Johansson, Erik: Och allt skall vara förgånget
Huvudpersonerna är den lite funderande, läsande och bakåtdragne fabriksarbetande Jan och den mer rättframma köksan Elvy. Boken börjar när de i 30 års åldern har kommit fram till att de inte kan få barn och, efter tursamma omständigheter, flyttat ut till ett hus i överklass-stadsdelen Långedrag. De lever i huset och skaffar så småningom en kiosk i området. Kisoken är fritidsfördriv och extra inkomster. I kiosken anställer de några flickor som tillsammans med deras mäklare och den förra husägaren kommer utgöra deras närmsta vänner. Vardagen rullar på med grannbråk, ganska lyckosam ekonomi, invanda vänner och en massa trivselstunder. I bakgrunden finns klass-samhället, ekonomisk strävanden, folkhemmets avskaffande av solidariteten, arbetare som hackar på varandra och människors isolering.
Tiden går och tillslut dör man.
I sitt livs slutskede ger Jan bort alla sina tillgångar (som faktiskt blivit ganska rejäla i takt med att huspriserna skjutit i höjden, hjälpta av generös skattelagstiftning för de som äger) och ger sig ut på luffen.
I bokens början förekommer en syndikalist på korvfabriken där Jan jobbar. Han manar till sympatistrejk med varslade arbetare på andra arbetsplaster i samma koncern. Han möter vänliga ord från arbetskamraterna och hot från facket. Tillslut kedjar han fast sig själv vid bandet och får sparken. Arbetskamraterna vågar inte stödja honom öppet även om de samlar ihop pengar till honom och delar ut ryggdunkar när chefen och facketpamparna inte ser. Jan skäms över att han inte vågar stå upp för verken sig själv, syndikalisten eller de avskedade arbetarna.
