasse 2026-04-22T14:14:27Z Användarbidrag MediaWiki 1.24.1 https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Mora_Tr%C3%A4sk:_Joe_Hills_S%C3%A5nger&diff=18118 2012-11-26T01:32:04Z

<p>Frasse: /* Låtlista */</p> <hr /> <div>'''Joe Hills Sånger''' är en skiva av [[Mora Träsk]] som kom ut [[1979]].<br /> <br /> &quot;Plattan tillkom på initiativ av Henry Lindstedt på Joe Hill-stiftelsen i Gävle i samband med att 100-årsminnet av Joe Hills födelse skulle firas.<br /> Stiftelsen ställde upp som ekonimisk garant genom att förbinda sig att köpa en antal tusen plattor. Det blev flera upplagor, besökarna på Joe Hill-gården köpte massor av exemplar.&quot;[http://www.progg.se/band.asp?ID=538&amp;skiva=1198 Saxat från progg.se]<br /> <br /> ==Låtlista==<br /> <br /> Sida A:<br /> <br /> 1. Casey Jones (2:16)<br /> 2. Rebellflickan (3:00)<br /> 3. Svarta präster (3:10)<br /> 4. Slavinnan (4:11)<br /> 5. Räkna noga (3:35)<br /> 6. Halleluja gå och driv (5:15)<br /> <br /> Sida B:<br /> <br /> 1. Vi ska sjunga (4:18)<br /> 2. Luffaren (2:38)<br /> 3. [[Mora Träsk: Ta-ra-ra-bom-ta-ra|Ta-ra-ra-bom-ta-ra ]] (3:21)<br /> 4. Det är kraft i vårt förbund (3:30)<br /> 5. Om jag någonsin ska strida (3:15)<br /> 6. Mitt testamente (1:30)<br /> 7. Balladen om Joe Hill (3:40)<br /> <br /> Total speltid: 43:39<br /> <br /> ==Utomsocknes länk==<br /> <br /> [http://www.progg.se/band.asp?ID=538&amp;skiva=1198 Om skivan på progg.se]<br /> <br /> [[Kategori: Joe Hill]]<br /> [[Kategori: Mora Träsk]]<br /> [[Kategori: Musik]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Mora_Tr%C3%A4sk:_Joe_Hills_S%C3%A5nger&diff=18117 2012-11-26T01:31:50Z

<p>Frasse: </p> <hr /> <div>'''Joe Hills Sånger''' är en skiva av [[Mora Träsk]] som kom ut [[1979]].<br /> <br /> &quot;Plattan tillkom på initiativ av Henry Lindstedt på Joe Hill-stiftelsen i Gävle i samband med att 100-årsminnet av Joe Hills födelse skulle firas.<br /> Stiftelsen ställde upp som ekonimisk garant genom att förbinda sig att köpa en antal tusen plattor. Det blev flera upplagor, besökarna på Joe Hill-gården köpte massor av exemplar.&quot;[http://www.progg.se/band.asp?ID=538&amp;skiva=1198 Saxat från progg.se]<br /> <br /> ==Låtlista==<br /> <br /> Sida A:<br /> <br /> 1. Casey Jones (2:16)<br /> 2. Rebellflickan (3:00)<br /> 3. Svarta präster (3:10)<br /> 4. Slavinnan (4:11)<br /> 5. Räkna noga (3:35)<br /> 6. Halleluja gå och driv (5:15)<br /> <br /> Sida B:<br /> <br /> 1. Vi ska sjunga (4:18)<br /> 2. Luffaren (2:38)<br /> 3. [[Mora Träsk:Ta-ra-ra-bom-ta-ra|Ta-ra-ra-bom-ta-ra ]] (3:21)<br /> 4. Det är kraft i vårt förbund (3:30)<br /> 5. Om jag någonsin ska strida (3:15)<br /> 6. Mitt testamente (1:30)<br /> 7. Balladen om Joe Hill (3:40)<br /> <br /> Total speltid: 43:39<br /> <br /> ==Utomsocknes länk==<br /> <br /> [http://www.progg.se/band.asp?ID=538&amp;skiva=1198 Om skivan på progg.se]<br /> <br /> [[Kategori: Joe Hill]]<br /> [[Kategori: Mora Träsk]]<br /> [[Kategori: Musik]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Mora_Tr%C3%A4sk:_Joe_Hills_S%C3%A5nger&diff=18116 2012-11-26T01:29:23Z

<p>Frasse: /* Låtlista */</p> <hr /> <div>'''Joe Hills Sånger''' är en skiva av [[Mora Träsk]] som kom ut [[1979]].<br /> <br /> ==Låtlista==<br /> <br /> Sida A:<br /> <br /> 1. Casey Jones (2:16)<br /> 2. Rebellflickan (3:00)<br /> 3. Svarta präster (3:10)<br /> 4. Slavinnan (4:11)<br /> 5. Räkna noga (3:35)<br /> 6. Halleluja gå och driv (5:15)<br /> <br /> Sida B:<br /> <br /> 1. Vi ska sjunga (4:18)<br /> 2. Luffaren (2:38)<br /> 3. [[Ta-ra-ra-bom-ta-ra|Mora Träsk: ]] (3:21)<br /> 4. Det är kraft i vårt förbund (3:30)<br /> 5. Om jag någonsin ska strida (3:15)<br /> 6. Mitt testamente (1:30)<br /> 7. Balladen om Joe Hill (3:40)<br /> <br /> Total speltid: 43:39<br /> <br /> [[Kategori: Joe Hill]]<br /> [[Kategori: Mora Träsk]]<br /> [[Kategori: Musik]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Mora_Tr%C3%A4sk:_Joe_Hills_S%C3%A5nger&diff=18115 2012-11-26T01:27:38Z

<p>Frasse: /* Låtlista */</p> <hr /> <div>'''Joe Hills Sånger''' är en skiva av [[Mora Träsk]] som kom ut [[1979]].<br /> <br /> ==Låtlista==<br /> <br /> Sida A:<br /> <br /> 1. Casey Jones (2:16)<br /> 2. Rebellflickan (3:00)<br /> 3. Svarta präster (3:10)<br /> 4. Slavinnan (4:11)<br /> 5. Räkna noga (3:35)<br /> 6. Halleluja gå och driv (5:15)<br /> <br /> Sida B:<br /> <br /> 1. Vi ska sjunga (4:18)<br /> 2. Luffaren (2:38)<br /> 3. Ta-ra-ra-bom-ta-ra (3:21)<br /> 4. Det är kraft i vårt förbund (3:30)<br /> 5. Om jag någonsin ska strida (3:15)<br /> 6. Mitt testamente (1:30)<br /> 7. Balladen om Joe Hill (3:40)<br /> <br /> Total speltid: 43:39<br /> <br /> [[Kategori: Joe Hill]]<br /> [[Kategori: Mora Träsk]]<br /> [[Kategori: Musik]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Mora_Tr%C3%A4sk:_Joe_Hills_S%C3%A5nger&diff=18114 2012-11-26T01:26:45Z

<p>Frasse: /* Låtlista */</p> <hr /> <div>'''Joe Hills Sånger''' är en skiva av [[Mora Träsk]] som kom ut [[1979]].<br /> <br /> ==Låtlista==<br /> <br /> '''Sida A:'''<br /> <br /> 1. Casey Jones (2:16)<br /> 2. Rebellflickan (3:00)<br /> 3. Svarta präster (3:10)<br /> 4. Slavinnan (4:11)<br /> 5. Räkna noga (3:35)<br /> 6. Halleluja gå och driv (5:15)<br /> <br /> '''Sida B:'''<br /> <br /> 1. Vi ska sjunga (4:18)<br /> 2. Luffaren (2:38)<br /> 3. Ta-ra-ra-bom-ta-ra (3:21)<br /> 4. Det är kraft i vårt förbund (3:30)<br /> 5. Om jag någonsin ska strida (3:15)<br /> 6. Mitt testamente (1:30)<br /> 7. Balladen om Joe Hill (3:40)<br /> <br /> Total speltid: 43:39<br /> <br /> [[Kategori: Joe Hill]]<br /> [[Kategori: Mora Träsk]]<br /> [[Kategori: Musik]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Mora_Tr%C3%A4sk:_Joe_Hills_S%C3%A5nger&diff=18113 2012-11-26T01:26:05Z

<p>Frasse: /* Låtlista */</p> <hr /> <div>'''Joe Hills Sånger''' är en skiva av [[Mora Träsk]] som kom ut [[1979]].<br /> <br /> ==Låtlista==<br /> <br /> Sida A:<br /> <br /> 1. Casey Jones (2:16)<br /> 2. Rebellflickan (3:00)<br /> 3. Svarta präster (3:10)<br /> 4. Slavinnan (4:11)<br /> 5. Räkna noga (3:35)<br /> 6. Halleluja gå och driv (5:15)<br /> <br /> Sida B:<br /> <br /> 1. Vi ska sjunga (4:18)<br /> 2. Luffaren (2:38)<br /> 3. Ta-ra-ra-bom-ta-ra (3:21)<br /> 4. Det är kraft i vårt förbund (3:30)<br /> 5. Om jag någonsin ska strida (3:15)<br /> 6. Mitt testamente (1:30)<br /> 7. Balladen om Joe Hill (3:40)<br /> <br /> Total speltid: 43:39<br /> <br /> [[Kategori: Joe Hill]]<br /> [[Kategori: Mora Träsk]]<br /> [[Kategori: Musik]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Mora_Tr%C3%A4sk:_Joe_Hills_S%C3%A5nger&diff=18112 2012-11-26T01:25:31Z

<p>Frasse: /* Låtlista */</p> <hr /> <div>'''Joe Hills Sånger''' är en skiva av [[Mora Träsk]] som kom ut [[1979]].<br /> <br /> ==Låtlista==<br /> <br /> Sida A:<br /> <br /> 1. Casey Jones (2:16)<br /> 2. Rebellflickan (3:00)<br /> 3. Svarta präster (3:10)<br /> 4. Slavinnan (4:11)<br /> 5. Räkna noga (3:35)<br /> 6. Halleluja gå och driv (5:15)<br /> <br /> Sida B:<br /> <br /> 1. Vi ska sjunga (4:18)<br /> 2. Luffaren (2:38)<br /> 3. Ta-ra-ra-bom-ta-ra (3:21)<br /> 4. Det är kraft i vårt förbund (3:30)<br /> 5. Om jag någonsin ska strida (3:15)<br /> 6. Mitt testamente (1:30)<br /> 7. Balladen om Joe Hill (3:40)<br /> <br /> Total speltid: 43:39<br /> <br /> [[Kategori: Joe Hill]]<br /> [[Kategori: Mora Träsk]]<br /> [[Kategori: Musik]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Mora_Tr%C3%A4sk:_Joe_Hills_S%C3%A5nger&diff=18111 2012-11-26T01:24:32Z

