Skillnad mellan versioner av "Orwell, George: Nere för räkning i Paris och London"

Från Polkagriswiki
Hoppa till: navigering, sök
m
Rad 1: Rad 1:
Orwell, George: ''Nere för räkning i Paris och London'', R&S, 1973. Orignaltitel: ''Down and out in Paris and London'', 1933.  
+
Orwell, George: ''Nere för räkning i Paris och London'', R&S, 1973. Orignaltitel: ''Down and out in Paris and London'', 1933. Orwells debutroman om hans liv som arbetslös och diskare på en restaurang i Paris samt som luffare i London. Vi får uppleva kampen för den dagliga brödkanten hos de helt utblottade, infernot i kökets vindlande gångar och den enorma metropolens sjudande liv. Lättaste sättet att lägga vantarna på denna klenod är att traska ner till närmsta bibliotek.
  
'''En medryckande berättelse''' om Orwells liv som arbetslös och diskare på en restaurang i Paris. Vi får uppleva kampen för den dagliga brödkanten hos de helt utblottade, infernot i kökets vindlande gångar och den enorma metropolens sjudande liv. Lättaste sättet att lägga vantarna på denna klenod är att traska ner till närmsta bibla.
+
==Ravens recension==
  
----
+
Såg att [http://www.prole.info Prole.info] rekommenderar den som läsning i samband med [http://www.polkagris.nu/ar/index_sv.html Inga jävla restauranger] och jag förstår varför. Ena delen är en berättelse om livet dels som pank i Paris och som arbetande inom restaurang där. Andra delen är det en berättelse om hans liv som luffare i London.
  
Såg att [http://www.prole.info Prole.info] rekommenderar den som läsning i samband med [http://www.polkagris.nu/ar/index_sv.html Inga jävla restauranger] och jag förstår varför. Ena delen är en "berättelse" om livet dels som pank i Paris och som arbetande inom restaurang där. Andra delen är det en berättelse om hans liv som luffare i London.
+
Jag gillar Orwell, för han är inte bara en bra berättare han har också rätt skarpa analyser om saker och ting. Så som när han krossar dem som tycker att luffare är arbetsskygga som skulle kunna jobba bara de ville och det där vanliga gnatet (dvs samma idioter som idag säger dittan och datten om arbetslöshet) och som när han i ett kapitel analyserar resturangbranschen. Hans analyser är inte särskilt färgade av ideologi och jargong, utan han försöker "skapa sig en egen uppfattning" och lyckas väldigt bra med det. Han gör detsamma i [[Hyllning till Katalonien]], där han har en väldigt nykter syn på vad som hände under det spanska inbördeskriget.
  
Jag (raven) diggar Orwell, för dels så beskriver han livet på ett jävla sjysst sätt, dels så har han riktigt sjyssta analyser, så som när han krossar de som tycker att luffare är arbetsskygga som skulle kunna jobba bara de ville etc etc (dvs samma idioter som idag säger dittan och datten om arbetslöshet) och som när han i ett kapitel analyserar resturangbranschen. Hans analyser är inte särskilt färgade av ideologi och jargong, utan han försöker "skapa sig en egen uppfattning" och lyckas jävligt bra med det. Han gör detsamma sen i Hyllning till katalonien, där han har en jävligt nykter syn på vad som hände under det spanska inbördeskriget.
+
Ja, just det ja. Han beskriver i en väldigt skön passage den dryge vänsteristen, som maskar och jävlas på de andras bekostnad. Som medan de andra jobbar häcken av sig, står och tjatar om hur revolutionär han är och hur alla andra är medlöpare till kapitalet.
 
+
Ja, just det ja. Han beskriver i en jävligt skön passage den dryge vänsteristen, som maskar och jävlas på de andras bekostnad. Som går runt och tjatar om hur revolutionär han är och hur alla andra är followers till kapitalet.
+

Versionen från 23 maj 2007 kl. 11.47

Orwell, George: Nere för räkning i Paris och London, R&S, 1973. Orignaltitel: Down and out in Paris and London, 1933. Orwells debutroman om hans liv som arbetslös och diskare på en restaurang i Paris samt som luffare i London. Vi får uppleva kampen för den dagliga brödkanten hos de helt utblottade, infernot i kökets vindlande gångar och den enorma metropolens sjudande liv. Lättaste sättet att lägga vantarna på denna klenod är att traska ner till närmsta bibliotek.

Ravens recension

Såg att Prole.info rekommenderar den som läsning i samband med Inga jävla restauranger och jag förstår varför. Ena delen är en berättelse om livet dels som pank i Paris och som arbetande inom restaurang där. Andra delen är det en berättelse om hans liv som luffare i London.

Jag gillar Orwell, för han är inte bara en bra berättare han har också rätt skarpa analyser om saker och ting. Så som när han krossar dem som tycker att luffare är arbetsskygga som skulle kunna jobba bara de ville och det där vanliga gnatet (dvs samma idioter som idag säger dittan och datten om arbetslöshet) och som när han i ett kapitel analyserar resturangbranschen. Hans analyser är inte särskilt färgade av ideologi och jargong, utan han försöker "skapa sig en egen uppfattning" och lyckas väldigt bra med det. Han gör detsamma i Hyllning till Katalonien, där han har en väldigt nykter syn på vad som hände under det spanska inbördeskriget.

Ja, just det ja. Han beskriver i en väldigt skön passage den dryge vänsteristen, som maskar och jävlas på de andras bekostnad. Som medan de andra jobbar häcken av sig, står och tjatar om hur revolutionär han är och hur alla andra är medlöpare till kapitalet.