Skillnad mellan versioner av "Sveriges kommunistiska parti (1967)"
Kurtake (Diskussion | bidrag) m |
Koltrast (Diskussion | bidrag) |
||
| (En mellanliggande version av en annan användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | 1973 bytte [[KFML]] namn till Sveriges kommunistiska parti (SKP). | + | '''Sveriges kommunistiska parti''', 1973 bytte [[KFML]] namn till Sveriges kommunistiska parti (SKP). |
Hade som de flesta vänstersekter med självrespekt en egen bokutgivning och bokhandel. Förlaget hette [[Oktoberförlaget]] och bokhandlarna kallades fantasifullt nog [[Oktoberhandeln]]. | Hade som de flesta vänstersekter med självrespekt en egen bokutgivning och bokhandel. Förlaget hette [[Oktoberförlaget]] och bokhandlarna kallades fantasifullt nog [[Oktoberhandeln]]. | ||
| Rad 5: | Rad 5: | ||
Partiet genomgick ett par splittringar, bla 1970, 1976 och 1979. År 1970 bröt sig en "vänster"-sekteristisk grupp ut under namnet [[KFML(r)]] (Numera KPML(r)). KFML(r) vände sig bland annat mot förbundets enhetsfrontstaktik.1986 bytte man namn från SKP till [[Solidaritetspartiet]]. Solidaritetspartiet lades ner 1990. KFML/SKP ungdomsförbund hette [[Röd Ungdom]] och gav ut tidningen [[Rödluvan]], slogs år 1981 ihop med [[Marxist-Leninistiska Kampförbundet]] och då ersattes Rödluvan av [[Stormklockan]]. | Partiet genomgick ett par splittringar, bla 1970, 1976 och 1979. År 1970 bröt sig en "vänster"-sekteristisk grupp ut under namnet [[KFML(r)]] (Numera KPML(r)). KFML(r) vände sig bland annat mot förbundets enhetsfrontstaktik.1986 bytte man namn från SKP till [[Solidaritetspartiet]]. Solidaritetspartiet lades ner 1990. KFML/SKP ungdomsförbund hette [[Röd Ungdom]] och gav ut tidningen [[Rödluvan]], slogs år 1981 ihop med [[Marxist-Leninistiska Kampförbundet]] och då ersattes Rödluvan av [[Stormklockan]]. | ||
| − | Många inflytelserika personer har en bakgrund inom KFML/SKP, t ex förra TCO-ordföranden Inger Ohlsson, Lärarförbundets tidigare ordförande Christer Romilson, statsråd Marita Ulvskog och SE-Bankens chefsekonom Klas Eklund. Även Robert Aschberg, Henning Mankell, Göran Rosenberg, Peppe Engberg, Jan Guillou, Mats Gellerfelt har varit medlemmar. | + | Många inflytelserika personer har en bakgrund inom KFML/SKP, t ex förra TCO-ordföranden [[Inger Ohlsson]], Lärarförbundets tidigare ordförande [[Christer Romilson]], statsråd [[Marita Ulvskog]] och SE-Bankens chefsekonom [[Klas Eklund]]. Även [[Robert Aschberg]], [[Henning Mankell]], [[Göran Rosenberg]], [[Peppe Engberg]], [[Jan Guillou]], [[Mats Gellerfelt]] har varit medlemmar. |
| + | |||
| + | Bytte 1987 namn till Solidaritetspartiet och upphörde att vara ett kommunistiskt parti. | ||
[[Kategori:Svenska kommunistpartier]] | [[Kategori:Svenska kommunistpartier]] | ||
Nuvarande version från 2 november 2017 kl. 10.49
Sveriges kommunistiska parti, 1973 bytte KFML namn till Sveriges kommunistiska parti (SKP).
Hade som de flesta vänstersekter med självrespekt en egen bokutgivning och bokhandel. Förlaget hette Oktoberförlaget och bokhandlarna kallades fantasifullt nog Oktoberhandeln.
Partiet genomgick ett par splittringar, bla 1970, 1976 och 1979. År 1970 bröt sig en "vänster"-sekteristisk grupp ut under namnet KFML(r) (Numera KPML(r)). KFML(r) vände sig bland annat mot förbundets enhetsfrontstaktik.1986 bytte man namn från SKP till Solidaritetspartiet. Solidaritetspartiet lades ner 1990. KFML/SKP ungdomsförbund hette Röd Ungdom och gav ut tidningen Rödluvan, slogs år 1981 ihop med Marxist-Leninistiska Kampförbundet och då ersattes Rödluvan av Stormklockan.
Många inflytelserika personer har en bakgrund inom KFML/SKP, t ex förra TCO-ordföranden Inger Ohlsson, Lärarförbundets tidigare ordförande Christer Romilson, statsråd Marita Ulvskog och SE-Bankens chefsekonom Klas Eklund. Även Robert Aschberg, Henning Mankell, Göran Rosenberg, Peppe Engberg, Jan Guillou, Mats Gellerfelt har varit medlemmar.
Bytte 1987 namn till Solidaritetspartiet och upphörde att vara ett kommunistiskt parti.