<p>Frasse: Ny sida: '''Joe Hills Sånger''' är en skiva av Mora Träsk som kom ut 1979. ==Låtlista== Sida A: 1. Casey Jones (2:16) 2. Rebellflickan (3:00) 3. Svarta präster (3:10) 4. Slavi...</p> <hr /> <div>'''Joe Hills Sånger''' är en skiva av [[Mora Träsk]] som kom ut [[1979]].<br /> <br /> ==Låtlista==<br /> <br /> Sida A:<br /> 1. Casey Jones (2:16)<br /> 2. Rebellflickan (3:00)<br /> 3. Svarta präster (3:10)<br /> 4. Slavinnan (4:11)<br /> 5. Räkna noga (3:35)<br /> 6. Halleluja gå och driv (5:15)<br /> <br /> Sida B:<br /> Rekommenderat spår 1. Vi ska sjunga (4:18)<br /> 2. Luffaren (2:38)<br /> 3. Ta-ra-ra-bom-ta-ra (3:21)<br /> 4. Det är kraft i vårt förbund (3:30)<br /> 5. Om jag någonsin ska strida (3:15)<br /> 6. Mitt testamente (1:30)<br /> Rekommenderat spår 7. Balladen om Joe Hill (3:40)<br /> <br /> Total speltid: 43:39<br /> <br /> [[Kategori: Joe Hill]]<br /> [[Kategori: Mora Träsk]]<br /> [[Kategori: Musik]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Sabotera&diff=18110 2012-11-26T01:21:52Z

<p>Frasse: Omdirigerar till Sabotage</p> <hr /> <div>#REDIRECT [[sabotage]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Mora_Tr%C3%A4sk:_Ta-ra-ra-bom-ta-ra&diff=18109 2012-11-26T01:21:07Z

<p>Frasse: </p> <hr /> <div>'''Ta-ra-ra-bom-ta-ra''' är en låt av [[Mora Träsk]]. Låten är med på skivan [[Mora Träsk: Joe Hills Sånger|Joe Hills Sånger]] och handlar om att [[sabotera]] på [[jobbet]].<br /> <br /> ==Texten till låten==<br /> <br /> Jag plöjde åker natt och dag i sexton timmar jobbade jag<br /> <br /> Jag måste stå på mina ben mens både sol och måne sken.<br /> <br /> Men så en afton blev jag trött så att jag började se rött<br /> <br /> Jag lyfte traktorns motorhuv och tappade en liten skruv.<br /> <br /> <br /> <br /> Ta-ra-ra-bom-ta-ra! Det var nog inte bra<br /> <br /> Då tog det skruv uti ett stort maskineri<br /> <br /> Men jag fick vila sen för arbetsgivaren<br /> <br /> De kan han gärna ha tarra ra bom tarra.<br /> <br /> <br /> <br /> Han sa till mig jo du är snygg jag tror att du är arbetsskygg<br /> <br /> Du är visst nån slags bolsjevik så din löning här och stick.<br /> <br /> Jag nämnde saken för en vän och tro det eller inte men<br /> <br /> På morgonen fick han motorstopp och skördetröskan den brann upp<br /> <br /> <br /> <br /> Ta-ra-ra-bom-ta-ra! Det var nog inte bra<br /> <br /> Och arbetsgivaren han stod bredvid när det brann.<br /> <br /> Han sa o ve o ve, det går åt helvete<br /> <br /> Men då min kompis sa: Ta-ra-ra-bom-ta-ra!<br /> <br /> <br /> <br /> Vår boss var ändå inte dum om ett och annat fick han hum<br /> <br /> Och sa det måste vara fel att ni ska slita er ihjäl.<br /> <br /> Nu räknas övertiden här och vi får varmrätt och dessert<br /> <br /> Och vi har avtal och procent och inga olyckor har hänt.<br /> <br /> <br /> <br /> Ta-ra-ra-bom-ta-ra! Dom lär sig ganska bra<br /> <br /> Men några enkla trick han lärde läxan kvickt<br /> <br /> Men vi får passa oss för dom kan slinka loss<br /> <br /> Glöm inte vad vi sa, Ta-ra-ra-bom-ta-ra<br /> <br /> <br /> <br /> Ta-ra-ra-bom-ta-ra, Ta-ra-ra-bom-ta-ra<br /> <br /> Ta-ra-ra-bom-ta-ra, Ta-ra-ra-bom-ta-ra<br /> <br /> <br /> <br /> Men vi får passa oss för dom kan slinka loss<br /> <br /> Glöm inte vad vi sa Ta-ra-ra-bom-ta-ra.<br /> <br /> <br /> [[Kategori:Joe Hill]]<br /> [[Kategori:Musik]]<br /> [[Kategori:Mora Träsk]]<br /> [[Kategori:Sabotage]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Mora_Tr%C3%A4sk:_Ta-ra-ra-bom-ta-ra&diff=18107 2012-11-26T01:20:30Z

<p>Frasse: flyttade Mora Träsk: Tarra ra bom tarra till Mora Träsk: Ta-ra-ra-bom-ta-ra</p> <hr /> <div>'''Ta-ra-ra-bom-ta-ra'''' är en låt av [[Mora Träsk]]. Låten är med på skivan [[Joe Hills Sånger|Mora Träsk: Joe Hills Sånger]] och handlar om att [[sabotera]] på [[jobbet]].<br /> <br /> ==Texten till låten==<br /> <br /> Jag plöjde åker natt och dag i sexton timmar jobbade jag<br /> <br /> Jag måste stå på mina ben mens både sol och måne sken.<br /> <br /> Men så en afton blev jag trött så att jag började se rött<br /> <br /> Jag lyfte traktorns motorhuv och tappade en liten skruv.<br /> <br /> <br /> <br /> Ta-ra-ra-bom-ta-ra! Det var nog inte bra<br /> <br /> Då tog det skruv uti ett stort maskineri<br /> <br /> Men jag fick vila sen för arbetsgivaren<br /> <br /> De kan han gärna ha tarra ra bom tarra.<br /> <br /> <br /> <br /> Han sa till mig jo du är snygg jag tror att du är arbetsskygg<br /> <br /> Du är visst nån slags bolsjevik så din löning här och stick.<br /> <br /> Jag nämnde saken för en vän och tro det eller inte men<br /> <br /> På morgonen fick han motorstopp och skördetröskan den brann upp<br /> <br /> <br /> <br /> Ta-ra-ra-bom-ta-ra! Det var nog inte bra<br /> <br /> Och arbetsgivaren han stod bredvid när det brann.<br /> <br /> Han sa o ve o ve, det går åt helvete<br /> <br /> Men då min kompis sa: Ta-ra-ra-bom-ta-ra!<br /> <br /> <br /> <br /> Vår boss var ändå inte dum om ett och annat fick han hum<br /> <br /> Och sa det måste vara fel att ni ska slita er ihjäl.<br /> <br /> Nu räknas övertiden här och vi får varmrätt och dessert<br /> <br /> Och vi har avtal och procent och inga olyckor har hänt.<br /> <br /> <br /> <br /> Ta-ra-ra-bom-ta-ra! Dom lär sig ganska bra<br /> <br /> Men några enkla trick han lärde läxan kvickt<br /> <br /> Men vi får passa oss för dom kan slinka loss<br /> <br /> Glöm inte vad vi sa, Ta-ra-ra-bom-ta-ra<br /> <br /> <br /> <br /> Ta-ra-ra-bom-ta-ra, Ta-ra-ra-bom-ta-ra<br /> <br /> Ta-ra-ra-bom-ta-ra, Ta-ra-ra-bom-ta-ra<br /> <br /> <br /> <br /> Men vi får passa oss för dom kan slinka loss<br /> <br /> Glöm inte vad vi sa Ta-ra-ra-bom-ta-ra.<br /> <br /> <br /> [[Kategori:Joe Hill]]<br /> [[Kategori:Musik]]<br /> [[Kategori:Mora Träsk]]<br /> [[Kategori:Sabotage]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Mora_Tr%C3%A4sk:_Tarra_ra_bom_tarra&diff=18108 2012-11-26T01:20:30Z

<p>Frasse: flyttade Mora Träsk: Tarra ra bom tarra till Mora Träsk: Ta-ra-ra-bom-ta-ra</p> <hr /> <div>#REDIRECT [[Mora Träsk: Ta-ra-ra-bom-ta-ra]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Mora_Tr%C3%A4sk:_Ta-ra-ra-bom-ta-ra&diff=18106 2012-11-26T01:19:16Z

<p>Frasse: </p> <hr /> <div>'''Ta-ra-ra-bom-ta-ra'''' är en låt av [[Mora Träsk]]. Låten är med på skivan [[Joe Hills Sånger|Mora Träsk: Joe Hills Sånger]] och handlar om att [[sabotera]] på [[jobbet]].<br /> <br /> ==Texten till låten==<br /> <br /> Jag plöjde åker natt och dag i sexton timmar jobbade jag<br /> <br /> Jag måste stå på mina ben mens både sol och måne sken.<br /> <br /> Men så en afton blev jag trött så att jag började se rött<br /> <br /> Jag lyfte traktorns motorhuv och tappade en liten skruv.<br /> <br /> <br /> <br /> Ta-ra-ra-bom-ta-ra! Det var nog inte bra<br /> <br /> Då tog det skruv uti ett stort maskineri<br /> <br /> Men jag fick vila sen för arbetsgivaren<br /> <br /> De kan han gärna ha tarra ra bom tarra.<br /> <br /> <br /> <br /> Han sa till mig jo du är snygg jag tror att du är arbetsskygg<br /> <br /> Du är visst nån slags bolsjevik så din löning här och stick.<br /> <br /> Jag nämnde saken för en vän och tro det eller inte men<br /> <br /> På morgonen fick han motorstopp och skördetröskan den brann upp<br /> <br /> <br /> <br /> Ta-ra-ra-bom-ta-ra! Det var nog inte bra<br /> <br /> Och arbetsgivaren han stod bredvid när det brann.<br /> <br /> Han sa o ve o ve, det går åt helvete<br /> <br /> Men då min kompis sa: Ta-ra-ra-bom-ta-ra!<br /> <br /> <br /> <br /> Vår boss var ändå inte dum om ett och annat fick han hum<br /> <br /> Och sa det måste vara fel att ni ska slita er ihjäl.<br /> <br /> Nu räknas övertiden här och vi får varmrätt och dessert<br /> <br /> Och vi har avtal och procent och inga olyckor har hänt.<br /> <br /> <br /> <br /> Ta-ra-ra-bom-ta-ra! Dom lär sig ganska bra<br /> <br /> Men några enkla trick han lärde läxan kvickt<br /> <br /> Men vi får passa oss för dom kan slinka loss<br /> <br /> Glöm inte vad vi sa, Ta-ra-ra-bom-ta-ra<br /> <br /> <br /> <br /> Ta-ra-ra-bom-ta-ra, Ta-ra-ra-bom-ta-ra<br /> <br /> Ta-ra-ra-bom-ta-ra, Ta-ra-ra-bom-ta-ra<br /> <br /> <br /> <br /> Men vi får passa oss för dom kan slinka loss<br /> <br /> Glöm inte vad vi sa Ta-ra-ra-bom-ta-ra.<br /> <br /> <br /> [[Kategori:Joe Hill]]<br /> [[Kategori:Musik]]<br /> [[Kategori:Mora Träsk]]<br /> [[Kategori:Sabotage]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Antifascism&diff=18088 2012-11-21T18:45:00Z

