Skillnad mellan versioner av "Olga Taratuta"

Från Polkagriswiki
Hoppa till: navigering, sök
(Skapade sidan med 'right '''Olga Ilyinichna Taratuta''' (1876 (?)-1938) (riktigt namn '''Elka Golda Elievna Ruvinskaia''', också känd som Babushka,...')
 
(Källor:)
 
(En mellanliggande version av samma användare visas inte)
Rad 11: Rad 11:
 
I början av oktober 1905 arresterades hon igen men släpptes igen vid Oktoberamnestin. Hon gick med i den anarkokommunistiska sydryska gruppens stridsavdelning som använde taktiken “motivlös terror”- det vill säga attacker mot institutioner och representanter för den autokratiska regimen istället för mot särskilt utvalda individer. Hon hjälpte till att förbereda den ökända attacken mot Kafé Libman i december 1905. Hon arresterades och dömdes till 17 års fängelse 1906. Hon rymde ur fängelse den 15 december och flydde till Moskva. I december 1906 gick hon med i den anarkokommunistiska Moskvaorganisationen [[Buntar]] (Rebell) och agiterade på arbetsplatserna. Efter arresteringen av en grupp medlemmar i mars 1907 flydde hon och några andra till Schweiz där de redigerade en tidning med samma namn.
 
I början av oktober 1905 arresterades hon igen men släpptes igen vid Oktoberamnestin. Hon gick med i den anarkokommunistiska sydryska gruppens stridsavdelning som använde taktiken “motivlös terror”- det vill säga attacker mot institutioner och representanter för den autokratiska regimen istället för mot särskilt utvalda individer. Hon hjälpte till att förbereda den ökända attacken mot Kafé Libman i december 1905. Hon arresterades och dömdes till 17 års fängelse 1906. Hon rymde ur fängelse den 15 december och flydde till Moskva. I december 1906 gick hon med i den anarkokommunistiska Moskvaorganisationen [[Buntar]] (Rebell) och agiterade på arbetsplatserna. Efter arresteringen av en grupp medlemmar i mars 1907 flydde hon och några andra till Schweiz där de redigerade en tidning med samma namn.
 
På hösten 1907 återvände Olga till Ekaterinoslav och Kiev och flyttade sedan vidare till Odessa. Hon förberedde ett attentat mot general A.V. Kaulbars, befälhavaren för Odessas militärregion, och mot general Tolmachov, Odessa guvernör och en explosion vid Odessas tribunal.
 
