Carlsson, Mogens: Jag var fånge i sovjet

Från Polkagriswiki
Hoppa till: navigering, sök
Carlsson mogens-jag var fan.gif
Jag var fånge i sovjet är en självbiografi av Mogens Carlsson. Han berättar om sina år i det sovjetiska koncentrationssystemet. Mogens var dansk kommunist som deltagit i den danska motståndsrörelsen under andra världskriget. Efter kriget vart han allt mer sugen på att dra över till arbetarnas förlovade land och kolla in läget. Han jobbar sig sakta igenom Sverige och hamnar tillslut på gränsen till Finland. Till historien hör att Sovjet har nekat honom inresevisum upprepade gånger. Snubben tänker alltså smyga sig in över gränsen. Han lyckas ro över i närheten av Leningrad. Han traskar in i en förläggning och säger hej, vilket omedelbart leder till arrest. Så klart. Sovjet var ju en rigorös kapitalistisk polisstat. Dessutom så stod Stalins terror på en all time high nivå 1950 då morgens smög sig in.

Det blir långa för hör och arrest. NKVD kör den gamla klassikern i förhörssammanhang, svält och sömnbrist. Mogens skall så klart erkänna sig som spion för väst. Efter ett tag så döms han till tvåsiffrigt straffarbete. 15 år eller så i ryska koncentrationsläger. Han påbörjar sin resa in i en skruvad lägervärld. Det är även NKVD som driver hela lägersystemet. Han körs från läger till läger. Allt längre norr ut. Lägren är vidriga. Svält, misshandel, sjukdomar, löss och kyla. Folk dör titt som tätt. Lite längre in i systemet sätts han i stenhårt slavarbete. Han förser sovjetstaten med timmer och bygger nya läger. 12 timmars arbete om dagen svältandes på den ryska taigan (på vintern är det typ -20) i undermåliga kläder. I barackerna finns ingen ordentlig värme. Arbete är farligt som fan och folk dör som flugor.

Han träffar folk som berättar om sina liv. Många utlänningar men även ryssar. Terrorn och därmed en del av vardagen för många i sovjet vid den här tiden får sig en beskrivning. I lägren finns två typer av fångar enligt Mogens. De "kriminella" (blatnojer) och de politiska. De förstnämda är folk som tillhör kriminella gäng, typ maffia. De har en hård sammanhållning och NKVD´s trupper vågar inte gå lika hårt åt dem. Där de är i majoritet styr de läger livet för de andra fångarna. Driver in beskyddar avgifter, rånar och slår ihjäl. De politiska är "vanligt folk". Dvs folk som inte levt i den undre världen men utpekats som ett hot mot socialismen. Ryssarna har ofta åkt dit för nåt litet skitbrott. Typ snott lite potatis på kolchosen eller nån pryl på fabriken för dryga ut inkomsterna för sin fattiga familj. En del har råkat säga ifrån och betett sig uppstudsigt. Andra har råkat bli tillfångatagna under kriget av tysken och sedan flytt eller befriats. Många är utlänningar som mest sitter inne eftersom de är utlänningar. Han träffar mot slutet (1953) kort några kvinnor som varit med vid upproren i Vorkuta.

Boken är intressant men man märker att Mogens blev omvänd från kommunist till högerkonspiratör. Ni vet, sånna dära läskiga jävlar som tror allt gott om västvärlden. Att allt är underbart i den fria världen. Som inte klarar av att se sambanden. Som inte ser styrkan i människor utan bara stora system. Han klagar på att västledarna svek när de inte slog sönder sovjet. Som att väst skulle vara intresserad av att krossa sovjet bara för att de hade diktatur. Dumt är bara förordet. Dessutom ser man att han har sjukt dålig historiekunskaper. Alla uppror är för att kunna få leva i ett borgerligt demokratiskt kapitalistland. Ryska revolutionen var bara en statskupp inget mer osv. Han tycker att kriminalitet är genetiskt ärftligt.. Ja en massa jävla dumheter som gör att även hans livsberättelse känns tveksam. Det hjälper ju inte heller att man inte hittar ett skit om honom som person vid en googling. Som grädde på moset är boken utgiven på extremhöger förlaget Contra. Så nära fascistiskt man kan komma utan att vara det. Konspiratoriska högerspöken med enda uppgift att krossa socialismen.

Är Mogens Carlsson en simpel Göran Skytte (dvs kappvändare) eller är hans livsberättelse hittepå? Antagligen inte men det är svårt att veta. Även den allmänt accepterade Aleksander Solzjenitsyn var ju lite av ett högerspöke och rojalist.