<p>Frasse: </p> <hr /> <div>'''Antifascism''' är ihopsättningen av orden ''anti'' (=mot, att vara emot) och den politiska ideologin ''[[fascism]]''. Överlag är antifascister någon form av [[socialister]]. Annars brukas de inte benämnas som antifascister. Detta är förmodligen på grund av det likamedgörandet som gjorts mellan ''militant antifascism'' och ''antifascism'' vilket är en föreställning som förvisso inte är korrekt men som tidningarna skapat.<br /> <br /> Till skillnad från mycket annan vänsteraktivitet så är antifascismen mycket praktisk och väldigt lite teoretisk. Det finns få ideologiska alster om man jämför med andra områden som den [[kommunistiska]]/[[socialistiska]]/[[anarkistiska]]/[[autonoma]] rörelsen intresserar sig för.<br /> <br /> I och med att antifascismen är praktisk och en reaktion på fascisternas aktivitet framför ens egen progressiva politik är antifascistisk aktivitet hög när [[nazister]]s aktivitet är hög och låg när nazisternas aktivitet är låg.<br /> <br /> ==Externa länkar==<br /> *[http://www.antifa.se Antifascistisk aktion]<br /> <br /> [[Kategori:Ideologi]]<br /> [[Kategori:Kampmetoder]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=8_mars&diff=18087 2012-11-21T18:42:36Z

<p>Frasse: </p> <hr /> <div>'''8 mars''' är den internationella kvinnodagen. Kirrades från början av en kvinna vid namn [[Clara Zetkin]] 1910.<br /> <br /> ==Krönika av revolutionära fronten==<br /> Nu när 8 mars närmar sig märker jag hur det på olika håll pratas om feminism och kvinnokamp. Jag kan läsa om det på tidningarnas ledarsidor och på riksdagspartiernas hemsidor.<br /> <br /> Men när jag läser på alla dessa hemsidor märker jag även, till min stora förvåning, att de flesta människor tyvärr inte har en aning om att initiativet till den internationella kvinnodagen, 8 mars, togs av en tidig socialistisk kvinnorörelse, som ett led i kampen för att förbättra arbetarkvinnornas villkor – som ett led i kampen för socialismen. Ett initiativ som med andra ord inte har ett dugg gemensamt med en feminism som skyggar för att ta ställning i frågor som rör klass.<br /> <br /> Clara Zetkin<br /> <br /> Beslutet om att organisera en internationell kvinnodag togs på initiativ av den tysklandsfödde kommunisten Clara Zetkin vid en internationell socialistisk kvinnokonferens i Folkets hus (den byggnad i Köpenhamn som senare blivit känd som Ungdomshuset). Datumet var 1910. Under denna konferens beslutade man att det, i de länder där den socialistiska rörelsens fanns, årligen skulle hållas en manifestation för att aktualisera kravet på kvinnlig rösträtt – som ett led i kampen för socialismen!<br /> <br /> Zetkin var övertygad om att bara socialismen kunde leda till fullständig social och politisk jämlikhet. Redan vid den kongress som ägde rum år 1889, och som i sig förenade den tidens socialistiska arbetarrörelse i Andra Internationalen, förklarade Zetkin i ett tal att det inte räckte med att erövra politiska rättigheter som t.ex. likhet inför lagen och allmän rösträtt för att möjliggöra social frigörelse. Hon sade:<br /> <br /> ”Kvinnans liksom hela mänsklighetens emancipation kommer uteslutande att bero på arbetets frigörelse från kapitalet. Endast i det socialistiska samhället kommer kvinnorna liksom arbetarna i full besittning av sina rättigheter.”<br /> <br /> Med detta som ledstjärna var Zetkin under hela sitt liv en hård och tongivande kritiker av den borgerliga s.k. ”kvinnorörelsen”, som förkastade perspektivet på socialism och istället förespråkade politiska och sociala reformer av det bestående kapitalistiska samhället. Aldrig gick de borgerliga ”feministerna” så långt som att vilja avskaffa den kapitalistiska exploateringen av arbetarklassens kvinnor och män och det klassamhälle vars institutioner är själva förutsättningen för exploateringen.<br /> <br /> Inspirationen till att föreslå 8 mars som den internationella kvinnodagen kom från USA. Där hade socialistiska kvinnor redan arrangerat demonstrationer för kvinnors rättigheter under flera år. År 1911 genomfördes demonstrationer för kvinnors rättigheter i en rad länder fram till första världskriget år 1914. Året före krigsutbrottet bestämdes att manifestationen som dittills hållits på olika dagar skulle hållas den 8 mars.<br /> <br /> De aktioner som inspirerat Zetkin till att föreslå en internationell kvinnodag förde även andra krav upp på agendan, krav som riktade sig mot låga löner och usla arbetsvillkor.<br /> <br /> Den mest berömda kvinnodagsmanifestationen ägde rum under brinnande världskrig. Den 8 mars 1917 gick Petrograds arbetarkvinnor ut på gatorna med krav på ”bröd och fred”. Man inledde även den revolt som inom loppet av bara några dagar skulle störta det urgamla ryska kejsardömet.<br /> <br /> Detta var början på den politiska process som senare, samma år, skulle kulminera i Oktoberrevolutionen.<br /> <br /> Historien berättar tydligt för oss hur arbetarrörelsens kvinnor en gång skapade sin egen dag, en dag där kampen för socialism låg i fokus.<br /> Då, precis som nu handlar internationella kvinnodagen om socialistisk kamp.<br /> <br /> Klass mot klass, mina systrar!<br /> Klass mot klass, mina bröder!<br /> Klass mot klass, mina kamrater!<br /> <br /> ==Källa==<br /> *[http://revfront.org/?p=1919 Krönika: 8 mars – Socialismens dag!] av Revolutionära fronten<br /> <br /> [[Kategori:Historia]]<br /> [[Kategori:Internationella kampdagar]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=1886_-_Haymarket&diff=18086 2012-11-21T18:41:25Z

<p>Frasse: </p> <hr /> <div>[[bild:Haymarket1.jpg|right]]Under början av maj 1886 utvecklades 8-timmars rörelsen mot sin höjdpunkt. [[Strejker]] på många håll i landet, gigantiska arbetarsamlingar och konfrontationer med [[ordningsmakten]]. 1886 förekom fler strejker (1411) och fler [[arbetare]] var involverade (500 000) än någonsin tidigare i [[Arbetare i rörelse - USA|USA:s historia]]. Den 3:e maj angriper 180 poliser ett arbetarmöte på Haymarket i [[Chicago]], en bomb sprängs, en av poliserna dödas och många skadas. Bombningen används för att krossa strejkrörelsen, lokaler stängs, strejker förbjuds, mängder av radikala arbetare fängslas. Bombningen skylls på [[Haymarketmartyrerna|anarkistiska agitatorer]] som döms till döden. Till minne av dessa händelser firar vi [[1:a Maj]].<br /> <br /> ==Vidare läsning==<br /> <br /> * [[Jeremy Brecher]]: ''[[Brecher, Jeremy: Strike!|Strike!]]'', South End Press Classics, 1997.<br /> <br /> * [http://libcom.org/history/articles/mayday-haymarket-martyrs/ Libcom: The Haymarket Martyrs and Mayday]<br /> <br /> [[Kategori:Arbetare i rörelse - USA]]<br /> [[Kategori:Historia]]<br /> [[Kategori:Strejker]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Egendom_%C3%A4r_st%C3%B6ld&diff=18085 2012-11-21T18:38:24Z

<p>Frasse: </p> <hr /> <div>'''&quot;Egendom är stöld&quot;''' var det en skäggig gubbe som sa. Det han menade med det är inte att man ska få ha sina bananer i fred (varken i den ena eller andra betydelsen) utan att man företeelsen av [[ägande]] av [[produktionsmedlen]] för med sig ett system av parasitism, stöld, [[utsugning]], [[exploatering]] med mera. Att äga maskiner är stöld om de används av en [[arbetare]] för att producera någonting som ägaren säljer för mer än han/hon betalar producenten. I sammanhanget av att detta görs i ett system blir det stöld eftersom det inte finns något val att sälja eller inte sälja sin [[arbetskraft]]. Det blir ett måste och ett [[tvång]].<br /> <br /> [[kategori:citat]]<br /> [[kategori:fina slagord]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Finlands_Socialdemokratiska_Arbetareparti&diff=18084 2012-11-21T18:35:56Z

