R:are

Från Polkagriswiki
Version från den 19 januari 2010 kl. 22.31 av Alven (Diskussion | bidrag)

Hoppa till: navigering, sök
Rare.gif

En r:are, flera r:are eller r:or är mytologiska figurer som först såg dagens ljus 1970 i och med Splittringen [sic!] inom KFML. Utbrytarna kallade sig KFML(r) där r:et stod för revolutionärerna. Ja det gällde ju att skilja ut sig från de forna partikamraterna. Det där lilla r:et blir alltså från och med nu smeknamnet på medlemmar inom KFML(r) (som senare blev KPML(r) och idag heter Kommunistiska Partiet).

När man pratar om r:aren idag så finns ofta det ohämmade, bråkiga och galet världsfrånvända i ens tankarna. Om buffliga göteborgare som vurmar arbetarklassen. Arbetarklassen med stort A. De svettiga och smutsiga karlarna i hamnen, på varven (Arendal hade Sveriges mest kända varvsstalinister), i skogen, vid fabrikernas löpande band och nere i gruvornas djup. En r:are är svettig. Dels för att han försöker vara så proletär som möjligt i alla lägen och dels för hans forcerade utläggningar. En vresig jävel som muttrar, svär eller gormar om borgarnas tjyvsamhälle. Någon som inte skräder orden och proklamerar att han är kommunist, tycker Stalin och var goa gubbar och prånglar ut ett flygblad eller ett nummer av proletären varje torsdag utanför Konsum i majorna. Ofta är det just en svettig arbetare med musche, jeans och lite flötig frilla. Tänk slöjdlärare. Så där lite out of style. Nån som hänger kvar lite i 1970-80-talen. Folk som slåss med trottar och säljer tidningar utanför bolaget. R:arn är i alla fall en ganska folkkär men samtidigt bespottad figur som allt som oftast dyker upp i litteratur, populärkultur och historiska skildringar. Med fascination och skräckblandad förtjusning betraktar omvärlden r:orna.

Något kan dessutom vara r:igt. Något som har med kommunistiskt revolutionsvurmande att göra. Affischer med folk som kollar snett upp i himlen och har armarna i kors. Slagord som innehåller till exempel "Proletariatets diktatur", "front mot (sätt in valfritt missförhållande)", "revolution på klasskampens grund", "USA ut ur (valfritt land)", "Klass mot klass", och så vidare. Alla aktiviteter som har med ett hierarkiskt parti att göra. När folk skall leda andra människor "i kampen" och vet bäst vad som bör göras. Folk som på klasskampens grund skall agera herdar för massorna. Herdar som vill upprätta en nya ordning med enorm byråkrati och planekonomi. Svettiga gubbar och gummor som käbblas om marxistiska hårklyverier och kallar denna aktivitet för "kamp mot högeravvikelser".

Sysslar man med sånt här är man r:ig. Betraktat lite från sida/utifrån blir det en massa r:ande. Att r:a eller inte r:a, det är frågan.

  • Se Knutna nävar för att få en känsla för r:ig musik.
  • Filmen Upp till kamp! innehåller en massa r:are och r:ande.
  • Boken Fabrik av Thomas Nydahl är en självbiografisk roman om en ung blivande r:are på en av Nordsjös vidriga färgfabriker.
  • Dan Berglund står för r:andet på dess jordnäraste nivå. Svettiga, skitiga och upproriska arbetare. Kamrater. Man bör dock anmärka att Dan har lämnat den leninistiska perioden av sitt liv bakom sig. Byter ut textrader och sånt när han sjunger.
  • r:aren bland r:are är legenden Frank Baude (tillsammans med Renzo Aneröd), partiets stålhårde rorsman under de första 28 åren av partiets existens. Såg ut som Kurt Ohlsson när det begav sig.