Berkman, Alexander: Farväl Aleck

Självbiografi av Alexander Berkman. Berkman var en amerikansk anarkist född i Ryssland. Inspirerad och upprörd av eldstriderna och repressionen mot de strejkande i Homestead 1892 begav han sig till företagets huvudkontor, stormade in i mötesrummet och sköt ägaren Frick. Ägaren överlevde och Berkman fick ett långt fängelsestraff. När han 1906 slapp ut ur fängelset började han arbetet med den här boken. Boken kom ut 1912.

I boken berättar Alexander Berkman om fängelsets missär, förtryck och exploatering (tvångsarbete). Det är en fruktansvärd skildring av misshandel, mord, penalism och svaga och grymma människor. Men fängelseskildringen innehåller också varma historier om växande kamratskap, solidaritet, flyktförsök, utsträckta händer, protester och små små uppror.

Berättelsen är en skildring av fängelset men också av författaren själv. I fängelset växer personen Alexander Berkman från en anarkistisk ideolog med en något religiös dyrkan av Folket till en revolutionär som ser sig själv och andra förverkligas i anarkismen och upproret. Han går från att se medfångarna som halv-parasitära förlorade individer till kamrater med djupa känslor och erfarenheter, han går från att förkasta homosexualitet som något äckligt till att förstå den och även känna stark, nästan het, kärlek till andra män och han rör sig från benhårt proklamerande av principer till att med benhårda principer söka bästa resultat.

Berkman berättar levande om den usla maten, de grymma vakterna (och de få mänskliga), vänner som man stödjer och får stöd av, anarkistkamraterna i fängelset (och tidningen, Prison Blossoms, de ger ut där!), korruptionen, slitet i verkstäderna, isoleringscellerna, "läkaren" som mördar genom att inte se, fågelmatning, angivare och mycket mer. Hans slutsats, och förhoppningsvis läsarens, är att man måste hata fängelset och samhället som producerar det. Murarna kommer och måste falla.

Förutom en fängelseskildring är boken också en berättelse om författarens uppväxt i Ryssland, den första slitsamma tiden i det nya landet, om sekelskiftet 1900:s USA och om anarkiströrelsen där.

Den svenska utgivningen (Federativs klassiker, 1982) innehåller ett utomordentligt efterord om Berkmans liv och kamp efter perioden som boken tar upp samt en eminent fotnots uppsättning som förklarar vem och vad personer, organisationer osv i boken är.