<p>Frasse: </p> <hr /> <div>'''Finlands Socialdemokratiska Arbetareparti'''.<br /> <br /> Samtidigt med arbetarklassen växte arbetarnas strävanden att organisera sig till kamp för sina intressen. Redan 1866 bildades det första ”arbetaresällskapet”, men först på 1880-talet började arbetarna organisera sig i någon nämnvärd omfattning. Den liberale fabriksägaren Viktor Julius von Wright – som ledde Helsingfors arbetarförening – hade stor betydelse för den tidiga finska arbetarrörelsen. von Wright ville förbättra arbetarnas förhållanden och höja deras bildning för att hindra socialismen att sprida sig. Hans bemödanden fick motsatt effekt – organisationen kvarstod, men idéinnehållet ändrades. Ännu 1893 dominerade dock von Wrights idéer arbetarföreningarnas första kongress.<br /> <br /> Trots att de flesta &quot;wrightarna&quot; lämnade organisationen så fanns det många liberaler kvar som hade avsevärt inflytande. Det gällde framför allt i organisationsfrågan. I arbetarföreningarna diskuterade man om man skulle stödja liberala borgare i lantdagsvalen eller om man skulle bilda en själv-ständig politisk organisation.<br /> <br /> Den 9 oktober 1898 proklamerade sig Helsingfors arbetarförening som ett lokalt arbetarparti. Andra föreningar följde efter. På arbetarföreningarnas tredje landskongress 1899 beslöt man efter häftiga diskussioner och omröstning – 755 för, 3 mot – att bilda Finlands Arbetareparti.<br /> <br /> Nu hade man ett självständigt arbetarparti, även om det liberala inflytandet förblev starkt under de första åren. Men partiets inflytande i parlamentet var lika med noll eftersom rösträtt bara tillkom de ägande klasserna. Vid sekelskiftet hade 125 000 personer rösträtt – när den allmänna rösträtten infördes sex år senare steg antalet röstberättigade till 1 125 000.<br /> <br /> Många av arbetarrörelsens ledare gjorde sig stora föreställningar om den allmänna rösträttens betydelse: Fick man bara den skulle man nog kunna genomföra det som behövdes. Parollen ”En man – en röst” blev den viktigaste för det finska arbetarepartiet.<br /> <br /> Vid representantskapsmötet i Forsa 1903 ombildades partiet till ´Finlands Socialdemokratiska Arbetareparti. Partiets program översätts efter österrikisk förlaga.<br /> <br /> Vid Forsamötet antogs också ett minimiprogram som tog upp de viktigaste kampfrågorna: Allmän rösträtt, åtta 8 timmars arbetsdag, minimilön, förbud mot nattarbete, förbättrat arbetarskydd och torparnas rätt att själva sälja de produkter de odlat.<br /> <br /> I den nationella frågan tog det socialdemokratiska partiet klar ställning för Finlands rättigheter mot det tsaristiska förtycket. Partiet förde den nationella kampen med större hetta och konsekvens än de borgerliga partierna. Men det rådde oenighet inom partiet om man skulle föra kampen tillsammans med de nationella borgarna eller om man skulle ta kamp både mot borgarklassen och tsaren.<br /> <br /> När det ungfinska partiet inför valet 1904 förklarade sig berett att nominera några arbetare på sina listor blev det hårda diskussioner i det socialdemokratiska partiet. Den grupp som motsatte sig samarbete med borgarna – den så kallade Broholmengruppen, efter stadsdelen Broholmen i Helsingfors där Folkets Hus ligger – avgick med segern. Men många lokala arbetarföreningar trotsade beslutet och uppmanade sina medlemmar att rösta på ungfinnarna. Motsättningen mellan den grupp som satte den nationella kampen främst och den grupp som satte klasskampen främst skulle prägla partiet under flera år framåt.<br /> <br /> Samtidigt skärptes motsättningarna i Ryssland. I det rysk-japanska kriget 1904-05 besegrades tsartrupperna av japanerna. Det tsaristiska systemet visade sin ruttenhet och oduglighet. Klasskampen hårdnade: Över Ryssland svepte en våg av strejker.<br /> <br /> [[kategori:finland]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Finska_klasskriget_(arbetssida))&diff=18083 2012-11-21T18:35:12Z

<p>Frasse: </p> <hr /> <div>[[Roselius, Aapo: I bödlarnas fotspår]]<br /> <br /> :Kriget varade i tre månader, från slutet av januari till slutet av maj. 3 500 vita stupade, 6000 röda. Under röda väldets tid i södra finland avärttades 1600 personer av rödagardister. Vita sidan mördade 10 000 röda eller ascossierade. 1/3 sköts under kriget 2/3 i den några veckor långa bestraffningskampanjen som följde på kriget. Var tionde stridande man eller kvinna på den röda sidan avrättades. 13 000 röda dog i fånglägren. 5000 bara i juli. Ända in i november dog 200 fångar. Sedan avvecklades lägren. Totala förluster 36000. (vad hände med sifforna runt alla ryssar som mördades?) s.8<br /> <br /> : 70 000 röda dömdes efterkriget i provisoriska statsförbyrtardomstolar. .11<br /> <br /> Aktiviströrelsen - Ingen folkrörelse - främst tysk undermineringspolitik. (del i tyska imperialismen.) s.17<br /> <br /> De skyddskårer som bildas utgörs till en liten del av aktivistiska. Fick dock vapenlaster + jägare från tyskland (ökade aktivisternas inflytande) + köpte vapen från ryssarna. Oktober 1917 fanns 3x så många skyddsdkårer som röda garden. Iom storstrejken/generalstrejken ökade gardeba lavinartat (var la här den riktiga revolutionen var på g) s.22<br /> <br /> 1/3 av jägarna ansågs för röda för att skickas till finland. s.28<br /> <br /> s.31 finlands vänner= högreståndskretsar med försänkningar i finansvärlden, försvarsmakten och detvitafinland. Johan Mannerheim ordförande..<br /> <br /> s.32 Svenska brigaden motarbetades av arbetatarrörelsen. Sverige skickade lycka mycket utbildad trupp som finnarna fick i form av jägare från tyskland.<br /> <br /> s.39 Skeppsbron i sthlm får bödlarna i brigaden ett tack tal där de hälsas välkomna hem &quot;efter en god kamp för ädla mål, för svensk kultur och svensk rättsordning.&quot; Följande dag tog kungen i uppslupet tillstånd emot några officerare innan brigaden upplöstes.<br /> <br /> :s. 41 Röda försöker kartlägga terrorn och resa minnesmonument vid massgravarna. Motarbetas av myndigheterna och skyddskårerna.<br /> <br /> s.50 efter tysklands nederlag tvingas borgarna avstå från monarkin o den tyske kaisern Frierich Karl. Ententen tvingar på dem lite mer demokratiska former.<br /> <br /> :s.51 Amnestin 1918 dec 7 för de med mindre än 6 års fängelsedomar + åtalsfrihet för alla som deltagit i slakten. Upprensningsaktioner bakom linjerna.<br /> <br /> :s.72 Tanner o CO skrider in mot slutet av klasskriget och inlemmar socialdemokratiska partiet i den vita staten. Fick först tillstånd av den tyska militären. Publicerade hets mot de röda i sin Soumen sosialidemokraatti innan striden är slut!<br /> <br /> :s.73 Sossar som förhöll sig &quot;förstående&quot; till den vita terrorn. Sedan försöker partiet rida på terrorn (spela offerkortet, den vanliga rödgardsiten), fortfarande fel med uppror.<br /> <br /> s.76 kravaller när Mannerheim besöker sverige 1919 februari. Sossarna vinner 40% i första riksdalsvalet efter kriget! Ledningen jurister oadvokater.<br /> - De vita &quot;offren&quot; utreddes i minsta detalj. Fick stora hjältegravar. Röda massgravar gömda utan namn.<br /> <br /> :s.78 Arbetarföreningar bildade kommitter för att samla info om terrorn. Samordnades av socpartiet = Terrorstatistiken. Offer o förövare. Jäkligt bristfälligt dock. Materialet sammanställdes aldrig. Innehöll ofta bara lokala avrättningar. Masslakten vid fronten o i lägrern syns inte .<br /> <br /> :s. 82 döds/straffpatruller rör sig i de nyligen erövr områd. Första vågen i den vita straffkampanjen. <br /> <br /> :s.87 Säkerhetstjänsten sysselsatt på heltid med att bevaka sossarna. <br /> <br /> s.88 Mannerheim vill inte kännas vid terrorn (trots att han o ledningen i princip hade gett order om den/sett mellan fingrarna med den under kriget).<br /> <br /> :- Publiceringsförbud för soc-tidningar som kör dödsrunor för rödgardister på löpsedlarna.<br /> <br /> :s.94 Minnesmanifestationer och sorgetåg för de mördade röda var intetillåtna.<br /> <br /> :s.95 bok: Finlands klasskamp. Utgiven i USA -kanada av finska emigranter. Material insamlat 1926-27. Initiativtagare var den finska avdelningen i [[American workers]], Amerikafinnländarnas socialistiska förlagsförbund + några amerikanska socialistföreningar. De försökte bilda ett &quot;arkiv för klasskampen i finland&quot;. Påstods finnas mycket insammlat material. Ingen vet dock.<br /> <br /> :s.101 vita vetarner använder sig av uttrycket &quot;slutgiltig rensning&quot; för slakten.<br /> <br /> :s.102 ända in på 1920-30-talen odlades det rasistiska rysshatet av finska staten, kapitalet o skyddskårerna. &quot;Ryssen är det djur som mest liknar människan&quot;.<br /> <br /> :s.108 Matti Laurilla<br /> <br /> s.109 arbetare som deltagit på vita sidan mobbades ofta på arbetsplatserna efter kriget.<br /> <br /> :s.114 Efter fin förlust i WW2 fick man avveckla den &quot;vita rörelsen&quot; (dvs sin fascism). den röda historieskrivningen fick mer utrymme. (sovjetsinflytande stort)<br /> <br /> :- ESTL - Forna soldaters kamratföreningars förbund. Del i DFFF - Demokratiska förbundet finlands folk. Med underavdelningar för rödgadister med eget centralförbund 1946 som drev krav om ersättning för den vita terrorn. Något av kommunistiska frontorganisationer. ESTL tynade vbort 1947 o resterna gick helt upp i DFFF, rödgardeorg bildade en fristående org - Forna rödgardisters förbund=Blev mest lite rättshaveri som inte ledde någonstans. <br /> <br /> :s.117 kommunisterna får makten i VALPO efter WW2 1946 försöker man med dess hjälp rensa ut en massa kända vit tjänstemän från statsapparaten. Inrikesminister Yrjö Leino (FKP) håller i rodret. Kommunisterna mister makten i VALPO 1948 (statskuppsvarningar)<br /> <br /> s. 127 Vänsterjägaren Johannes Tamminen var med o bildade ett bataljonsråd o något senare det ännu radikalare &quot;arbetarjägarnas exekutiva kommitte&quot;. Överklasspojkarna som fått alla högre officerarpostitioner litade inte på honom. Tamminen och hans kamrater arbetade mot att jägarna skulle sättas in mot arbetarna hemma i finland. Tamminen var dock oupportunist av första rang o deltog i kontrarevolutionen. Han fick tom basa för ett av konctrationslägret i Tammerfors (frivillig i estland?).<br /> <br /> :s.158 Ett tiotal småkrig fördes i östkarelen och estland - Frändefolkskrigen 1918-22. Dröm att införliva finskurgiska folken i ett storfinland. Inget officielt krig. &quot;frivilliga krafter&quot; + stålars o materiell från finska staten. 10 000 frivilliga stridande.<br /> <br /> :s.203 Frändefolks - 2 expidi under klasskriget. Många vita slaktare flyddetill dessa krig för att de var rädda för straff på hemmaplan (vilket de som sagt egentligen inte hadefogför) Sossarna stöder trupperna till estaland! I östkarelen kunde man köra ännu hårdare terror eftersom man inte var på hemmaplan. Total avhumanisering rykten om kanibalism tex.<br /> <br /> :s.221 Exekutorerna var främst på intelligentian, självägande bönder och affärsidkare. Överklass o medelklass mao. Många snutar deltog så klart glatt i slakten. Även jägarna var extra blodtörstiga.<br /> <br /> :s.231 För att verkställa eftersläckningens alla avrättningar så krävdes att lokalbefolkningen aktivt deltog. Lokala skyddskårer ledde av herrskapet upprättades för ändamålet = Kollektiv hämnd på den revolutionära arbetarklassen<br /> <br /> ----<br /> <br /> [[Ylikangas, Heikki: Vägen till Tammerfors]]<br /> <br /> <br /> 51-52 MAtroser under svart flagg med dödskalle. Samma anarkistiska matroser som i upton? Samma som på bilden som cirklar på nätet. <br /> <br /> 54 med parten av jägarna stödde socialisterna. Krig mot ryssen måste bli motiveringen.<br /> <br /> 57 Vita tvingas ta till tvångsrekryt för att bygga armé<br /> <br /> 58 Viss tvångsrek på röda, främst till arbetsbataljonerna<br /> <br /> 59 Ryska trupper inblandade i strid på röda var lika många som svenska brigadenpå vita sidan. (typ 1000 - 2000 pers)<br /> <br /> 61 Hemligt avtal mellan ryska officerskollegor o mannerheim om kapitulation och avväpning av sina egna&quot;opålitliga&quot; trupper. De var ju själva rädda för de revoltuinära stämmingarna bland soldaterna. Officerarna fick uppehälle av de vita o kunde rör sig fritt (o beväpnade!) påden vitasidan.<br /> <br /> 1944 beviljades den första röda invalidpensionen.<br /> <br /> 67-68 Systematisk vit terror. Angripersjukvårdslägren o mördar urskiljningslöst alla. Harmonien. Togfå fångar. Avrättade de flesta.<br /> 83 1000-tals jägare fick stanna i tyskland pga &quot;opålitlighet&quot;. . Utbildning avgörande. Vita sidan mycket bättre på detta. Kunde skjuta precist med artelleri bland annat vilket var viktigt.<br /> <br /> 84 frden i brest-litvosk - ryska garnisoner ut - Tyskarna in mot att stööre delen av den finska eknomin underordnades tyskland.<br /> <br /> 87 värnplikten fylldeständigt på den vita armén med mannskap. Nästan 10x övermakt vid tammerfors. <br /> <br /> 112 olika skyddskårer/vitagarden - Österbotten bönder o lantortstjänstemän - frihetskrig - fattiga o dåligt utrustade<br /> <br /> - Mellersta finland medelklass - klasskrig - rikt folk med bra utrustning<br /> <br /> 230 Bombaderade tammerfors skoningslöst. Terrorbombningar. Inget det talades högt om på den vita sidan efteråt. I början undvek man att bomba de borgerliga stadsdelarna.<br /> <br /> 258 Kvinnor striderhårdareän männen.<br /> <br /> 259 slaktarhymnen<br /> <br /> 299 Befälhavarna var de som inledde avrättningarna, vita terrorn. Blev sedanregel bland de värnpliktiga.<br /> <br /> 309 svenska brigaden kallades också &quot;Mannerheims garde&quot;<br /> <br /> 310 Pietisterna - frälsta bönder från österbotten som slogs med extra iver.<br /> <br /> 312 Värnpliktssoldater (tvångsrekryter) sätts in i storskala28 mars. Hård disciplin - avrättades om deintelydde - till skillnad från de självbestämmande vita gardena.<br /> <br /> 347-48 Motanfall av Rahja i söder.. gickbra till en början. Anfallskrig inte de rödas grej. Dålig strategi/taktik, dåliga ledare, dåligkommunikation, ingen vakthållning, ingen spaning, inga reserver,dålig logistik (ingen mat o dryck), inga truppkoncentrationer.<br /> <br /> 406 Massutvandringen till USA hade tömt österbotten på upproriska fattiga.<br /> <br /> - Massavrättningarna av ryssarvarett sätt att skyla över de inre motsättningarna som var det verkliga ursprunget till kriget.<br /> <br /> 436 plundring o helt random massavrättningar. Kvinnliga rödgardister straffades extra hårt.<br /> <br /> 439 borgerskapet i tammerfors ansluter sig till slakten = Mer mördande<br /> <br /> 444 Vissa vita trupper vägrade att delta i rensingen av tammerfors och drogs undan.<br /> <br /> 445 sårade på sjukhusen sköts i storomfattning. Hade man en skottskada så ansågsdet vara samma sak som att ha partibok = döden<br /> <br /> 452 största blodbadet i nordens historia (största slaget 2000 döda röda (700-800 vita) bara i tammerfors. åtminstonehälften avrättades + yttlerligare döda eftersom det finns dåligt med säkrakällor.) 1/5 avrättades 1/5 dog i strid 3/5 mördades i koncentrationsläger. 23 mars - 5 april.<br /> <br /> 455 Redan den 7 april var frälsningsamren ute o marscherade gatorna fram, samtidigt som avrättningarna/mördandet pågick för fullt i staden. I kyrkorna anordnades andakter där herren prisades.<br /> <br /> 468 Läger upprättas. Fångar avrättas dagligen ända in i juli. Folk skuffades in i lokaler därde nästan inte ficknågon föda, tvingades uträtta sina behov inför alla andra o skjöts om de råkade kika ut genom ett fönster. <br /> <br /> 469 Löjtnant Reichenberg från svenska brigaden höll i massmordet på järnvägsstationen. Ryssar o estländare skiljdes ut först. De ställdesuppmotenväggo mejadesner med kulsprutor. <br /> <br /> 473 Fångar pryglas medpiska. Ibland tvingades fångarna staupp i flera dygn utan mat eller möjlighet att gå på toa. Samtidigt som folk togs ut och avrättades. <br /> <br /> - Husbönderna kom från hela regionen o pekade ut o dömde sina hjon o rödingar från hembygden .<br /> <br /> - Med sommaren kom ohyran o sjukdomarna samtidigt som folk dagligen skjuts.<br /> <br /> - Folk som plockar matrester från marken skjuts.<br /> <br /> - Inne i lägrens byggnader kunde värmen bli outhärdlig = fönstren stängdes. De som inte stod ut i den katastrofalt dåligaluften o försökte få sig lite frisk luft genom en glugg skjöt man huvet av om man kom åt. <br /> <br /> - Släktingar förbjuds att lämna mat till fångarna. Vakterna sålde brödi smyg till de få som hade några ynkliga slantar på sig.<br /> <br /> 475 Barnen försökte få in mat som för det mesta beslagtogs och åts upp av vakterna.<br /> <br /> - 800 pers hadedött till hösten. <br /> <br /> - Alla som varit aktiva i arbetarrörelsen eller gardet dömdes hårt. De som hade någon yrkeskunskap som överheten behövde kunde skonas.<br /> <br /> 484 Röda gardena förlorade inte pga soldaternas &quot;odisciplin&quot; eller deras &quot;ultra demokratiska&quot; organisation. Utan brist på utbildning och kunnigare ledare/organisatörer. Ledningen alinerade trupperna i ett tidigt stadium genom sin inkompetens.<br /> <br /> - Gardena var integjorda föranfallskrig. Snarare lokala ordnigsfrågor o stödjande av arbetarkampen. De slogs bäst lokalt.<br /> <br /> - De vita gardena fungerade lika dant. Gick inte att köra med dem eller tvinga fram saker.<br /> <br /> - De vitagardenafrån österbotten köpte borgarna den tid de behövde för att skapa en värnpliktsarme.(&quot; Ryssen skulle köras ut &quot;) Med rvångsmedel o av humanisering. Utbildning och kompetens genom ryskutbildade officerare, jägarefrån tyskalnd och frivilligasvenskaofficerare.<br /> <br /> 487 ledningen gav först officerarna friatyglar att avrätta iställetför att tillfångata -&gt; manskapet hakar på -&gt; massavrättningar som integick att kontrollera. <br /> <br /> 490 En massa ljuglitteratur sprids i landet efter krossandet av upproret där de rödas &quot;bestialitet&quot; begråts.<br /> <br /> - Det liberala aset till författare anser att de röda skulle haft dåligt samvete över att brytamot rättvisan o därför behandlat fångarna o motståndare humanare.<br /> <br /> [[kategori:finland]]<br /> [[kategori:historia]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Slaget_om_Tammerfors&diff=18082 2012-11-21T18:34:59Z

