Skillnad mellan versioner av "Perlman, Fredy: Letters of Insurgents"
DN (Diskussion | bidrag) |
DN (Diskussion | bidrag) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
''Letters of Insurgents'' handlar om våra liv och kontrollen över dem. Boken är skriven som en brevväxling mellan två revolutionärer. Yorostan och Sofia jobbar i en fabrik i östra Europa där man umgås, förändrar och tar tillvaron i sina egna händer. Arbetarna reser sig, strejkar, tar till vapen, , tar över fabriken och gatan, diskuterar vad man ska göra med samhället som man för en stund behärskar. Snart finns en ny regering, en arbetarregering, och en ny armé, en röd armé. Upproriska arbetare ska piskas tillbaka till jobbet, arbetarregeringen sätter revolutionära arbetare i fängelse eller mot väggen. Sofia hamnar på flykt i väst medan Yorostan spenderar åratal i fängelseceller. Människor i både öst och väst måste hitta ett sätt att överleva på, förhålla sig till vänner och bekanta, tvingas arbeta åt andra. Efter 25 år utan kontakt får Sofia ett brev från Yorostan. Brevväxlingen handlar deras liv, nya och gamla vänner, nya och gamla kamrater, arbete och politik, kampen mot arbete och politik. Den handlar om minnen, hopp, erfarenheter. Ingenting tas för givet, allt ifrågasätts. Ibland väldigt konfrontativt, långt ifrån respektlös artighet. Som läsare kan man inte låta boken dra slutsatser åt en, man tvingas tänka själv och ifrågasätta. Korrespondansen behandlar Yorostan och Sofias gemensamma minnen och deras liv de senaste 25 åren, samtidigt står tiden inte stilla under brevväxlingen. Boken handlar om Sofia och Yorostan, om människor runt omkring dem, och om oss. Uppror, revolution och personliga relationer. | ''Letters of Insurgents'' handlar om våra liv och kontrollen över dem. Boken är skriven som en brevväxling mellan två revolutionärer. Yorostan och Sofia jobbar i en fabrik i östra Europa där man umgås, förändrar och tar tillvaron i sina egna händer. Arbetarna reser sig, strejkar, tar till vapen, , tar över fabriken och gatan, diskuterar vad man ska göra med samhället som man för en stund behärskar. Snart finns en ny regering, en arbetarregering, och en ny armé, en röd armé. Upproriska arbetare ska piskas tillbaka till jobbet, arbetarregeringen sätter revolutionära arbetare i fängelse eller mot väggen. Sofia hamnar på flykt i väst medan Yorostan spenderar åratal i fängelseceller. Människor i både öst och väst måste hitta ett sätt att överleva på, förhålla sig till vänner och bekanta, tvingas arbeta åt andra. Efter 25 år utan kontakt får Sofia ett brev från Yorostan. Brevväxlingen handlar deras liv, nya och gamla vänner, nya och gamla kamrater, arbete och politik, kampen mot arbete och politik. Den handlar om minnen, hopp, erfarenheter. Ingenting tas för givet, allt ifrågasätts. Ibland väldigt konfrontativt, långt ifrån respektlös artighet. Som läsare kan man inte låta boken dra slutsatser åt en, man tvingas tänka själv och ifrågasätta. Korrespondansen behandlar Yorostan och Sofias gemensamma minnen och deras liv de senaste 25 åren, samtidigt står tiden inte stilla under brevväxlingen. Boken handlar om Sofia och Yorostan, om människor runt omkring dem, och om oss. Uppror, revolution och personliga relationer. | ||
| − | Boken finns som ljudbok | + | Boken finns som ljudbok ([http://www.audioanarchy.org/letters.php här]). |
Versionen från 13 juni 2007 kl. 20.49
Letters of Insurgents handlar om våra liv och kontrollen över dem. Boken är skriven som en brevväxling mellan två revolutionärer. Yorostan och Sofia jobbar i en fabrik i östra Europa där man umgås, förändrar och tar tillvaron i sina egna händer. Arbetarna reser sig, strejkar, tar till vapen, , tar över fabriken och gatan, diskuterar vad man ska göra med samhället som man för en stund behärskar. Snart finns en ny regering, en arbetarregering, och en ny armé, en röd armé. Upproriska arbetare ska piskas tillbaka till jobbet, arbetarregeringen sätter revolutionära arbetare i fängelse eller mot väggen. Sofia hamnar på flykt i väst medan Yorostan spenderar åratal i fängelseceller. Människor i både öst och väst måste hitta ett sätt att överleva på, förhålla sig till vänner och bekanta, tvingas arbeta åt andra. Efter 25 år utan kontakt får Sofia ett brev från Yorostan. Brevväxlingen handlar deras liv, nya och gamla vänner, nya och gamla kamrater, arbete och politik, kampen mot arbete och politik. Den handlar om minnen, hopp, erfarenheter. Ingenting tas för givet, allt ifrågasätts. Ibland väldigt konfrontativt, långt ifrån respektlös artighet. Som läsare kan man inte låta boken dra slutsatser åt en, man tvingas tänka själv och ifrågasätta. Korrespondansen behandlar Yorostan och Sofias gemensamma minnen och deras liv de senaste 25 åren, samtidigt står tiden inte stilla under brevväxlingen. Boken handlar om Sofia och Yorostan, om människor runt omkring dem, och om oss. Uppror, revolution och personliga relationer.
Boken finns som ljudbok (här).
