Skillnad mellan versioner av "Orwell, George: Nere för räkning i Paris och London"

Från Polkagriswiki
Hoppa till: navigering, sök
Rad 1: Rad 1:
Orwell, George: ''Nere för räkning i Paris och London'', R&S, 1973. Orignaltitel: ''Down and out in Paris and London'', 1933. Orwells debutroman om hans liv som arbetslös och diskare på en restaurang i Paris samt som luffare i London. Vi får uppleva kampen för den dagliga brödkanten hos de helt utblottade, infernot i kökets vindlande gångar och den enorma metropolens sjudande liv. Lättaste sättet att lägga vantarna på denna klenod är att traska ner till närmsta bibliotek.
+
Orwell, George: ''Nere för räkning i Paris och London'', R&S, 1973. Orignaltitel: ''Down and out in Paris and London'', 1933. [[George Orwell|Orwells]] debutroman om hans liv som arbetslös och diskare på en restaurang i Paris samt som luffare i London. Vi får uppleva kampen för den dagliga brödkanten hos de helt utblottade, infernot i kökets vindlande gångar och den enorma metropolens sjudande liv. Lättaste sättet att lägga vantarna på denna klenod är att traska ner till närmsta bibliotek.
  
 
==Ravens recension==
 
==Ravens recension==

Versionen från 23 maj 2007 kl. 11.50

Orwell, George: Nere för räkning i Paris och London, R&S, 1973. Orignaltitel: Down and out in Paris and London, 1933. Orwells debutroman om hans liv som arbetslös och diskare på en restaurang i Paris samt som luffare i London. Vi får uppleva kampen för den dagliga brödkanten hos de helt utblottade, infernot i kökets vindlande gångar och den enorma metropolens sjudande liv. Lättaste sättet att lägga vantarna på denna klenod är att traska ner till närmsta bibliotek.

Ravens recension

Såg att Prole.info rekommenderar den som läsning i samband med Inga jävla restauranger och jag förstår varför. Ena delen är en berättelse om livet dels som pank i Paris och som arbetande inom restaurang där. Andra delen är det en berättelse om hans liv som luffare i London.

Jag gillar Orwell, för han är inte bara en bra berättare han har också rätt skarpa analyser om saker och ting. Så som när han krossar dem som tycker att luffare är arbetsskygga som skulle kunna jobba bara de ville och det där vanliga gnatet (dvs samma idioter som idag säger dittan och datten om arbetslöshet) och som när han i ett kapitel analyserar resturangbranschen. Hans analyser är inte särskilt färgade av ideologi och jargong, utan han försöker "skapa sig en egen uppfattning" och lyckas väldigt bra med det. Han gör detsamma i Hyllning till Katalonien, där han har en väldigt nykter syn på vad som hände under det spanska inbördeskriget.

Ja, just det ja. Han beskriver i en väldigt skön passage den dryge vänsteristen, som maskar och jävlas på de andras bekostnad. Som medan de andra jobbar häcken av sig, står och tjatar om hur revolutionär han är och hur alla andra är medlöpare till kapitalet.