<p>Frasse: </p> <hr /> <div>'''Här ska det bli en post.. nu slask'''<br /> <br /> Värnplikt vs vita garden med bönder o intellektuella/tjänstemän/medelklass.<br /> <br /> Jägarna var till stor del sympatiskt inställda till socialisterna. Bönderna var inte heller särskilt fientligt inställda. (massutvandringen till USA hade tagitbort de värsta motsättningarna) Därför blev motiveringen ett krig mot ryssarna och finska hulliganer som stödde dem. För medelklassen och överklassen handlade det så klart om klasskrig.<br /> <br /> Krigsfångar tog inte i särskilt stor utsträckning av de vita. Till en början var det påbud ovanifrån med officerar i sptesen för avrättningarna.<br /> <br /> Sifforna för döda i strid på den röda sidan maskerar för det mesta en massa avrättningar.<br /> <br /> Pietisterna frikyrlkliga bönder på den vita sidan. <br /> <br /> 28 mars sätt värnpliktssoldaterna in i stor skala = angreppet (kampanjen) mot Tammersfors start. Hård disciplin, avrättningar för olydnad. Tvångsrekrytering.<br /> <br /> <br /> Motanfall av rahja i söder. Försök till att öppna upp en led till Tammerfors. Dålig strategi/taktik, dåliga ledare, dåliga kommunikationer, ingen vakthållning, ingen Rekognosering,, inga reserver, dålig logsitik (ingen mat o dryck), inga truppkoncentrationer.<br /> <br /> Massmord på ryssarna ett sätt att skyla över klassmotsättningarna och låta nationalchauvonistiska/rassistiska dominera tänkandet <br /> <br /> Kvinnorna bildade egan garden i tammerfors. De stred hårdare och manade på männen. För detta straffades de extra hårt av de vita. <br /> När de lokala borgarna ansluter sig till uppresningarna nårslakten nya nivåer. De trupper som vägrar mörda urskiljningslöst i utresningarna flyttas undan från striderna. &quot;opålitliga&quot;. <br /> <br /> Sårade på sjukhusen skjöts urskiljningslöst. Kulskador var samma som partiboksinnehav = avrättning.<br /> <br /> Största blodbadet i nordens historia och tom största slaget. Runt 2000 döda röda 700-800 vita bara i själva slaget om tammerfors. Statestiken pekar mot 1/5 avrättade 1/5 döde i strid 3/5 döda i fånglägren. <br /> <br /> Efter kapitulationen upprättas fångläger. Vidriga förhållanden. Folk avrättas bara de tittar ut genom fönstren. Varje dag ända in i Juli förs fångar ut och avrättas. Löjtnant Reichenberg från svenska brigaden utmärkte sig genom att vara ansvarig för massmordet som systematiskt utfördes i det fångläger som upprättats i järnvägsstationen. Estländare o ryssar skiljs ut mejas ned med kulspruta. Fångar pryglas med piska. <br /> <br /> Husbönder och andra herrar från hela regionen för att peka ut och få sin besvärligaste hjon o lokala rödingar avrättade. <br /> <br /> <br /> Röda gardena förlorade inte pga av soldatarenas &quot;odisciplin&quot; eller deras &quot;ultrademokratiska&quot; organisation (man röstade om i princip allt). Brist på utbildning o kunniga ledare/organisatörer. Ledningen alinerade trupperna i ett tidigt stadium genom sin totala inkompetens. Gardena var i sin utforming inte gjorda för anfallskrig. Snarare för lokala polisuppgifter och stöd i arbetarkampen. De slogs bäst lokalt. <br /> <br /> En massa lögnlitteratur sprids av de vita efter kriget där de rödas uppdiktade bestialitet detaljerat beskrevs.<br /> <br /> Det liberala författarmongot drar slutsatsen att de vita inte begick samma monstriösiteter dels för att de hade dåligt samvete över att bryta med den rådande ordningen och för att de var rädda att förlora (förloraren behandlar sin fiende väl för attsjälv intebli bestraffad lika hårt). Löjligt. Han vill dra ett streck över 1918. Blir ju lättare om man kan antyda att båda parter var &quot;lika goda kålsupare&quot;. De röda hade gjort precis samma om de vunnit. <br /> <br /> Iom att den finska statsmakten rakt nedstigande led härstammar från slakten på arbetarna 1918 så har inte överheten tillåtit att man rotat i det gamla. I de länder där man tvingats göra lite större omorganiseringar i styret (typ tyskland o spanien) så har man låtit de proffesionella svansviftarna (akaedemiker o jorunalister mfl) rota runt lite och diskreditera den forna härskarklicken så länge det inte hotar det rådande.<br /> <br /> <br /> 12 mars inleddes det stora anfallet som skulle spränga filpulafronten och leda fram till tammerfors.<br /> <br /> [[kategori:finland]]<br /> [[kategori:historia]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Hungerupproret&diff=18081 2012-11-21T18:34:08Z

