Ragnerstam, Bunny: Arbetare i Rörelse, del 1

Ragnerstam, Bunny: Arbetare i Rörelse, del 1, Gidlunds, 1986. Se även Arbetare i Rörelse, del 2.

Bunny har riktat in sig på främst 1848´s marsuppror. Utifrån detta så har han grävt sig runt för att måla upp sammanhangen. Vi får vara med när bildningscirkeln dras igång av gesäller som varit nere på kontinenten och hängt med kommunister o lärt sig från andra knegare. De gör dock misstaget att låta medelklasspersoner vara med och bildningscirkeln kuppas omgående. Trots haveriet så drar arbetarna lärdom och ny kontakter upprättas.

Nu upprättas också en av Sveriges första fackföreningsliknande organisationer; typografförbundet. De har lärt sig av misstagen o bilder en organisation för just arbetarna. Nytta, nöje och bildning är deras devis. Den är resultatet av typografernas långa kamp för att få något som liknar gesällskapet.

Gesällskapen är en del av den gamla skråordningen och har fungerat och formats till en typ av fackföreningar för gesällerna. Det Bunny så fint visar är att klasskampen och organiseringen tagit sig olika former hela tiden. Genom att beskriva skråordningen och dess roll i ett Sverige i omvälvning från feodal ekonomi till kapitalism så får den bakgrund vi behöver för att upptäcka de egentliga skeendena. Dvs att arbetarnas organisering av sina intressen funnits bra mycket längre än 1881 då mäster palm trippade iland i Malmö.

Vi får lite en making of the svenska arbetarklassen också. Hur arbetarna inte sett sig om en arbetande klass utan som en av många arbetande klasser. Och hur denna skråmentalitet begränsar men även upplöses.

Gesällerna blir angripna av staten o dess nådige konung genom att deras gesällskap o de privilegier som detta gav i princip avskaffas med en ny närings lagstiftning. Gesällerna skall göras till fulländade proletärer. Kraftigt skära ner gesällvandringarna (de ficksponsrade resor med boende), tvinga dem att visa upp gesäll böcker vid ny anställning så att arbetsköparen kan kolla om de skött sig, ta bort logi penningen (mästern var typ tvungen att stå för boendet), mm.

Nu dyker ytterligare några gesäller upp i Stockholm efter längre vistelser i Europa. typ tyskland, frankrike och England. De har hängt med de hetaste kommunisterna (kalle balle, Engels mf) o gått med i en internationell kommunist organisation. De har bildat något som kallas skandinaviska sällskapet som efter utländsk modell skall fungera som täckmantel och rekryteringsbas för en kommunist organisation(er... 6-12 pers bildar en subgrupp. Är de fler skall fler subgrupper bildas i staden.) Sådana bildas i sthlm o kanske i andra städer med. Organisering och agitation startas.

Så kommer frankrike 1848. Jävla röj o kungen åker på däng. Republik o rösträtt. Knegarna agerar organiserat i stor socialistisk rörelse o blir nu en erkänd part. I Sverige blir liberalerna mkt upplivade o passar på att göra en framstöt för reform av konstitutionen. reformbanketter planeras och deras press pumpar ut propaganda o direkta rapporter från upproret i frankrike men även från resten av Europa som upproret spritts till. Men även på arbetsplatserna jäser det.

När reformbanketten skall gå av stapeln så står det klart att de mesiga jävla liberalerna inte vågar annat än slicka kungaröv. Banketten blir en hyllningsbankett där inträdespriset satts så högt att alla knegare utestängs. dagarna innan så dyker det upp anslag och ryktesspridning om att 5000 pers skall samlas utanför banketten.

O vist fan dyker folk upp. Det hurras o vrålas taktfast om republik o rättvisa från den enorma folkmassan. Folk håller tal o diskuterar. Liberalerna avbryter banketten i förtid o lommar skrämda därifrån. Massan ger sig nu av ner i de centrala delarna o slår systematiskt in alla rutor hos herrar som motsätter sig reformen, poliser o andra herrar som de har otalt med. Sten regnar över tillskyndande polis o militär o folk hurrar o skanderar. Kommunister med järnrör och maskering finns med o röjer runt. Sotade ansikten, lösnäsor och fejkskägg. En tjomme springer runt i en stor röd luva med ett sidenband i. Från den franske kungens sönderslagna tron enligt honom.

Folkmassan agerar jäkligt målmedvetet o militären åker på skit mycket stryk tills de fått förstärkningar o börjar skjuta. En jävla massa folk blir dödade o skadade men upploppen fortsätter. Barikader börjar resas osv. Ordningen infinner sig först när hela huvfudstaden sätts under belägring. Poliser, militär o vita garden i varje gathörn. Varje folksamling upplöses... Ändå bildas det någon skrikande folkhop som kastar sten lite då o då i nån vecka efteråt.

Snuten kommer så småningom på att det finns kommunistorganisation o lyckas plocka in de flesta. Hört talas om Götrek nångån? (sossarna tyckerom honom i sin historieskrivning) han i princip anger hela organisationen för snuten när han skall förklara kommunismen för den förhörsledaren som kör "good cop" stilen.

Den synliga organisationen förtvinar sakta efter detta...

Det står så otroligt mycket matnyttigt i boken. Den är fan obligatorisk. Den lättar på sossarnas (o alla andra borgares) strupgrepp på historien. Vi får upp ögonen för alla de människor innan oss som på egen hand tog tag i sina problem. Historien framstår inte längre som något tråkigt statiskt bortom oss själva. Den som inte läst Bunny har inte rätt att uttala sig, som en gammal kines sa.