<p>Frasse: </p> <hr /> <div>==Utomsocknes länk==<br /> <br /> http://www.tidsignal.se/1917.html<br /> <br /> [[kategori:historia]]<br /> [[kategori:klasskamp]]<br /> [[kategori:sveriges historia]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Hungerupproret&diff=18080 2012-11-21T18:33:43Z

<p>Frasse: </p> <hr /> <div>http://www.tidsignal.se/1917.html<br /> <br /> [[kategori:historia]]<br /> [[kategori:klasskamp]]<br /> [[kategori:sveriges historia]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Bibeln&diff=18079 2012-11-21T18:31:35Z

<p>Frasse: </p> <hr /> <div>Här samlar vi lite gott och blandat om böckernas bok...<br /> <br /> == Guldkalven ==<br /> Andra Moseboken<br /> <br /> [[Israeliterna]] har följt [[Moses]] ut ur [[slaveriets]] [[Egypten]]. De är i öknen och börjar tveka på ledaren. Medan Moses tar emot [[lagar]] och förordningar av [[Gud]] börjar israeliterna dansa och festa, man hittar en annan gud (en kalv, eller en ring) som man tillber. Moses kommer tillbaka, hör att det sjungs och blir rasande. Förmodligen anar han [[uppror]] bland sina efterföljare. Segt som fan så här när de nya lagarna ska presenteras. Han samlar leviterna runt sig, säger till dem ''&quot;Spänn på er svärden och gå från port till port och hugg ner bröder, vänner och grannar&quot;'' (32:27). Under en natt av terror mördades 3000 människor. Land skall med lag byggas.<br /> <br /> == Jesus ==<br /> 2005 sommarpratade journalisten [[Lena Andersson]] utifrån evangelierna om tyrannen Jesus. Det som inte är heligt kan inte profaneras. Radioprogrammet finns att lyssna på [http://www.polkagris.nu/annat/LenaAnderssonOmJesus.mp3 här]<br /> <br /> [[kategori:böcker]]<br /> [[kategori:kristendom]]<br /> [[kategori:religion]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Bibeln&diff=18078 2012-11-21T18:31:09Z

<p>Frasse: </p> <hr /> <div>Här samlar vi lite gott och blandat om böckernas bok...<br /> <br /> == Guldkalven ==<br /> Andra Moseboken<br /> <br /> [[Israeliterna]] har följt [[Moses]] ut ur [[slaveriets]] [[Egypten]]. De är i öknen och börjar tveka på ledaren. Medan Moses tar emot [[lagar]] och förordningar av [[Gud]] börjar israeliterna dansa och festa, man hittar en annan gud (en kalv, eller en ring) som man tillber. Moses kommer tillbaka, hör att det sjungs och blir rasande. Förmodligen anar han [[uppror]] bland sina efterföljare. Segt som fan så här när de nya lagarna ska presenteras. Han samlar leviterna runt sig, säger till dem &quot;Spänn på er svärden och gå från port till port och hugg ner bröder, vänner och grannar&quot; (32:27). Under en natt av terror mördades 3000 människor. Land skall med lag byggas.<br /> <br /> == Jesus ==<br /> 2005 sommarpratade journalisten [[Lena Andersson]] utifrån evangelierna om tyrannen Jesus. Det som inte är heligt kan inte profaneras. Radioprogrammet finns att lyssna på [http://www.polkagris.nu/annat/LenaAnderssonOmJesus.mp3 här]<br /> <br /> [[kategori:böcker]]<br /> [[kategori:kristendom]]<br /> [[kategori:religion]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Bibeln&diff=18077 2012-11-21T18:29:25Z

<p>Frasse: </p> <hr /> <div>Här samlar vi lite gott och blandat om böckernas bok...<br /> <br /> == Guldkalven ==<br /> Andra Moseboken<br /> <br /> Israeliterna har följt Moses ut ur slaveriets Egypten. De är i öknen och börjar tveka på ledaren. Medan Moses tar emot lagar och förordningar av Gud börjar israeliterna dansa och festa, man hittar en annan gud (en kalv, eller en ring) som man tillber. Moses kommer tillbaka, hör att det sjungs och blir rasande. Förmodligen anar han uppror bland sina efterföljare. Segt som fan så här när de nya lagarna ska presenteras. Han samlar leviterna runt sig, säger till dem &quot;Spänn på er svärden och gå från port till port och hugg ner bröder, vänner och grannar&quot; (32:27). Under en natt av terror mördades 3000 människor. Land skall med lag byggas.<br /> <br /> <br /> == Jesus ==<br /> 2005 sommarpratade journalisten [[Lena Andersson]] utifrån evangelierna om tyrannen Jesus. Det som inte är heligt kan inte profaneras. Radioprogrammet finns att lyssna på [http://www.polkagris.nu/annat/LenaAnderssonOmJesus.mp3 här]<br /> <br /> [[kategori:böcker]]<br /> [[kategori:kristendom]]<br /> [[kategori:religion]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Bibeln&diff=18076 2012-11-21T18:29:02Z

<p>Frasse: </p> <hr /> <div>Här samlar vi lite gott och blandat om böckernas bok...<br /> <br /> == Guldkalven ==<br /> Andra Moseboken<br /> <br /> Israeliterna har följt Moses ut ur slaveriets Egypten. De är i öknen och börjar tveka på ledaren. Medan Moses tar emot lagar och förordningar av Gud börjar israeliterna dansa och festa, man hittar en annan gud (en kalv, eller en ring) som man tillber. Moses kommer tillbaka, hör att det sjungs och blir rasande. Förmodligen anar han uppror bland sina efterföljare. Segt som fan så här när de nya lagarna ska presenteras. Han samlar leviterna runt sig, säger till dem &quot;Spänn på er svärden och gå från port till port och hugg ner bröder, vänner och grannar&quot; (32:27). Under en natt av terror mördades 3000 människor. Land skall med lag byggas.<br /> <br /> <br /> == Jesus ==<br /> 2005 sommarpratade journalisten [[Lena Andersson]] utifrån evangelierna om tyrannen Jesus. Det som inte är heligt kan inte profaneras. Radioprogrammet finns att lyssna på [http://www.polkagris.nu/annat/LenaAnderssonOmJesus.mp3 här]<br /> <br /> [[kategori:kristendom]]<br /> [[kategori:religion]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Egendom&diff=18074 2012-11-21T18:26:37Z

<p>Frasse: </p> <hr /> <div>'''Egendom''' är en persons ägodel. I praktiken när man själv och andra anser att en viss sak är någons och den personen kan förfoga över den relativt fritt.<br /> <br /> ==Citat==<br /> &lt;blockquote&gt;&quot;[[Egendom är stöld!]]&quot; —&lt;small&gt;[[Pierre-Joseph Proudhon]]&lt;/small&gt;&lt;/blockquote&gt;<br /> <br /> [[Kategori:Grundläggande begrepp]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Egendom&diff=18073 2012-11-21T18:25:58Z

<p>Frasse: </p> <hr /> <div>'''Egendom''' är en persons ägodel. I praktiken när man själv och andra anser att en viss sak är någons och den personen kan förfoga över den relativt fritt.<br /> <br /> ==Citat==<br /> &lt;blockquote&gt;&quot;[[Egendom är stöld!]]&quot; —&lt;small&gt;[[Pierre-Joseph Proudhon]]&lt;/small&gt;&lt;/blockquote&gt;<br /> <br /> [[Kategori:Fina slagord]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Kommunism&diff=18072 2012-11-21T18:24:19Z

<p>Frasse: </p> <hr /> <div>::''Idéhistoria... Lätt ointressant. Speciellt med de krystade försöken att rädda epitetet ifrån avgrunden med bajs det flyter i.''<br /> <br /> '''Kommunism''' (från franskan: ''communisme'' och ytterst av latin: ''communis'', gemensam) är en benämning på flera närbesläktade idéer om att [[egendomen]] i ett [[samhälle]] bör vara gemensamt ägd. Inom [[marxismen]] är det också benämningen på det tillstånd i samhällsutvecklingen där [[klasserna]] och [[staten]] upplösts och produktionsresultatet fördelas åt alla efter behov.<br /> <br /> Många använder beteckningen kommunism om den [[ideologi]] som skapades av [[Vladimir Lenin]] ([[leninism]]) och vidareutvecklades i olika riktningar av efterföljare som [[Lev Trotskij]] ([[trotskism]]), [[Josef Stalin]] ([[stalinism]]) och [[Mao Zedong]] ([[maoism]]). Det förekommer också att länder som kallat sig [[socialistiska]] benämns som &quot;[[kommuniststater]]&quot; eftersom de haft ett styrande kommunistparti. Detta är dock enligt den marxistiska (och även den leninistiska) terminologin en självmotsägelse, då kommunismen inte bara är [[klasslös]], utan även [[statslös]]. Enligt den marxistiska teorin mister staten sin funktion först när samhällsklasserna är upplösta. Därefter kan ett kommunistiskt samhälle som innebär ett stats- och klasslöst samhälle uppstå.<br /> <br /> Andra väljer istället att betona kommunismen som en praktik, en så kallad &quot;[[materiell rörelse]]&quot; som existerar redan idag. Kommunismen ses då inte som en [[ideologi]] utan som en tendens i [[klasskampen]], ett uttryck för [[arbetarklassen]]s kamp mot [[lönearbetet]].<br /> <br /> &lt;blockquote&gt;Kommunismen är inte ett ideal som skall förverkligas. Den existerar redan, inte som ett samhälle men som en strävan, en uppgift att förbereda sig för. Kommunismen är rörelsen som försöker avskaffa de levnadsförhållanden som bestäms av lönearbetet och den kommer att avskaffa dem genom revolution. - [http://www.riff-raff.se/vd/kapitalism_o_kommunism.php Gilles Dauvé: ''Kapitalism och kommunism'']&lt;/blockquote&gt;<br /> <br /> &lt;blockquote&gt;Mr. Heinzen föreställer sig kommunismen som en särskild doktrin som härrör ur en bestämd teoretisk princip som dess kärna och drar vidare konsekvenser av detta. Mr. Heinzen har väldigt fel. Kommunismen är ingen doktrin, utan en rörelse som växer från fakta snarare än principer. Kommunister förutsätter inte den eller den filosofin utan all förfluten historia och framförallt, dess verkliga och faktiska resultat i de civiliserade länderna. […] Till den grad kommunismen är en teori är den det teoretiska uttrycket för proletariatets situation i sin kamp och den teoretiska sammanfattningen av förutsättningarna för proletariatets frigörelse. - Friedrich Engels, ”Die Kommunisten und Karl Heinzen”, Deutsche-Brüsseler-Zeitung nr 79, 3 oktober 1847&lt;/blockquote&gt;<br /> <br /> Detta perspektiv innebär bland annat att fokus förflyttas från ett hypotetiskt drömsamhälle till de möjligheter och begränsningar som finns här och nu. [[Kommunisering]] är ett begrepp som allt oftare används om denna pågående strävan efter att överskrida kapitalismen.<br /> <br /> [[Kategori:Grundläggande begrepp]]<br /> [[Kategori:Ideologi]]<br /> [[Kategori:Kommunism]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Kommunism&diff=18071 2012-11-21T18:21:30Z

<p>Frasse: </p> <hr /> <div>::''Idéhistoria... Lätt ointressant. Speciellt med de krystade försöken att rädda epitetet ifrån avgrunden med bajs det flyter i.''<br /> <br /> '''Kommunism''' (från franskan: ''communisme'' och ytterst av latin: ''communis'', gemensam) är en benämning på flera närbesläktade idéer om att egendomen i ett samhälle bör vara gemensamt ägd. Inom marxismen är det också benämningen på det tillstånd i samhällsutvecklingen där klasserna och staten upplösts och produktionsresultatet fördelas åt alla efter behov.<br /> <br /> Många använder beteckningen kommunism om den [[ideologi]] som skapades av [[Vladimir Lenin]] (leninism) och vidareutvecklades i olika riktningar av efterföljare som [[Lev Trotskij]] (trotskism), [[Josef Stalin]] (stalinism) och [[Mao Zedong]] (maoism). Det förekommer också att länder som kallat sig socialistiska benämns som &quot;kommuniststater&quot; eftersom de haft ett styrande kommunistparti. Detta är dock enligt den marxistiska (och även den leninistiska) terminologin en självmotsägelse, då kommunismen inte bara är klasslös, utan även statslös. Enligt den marxistiska teorin mister staten sin funktion först när samhällsklasserna är upplösta. Därefter kan ett kommunistiskt samhälle som innebär ett stats- och klasslöst samhälle uppstå.<br /> <br /> Andra väljer istället att betona kommunismen som en praktik, en så kallad &quot;materiell rörelse&quot; som existerar redan idag. Kommunismen ses då inte som en [[ideologi]] utan som en tendens i klasskampen, ett uttryck för arbetarklassens kamp mot lönearbetet.<br /> <br /> &lt;blockquote&gt;Kommunismen är inte ett ideal som skall förverkligas. Den existerar redan, inte som ett samhälle men som en strävan, en uppgift att förbereda sig för. Kommunismen är rörelsen som försöker avskaffa de levnadsförhållanden som bestäms av lönearbetet och den kommer att avskaffa dem genom revolution. - [http://www.riff-raff.se/vd/kapitalism_o_kommunism.php Gilles Dauvé: ''Kapitalism och kommunism'']&lt;/blockquote&gt;<br /> <br /> &lt;blockquote&gt;Mr. Heinzen föreställer sig kommunismen som en särskild doktrin som härrör ur en bestämd teoretisk princip som dess kärna och drar vidare konsekvenser av detta. Mr. Heinzen har väldigt fel. Kommunismen är ingen doktrin, utan en rörelse som växer från fakta snarare än principer. Kommunister förutsätter inte den eller den filosofin utan all förfluten historia och framförallt, dess verkliga och faktiska resultat i de civiliserade länderna. […] Till den grad kommunismen är en teori är den det teoretiska uttrycket för proletariatets situation i sin kamp och den teoretiska sammanfattningen av förutsättningarna för proletariatets frigörelse. - Friedrich Engels, ”Die Kommunisten und Karl Heinzen”, Deutsche-Brüsseler-Zeitung nr 79, 3 oktober 1847&lt;/blockquote&gt;<br /> <br /> Detta perspektiv innebär bland annat att fokus förflyttas från ett hypotetiskt drömsamhälle till de möjligheter och begränsningar som finns här och nu. [[Kommunisering]] är ett begrepp som allt oftare används om denna pågående strävan efter att överskrida kapitalismen.<br /> <br /> [[Kategori:Grundläggande begrepp]]<br /> [[Kategori:Ideologi]]<br /> [[Kategori:Kommunism]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Kapitalism&diff=18070 2012-11-21T18:20:56Z

<p>Frasse: </p> <hr /> <div>'''Kapitalismen''' är ett [[produktionssätt]]. Alla samhällen behöver tre saker för att producera sig själva (som samhällen): <br /> <br /> *[[Producenter]]. I kapitalismen är det [[arbetaren]], under [[feodalism]]en var det bönder, under slaveriet var det slavar.<br /> *[[Naturresurser]]. Det beror på vad man ska göra men skog, metall och vatten kan tillhöra naturresurser. <br /> *[[Produktionsmedel]]. Maskiner av olika slag: kan vara allt ifrån en kniv till en tryckpress. Det som arbetaren/slaven/bonden skapar med hjälp av.<br /> <br /> Under kapitalismen köper en [[kapitalist]] en arbetares tjänster. Arbetaren får då arbeta på det produktionsmedel som kapitalisten äger och producera någonting av de naturresurser som kapitalisten också köpt in. Efter att arbetaren gjort sitt arbete och produkten är färdig säljer kapitalisten den (eller någon annan arbetare gör det förmodligen) för mer pengar än vad det kostar att köpa in naturresursen, arbetaren och att köpa in och underhålla produktionsmedlet. Den vinst som kapitalisten gör (alltså de &quot;extrapengar&quot; han får in utöver att betala producenten, köpa in naturresurser och produktionsmedel) kallas [[mervärde]].<br /> <br /> Problemet med detta utsugarsystem är att man blir fast i ett evigt ekorrhjul som man inte kan komma ur. Antingen är man arbetare (förmodligen) eller så är man kapitalist. Kapitalismen tillåter ingen att stå utanför de här två kategorierna av människor. Kapitalismen äter upp allt. Både geografisk, mentalt och fysiskt för och i människor är den härskande (även om det finns några slaverisamhällen ute i Brasiliens djungler). Man kommer inte undan.<br /> <br /> ==Kvinnohataren Strindberg illustrerar kapitalismen==<br /> <br /> - Vad sa ni till mannen där borta?&lt;br&gt;<br /> - Jag sa, att han skulle arbeta fortare.&lt;br&gt;<br /> - Vilken rätt har ni att befalla över honom?&lt;br&gt;<br /> - Jag betalar honom för det.&lt;br&gt;<br /> - Hur mycket betalar ni honom för det?&lt;br&gt;<br /> - 10 kronor om dagen.&lt;br&gt;<br /> - Varifrån får ni pengarna att betala honom med?&lt;br&gt;<br /> - Jag säljer sten.&lt;br&gt;<br /> - Vem hugger stenen som ni säljer?&lt;br&gt;<br /> - Det gör han.&lt;br&gt;<br /> - Hur mycket hugger han om dagen?&lt;br&gt;<br /> - Åh, han hugger en hel del sten på en dag.&lt;br&gt;<br /> - Hur mycke' får ni för det?&lt;br&gt;<br /> - Ungefär 50 kronor.&lt;br&gt;<br /> - Men då är det ju han som betalar er 40 kronor för att ni går omkring och befaller honom att arbeta fortare.&lt;br&gt;<br /> - Ja, men jag äger ju verktygen och maskinerna.&lt;br&gt;<br /> - Hur blev ni ägare av dem då?&lt;br&gt;<br /> - Jag sålde huggen sten och fick in så mycket pengar på den att jag kunde köpa in verktyg och maskiner.&lt;br&gt;<br /> - Vem hade huggit den stenen?&lt;br&gt;<br /> - Tig, dumbom!&lt;br&gt;<br /> <br /> [[Kategori:Grundläggande begrepp]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Kapitalism&diff=18069 2012-11-21T18:19:13Z

<p>Frasse: </p> <hr /> <div>'''Kapitalismen''' är ett produktionssätt. Alla samhällen behöver tre saker för att producera sig själva (som samhällen): <br /> <br /> *[[Producenter]]. I kapitalismen är det arbetaren, under [[feodalism]]en var det bönder, under slaveriet var det slavar.<br /> *[[Naturresurser]]. Det beror på vad man ska göra men skog, metall och vatten kan tillhöra naturresurser. <br /> *[[Produktionsmedel]]. Maskiner av olika slag: kan vara allt ifrån en kniv till en tryckpress. Det som arbetaren/slaven/bonden skapar med hjälp av.<br /> <br /> Under kapitalismen köper en [[kapitalist]] en arbetares tjänster. Arbetaren får då arbeta på det produktionsmedel som kapitalisten äger och producera någonting av de naturresurser som kapitalisten också köpt in. Efter att arbetaren gjort sitt arbete och produkten är färdig säljer kapitalisten den (eller någon annan arbetare gör det förmodligen) för mer pengar än vad det kostar att köpa in naturresursen, arbetaren och att köpa in och underhålla produktionsmedlet. Den vinst som kapitalisten gör (alltså de &quot;extrapengar&quot; han får in utöver att betala producenten, köpa in naturresurser och produktionsmedel) kallas [[mervärde]].<br /> <br /> Problemet med detta utsugarsystem är att man blir fast i ett evigt ekorrhjul som man inte kan komma ur. Antingen är man arbetare (förmodligen) eller så är man kapitalist. Kapitalismen tillåter ingen att stå utanför de här två kategorierna av människor. Kapitalismen äter upp allt. Både geografisk, mentalt och fysiskt för och i människor är den härskande (även om det finns några slaverisamhällen ute i Brasiliens djungler). Man kommer inte undan.<br /> <br /> ==Kvinnohataren Strindberg illustrerar kapitalismen==<br /> <br /> - Vad sa ni till mannen där borta?&lt;br&gt;<br /> - Jag sa, att han skulle arbeta fortare.&lt;br&gt;<br /> - Vilken rätt har ni att befalla över honom?&lt;br&gt;<br /> - Jag betalar honom för det.&lt;br&gt;<br /> - Hur mycket betalar ni honom för det?&lt;br&gt;<br /> - 10 kronor om dagen.&lt;br&gt;<br /> - Varifrån får ni pengarna att betala honom med?&lt;br&gt;<br /> - Jag säljer sten.&lt;br&gt;<br /> - Vem hugger stenen som ni säljer?&lt;br&gt;<br /> - Det gör han.&lt;br&gt;<br /> - Hur mycket hugger han om dagen?&lt;br&gt;<br /> - Åh, han hugger en hel del sten på en dag.&lt;br&gt;<br /> - Hur mycke' får ni för det?&lt;br&gt;<br /> - Ungefär 50 kronor.&lt;br&gt;<br /> - Men då är det ju han som betalar er 40 kronor för att ni går omkring och befaller honom att arbeta fortare.&lt;br&gt;<br /> - Ja, men jag äger ju verktygen och maskinerna.&lt;br&gt;<br /> - Hur blev ni ägare av dem då?&lt;br&gt;<br /> - Jag sålde huggen sten och fick in så mycket pengar på den att jag kunde köpa in verktyg och maskiner.&lt;br&gt;<br /> - Vem hade huggit den stenen?&lt;br&gt;<br /> - Tig, dumbom!&lt;br&gt;<br /> <br /> [[Kategori:Grundläggande begrepp]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Marxistisk&diff=18068 2012-11-21T18:17:59Z

<p>Frasse: Omdirigerar till Marxism</p> <hr /> <div>#REDIRECT [[marxism]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Kommunister&diff=18067 2012-11-21T18:16:54Z

<p>Frasse: Omdirigerar till Kommunism</p> <hr /> <div>#REDIRECT [[kommunism]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Marxist&diff=18066 2012-11-21T18:16:44Z

<p>Frasse: Omdirigerar till Marxism</p> <hr /> <div>#REDIRECT [[marxism]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Marxister&diff=18065 2012-11-21T18:16:29Z

<p>Frasse: Omdirigerar till Marxism</p> <hr /> <div>#REDIRECT [[marxism]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Projektualitet&diff=18062 2012-11-21T18:14:03Z

<p>Frasse: </p> <hr /> <div>'''Projektualitet''' är ett begrepp huvudsakligen använt av [[insurrektionell anarkism|insurrektionella anarkister]], som har kommit att få olika betydelser. För exempelvis [[Alfredo Bonanno]] och [[Wolfi Landstreicher]] är projektualitet &quot;ett helhetsperspektiv där [[klassanalysen]], teorin, praktiken, organiseringen osv. bildar en koherent (sammanhängande, vår amn.) helhet för att uppnå ett specifikt mål.&quot; Begreppet har i den meningen många likheter med [[parti]]begreppet inom [[marxistisk]] teoribildning. Emellertid förkastas i regel programmatiska modeller i förmån för en [[etisk]] hållning.<br /> <br /> [[Batkogruppen]] sätter projektualitet i relation till [[kommunisering]] och gör det till länken mellan intern och extern kommunisering, det &quot;aktiva anropandet av en potentiell utsida.&quot;<br /> <br /> == Vidare läsning ==<br /> <br /> * Alfredo Bonanno - [http://www.batko.se/sv_issue2_ch3.php Det insurrektionella projektet]<br /> * Alfredo Bonanno - [http://www.batko.se/sv_bonanno_insurr_project.php Anarkismen och det insurrektionella projektet]<br /> * Wolfi Landstreicher - [http://enbris.blogsome.com/2005/11/25/om-projektualitet/ Om projektualitet]<br /> * Batkogruppen - [http://www.batko.se/sv_issue2_efterskrift.php Efterskrift till Dissident 2]<br /> <br /> [[Kategori:Anarkism]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Etisk&diff=18061 2012-11-21T18:13:24Z

<p>Frasse: Omdirigerar till Etik</p> <hr /> <div>#REDIRECT [[etik]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Projektualitet&diff=18060 2012-11-21T18:13:00Z

<p>Frasse: </p> <hr /> <div>'''Projektualitet''' är ett begrepp huvudsakligen använt av [[insurrektionell anarkism|insurrektionella anarkister]], som har kommit att få olika betydelser. För exempelvis [[Alfredo Bonanno]] och [[Wolfi Landstreicher]] är projektualitet &quot;ett helhetsperspektiv där [[klassanalysen]], teorin, praktiken, organiseringen osv. bildar en koherent (sammanhängande, vår amn.) helhet för att uppnå ett specifikt mål.&quot; Begreppet har i den meningen många likheter med [[parti]]begreppet inom [[marxistisk]] teoribildning. Emellertid förkastas i regel programmatiska modeller i förmån för en [[etisk]] hållning.<br /> <br /> [[Batkogruppen]] sätter projektualitet i relation till [[kommunisering]] och gör det till länken mellan intern och extern kommunisering, det &quot;aktiva anropandet av en potentiell utsida.&quot;<br /> <br /> == Se också ==<br /> <br /> * Alfredo Bonanno - [http://www.batko.se/sv_issue2_ch3.php Det insurrektionella projektet]<br /> * Alfredo Bonanno - [http://www.batko.se/sv_bonanno_insurr_project.php Anarkismen och det insurrektionella projektet]<br /> * Wolfi Landstreicher - [http://enbris.blogsome.com/2005/11/25/om-projektualitet/ Om projektualitet]<br /> * Batkogruppen - [http://www.batko.se/sv_issue2_efterskrift.php Efterskrift till Dissident 2]<br /> <br /> [[Kategori:Anarkism]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Kommunisering&diff=18059 2012-11-21T18:11:13Z

<p>Frasse: </p> <hr /> <div>'''Kommunisering''' betecknar det processartade överskridandet och omkullkastandet av det [[kapitalistiska produktionssättet]]. Kommuniseringen är den process som bryter ner det kapitalistiska produktionssättets relationer och samtidigt skapar nya social relationer, vilka varken kan mätas eller värderas: det vill säga. upprättar [[kommunism]]. Kommunisering innefattar således två sidor, en [[destruktiv]] och en [[konstruktiv]]. [[Marcel]] kallar dessa för [[angrepp]] och [[undandragande]].<br /> <br /> :“Vi har dels kommuniseringen som intern rörelse i [[klasskampen]] och dels kommuniseringens externa dimension. Dessa två moment är sammanvävda och ofta samtidiga, de implicerar således inte en temporal differens. Det behöver inte vara så att rörelsen sker innan [[konstitueringen]], i själva verket är de ofta samtidiga processer. Det som är av vikt att påpeka är att de inte härleder från varandra. Detta eftersom rörelsen och dimensionen produceras av skilda former av praktiker. Dock måste den interna rörelsen utvecklas och avanceras om kommuniseringens externa uttryck ska kunna ges, precis som den [[formella underordningen]] sker innan den reella. Kommuniseringens externa dimension är således avhängig klasskampen, det vill säga kommuniseringen som intern rörelse. Den interna rörelsen är negationen, följaktligen proletariatets rörelse inom men mot [[kapitalet]] (avobjektivering och avsubjektivering), medan den externa dimensionen är resultatet av en rent konstituerande praktik.”<br /> <br /> [[Kategori:Marxism]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Socialdemokratin&diff=18058 2012-11-21T18:05:12Z

<p>Frasse: Omdirigerar till Socialdemokrati</p> <hr /> <div>#REDIRECT [[socialdemokrati]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Syndikalist&diff=18057 2012-11-21T18:05:01Z

<p>Frasse: Omdirigerar till Syndikalism</p> <hr /> <div>#REDIRECT [[syndikalism]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Kommunismen&diff=18056 2012-11-21T18:04:43Z

<p>Frasse: Omdirigerar till Kommunism</p> <hr /> <div>#REDIRECT [[kommunism]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Imperialismen&diff=18055 2012-11-21T18:03:31Z

<p>Frasse: Omdirigerar till Imperialism</p> <hr /> <div>#REDIRECT [[Imperialism]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Trottar&diff=18054 2012-11-21T18:03:05Z

<p>Frasse: Omdirigerar till Trotskism</p> <hr /> <div>#REDIRECT [[trotskism]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Anarkister&diff=18053 2012-11-21T18:01:28Z

<p>Frasse: Omdirigerar till Anarkism</p> <hr /> <div>#REDIRECT [[anarkism]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Arbetes&diff=18052 2012-11-21T18:00:03Z

<p>Frasse: Omdirigerar till Arbete</p> <hr /> <div>#REDIRECT [[arbete]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Arbetsk%C3%B6pare&diff=18051 2012-11-21T17:59:29Z

<p>Frasse: </p> <hr /> <div>'''Arbetsköpare''' kallas den som köper vår [[arbetskraft]]. Målet är att med vårt [[arbetes]] hjälp föröka sina rikedomar, sitt [[kapital]]. Att suga ut oss så mycket som möjligt till lägsta möjliga [[lön]].<br /> <br /> Arbetsköparen kan till exempel vara en person, [[staten]] eller ett [[företag]].<br /> <br /> Alla [[samhällsbärare]] som tycker att systemet med [[löneslaveri]] och [[kapitalism]] är förträffligt försöker istället använda termen &quot;[[arbetsgivare]]&quot;. Det klingar ju såååå mycket trevligare i örat.<br /> <br /> [[Kategori:Grundläggande begrepp]]<br /> [[Kategori:Klasskamp]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Arbetsk%C3%B6parna&diff=18050 2012-11-21T17:58:03Z

<p>Frasse: Omdirigerar till Arbetsköpare</p> <hr /> <div>#REDIRECT [[arbetsköpare]]</div>

Frasse https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Stalinist&diff=18049 2012-11-21T17:57:45Z

<p>Frasse: Omdirigerar till Stalinism</p> <hr /> <div>#REDIRECT [[Stalinism]]</div>

Frasse