På hösten 1907 återvände Olga till Ekaterinoslav och Kiev och flyttade sedan vidare till Odessa. Hon förberedde ett attentat mot general A.V. Kaulbars, befälhavaren för Odessas militärregion, och mot general Tolmachov, Odessa guvernör och en explosion vid Odessas tribunal.
I slutet av februari 1908 for hon till Kiev för att förbereda sprängningen av Lukianovkafängelsets murar och organisera en rymning för arresterade anarkister där. Dock greps alla andra medlemmar i gruppen men Olga lyckades fly. Hon arresterades i Ekaterinoslav och dömdes i slutet av 1909 till 21 års fängelse. Hon frigavs från Lukianovkafängelset i mars 1917. Som Paul Avrich säger i sin bok De Ryska Anarkisterna så var hon nu “en trött och kuvad kvinna I slutet av fyrtioårsåldern”, som först höll sig undan rörelsen. I maj 1918 organiserade hon [[Politiska Röda Korset]] i Kiev, som hjälper fängslade revolutionärer oavsett deras politiska tillhörighet, och som en gång i tiden till och med hjälpte [[bolsjeviker]]. Vid det här laget hade hennes gamla revolutionära iver återvänt, antänd av hennes stigande indignation över hur anarkistiska revolutionärer behandlades av bolsjevikerna. 1919 flyttade hon till Moskva. I juni 1920 var hon aktiv i organiserandet av [[Golos Truda]] (Arbetets Röst). I slutet av september 1920 efter undertecknandet av pakten mellan sovjetregeringen och den [[machnovisterna|machnovistiska rörelsen]] återvände hon till Ukraina. I Gulyai Polye fick hon 5 miljoner rubler av de machnovistiska befälhavarna. Med dessa pengar for hon till Kharkov och startade Anarkistiska Svarta Korset som hjälpte fängslade och förföljda anarkister. I November valdes Olga till representant för machnovisterna i Kharkov och Moskva.
+
I slutet av februari 1908 for hon till Kiev för att förbereda sprängningen av Lukianovkafängelsets murar och organisera en rymning för arresterade anarkister där. Dock greps alla andra medlemmar i gruppen men Olga lyckades fly. Hon arresterades i Ekaterinoslav och dömdes i slutet av 1909 till 21 års fängelse. Hon frigavs från Lukianovkafängelset i mars 1917. Som [[Paul Avrich]] säger i sin bok ''De Ryska Anarkisterna'' så var hon nu “en trött och kuvad kvinna I slutet av fyrtioårsåldern”, som först höll sig undan rörelsen. I maj 1918 organiserade hon [[Politiska Röda Korset]] i Kiev, som hjälper fängslade revolutionärer oavsett deras politiska tillhörighet, och som en gång i tiden till och med hjälpte [[bolsjeviker]]. Vid det här laget hade hennes gamla revolutionära iver återvänt, antänd av hennes stigande indignation över hur anarkistiska revolutionärer behandlades av bolsjevikerna. 1919 flyttade hon till Moskva. I juni 1920 var hon aktiv i organiserandet av [[Golos Truda]] (Arbetets Röst). I slutet av september 1920 efter undertecknandet av pakten mellan sovjetregeringen och den [[machnovisterna|machnovistiska rörelsen]] återvände hon till Ukraina. I Gulyai Polye fick hon 5 miljoner rubler av de machnovistiska befälhavarna. Med dessa pengar for hon till Kharkov och startade Anarkistiska Svarta Korset som hjälpte fängslade och förföljda anarkister. I November valdes Olga till representant för machnovisterna i Kharkov och Moskva.
  
 
Under repressionsvågen mot anarkister och machnovister i Ukraina blev Olga arresterad. Svarta Korset stängdes ner och dess center förstördes. I januari 1921 förflyttades hon till Moskva med 40 andra ukrainska anarkister. Hon var en av de fängslade anarkisterna som bolsjevikerna tilläts delta på Krapotkins begravning. I slutet av april 1921 förflyttades hon till Orlovfängelset. I maj 1921 föreslog den sovjetiske justitiekanslern Olga att hon skulle släppas ifall hon gjorde avbön från sina idéer offentligt. På sommaren 1921 anslöt hon sig till de arresterade anarkisternas 11 dagar långa hungerstrejk. I mars 1922 förvisades hon i två år till Velikii Ustiug.
 
Under repressionsvågen mot anarkister och machnovister i Ukraina blev Olga arresterad. Svarta Korset stängdes ner och dess center förstördes. I januari 1921 förflyttades hon till Moskva med 40 andra ukrainska anarkister. Hon var en av de fängslade anarkisterna som bolsjevikerna tilläts delta på Krapotkins begravning. I slutet av april 1921 förflyttades hon till Orlovfängelset. I maj 1921 föreslog den sovjetiske justitiekanslern Olga att hon skulle släppas ifall hon gjorde avbön från sina idéer offentligt. På sommaren 1921 anslöt hon sig till de arresterade anarkisternas 11 dagar långa hungerstrejk. I mars 1922 förvisades hon i två år till Velikii Ustiug.
Rad 26: Rad 26:
 
* http://eo.wikipedia.org/wiki/Olga_Taratuta
 
* http://eo.wikipedia.org/wiki/Olga_Taratuta
  
''Skriven av [[Nick Heath]]. Översatt från https://libcom.org/history/articles/1892-1919-leo-rothziegel av [https://sovversiva.wordpress.com/2009/04/20/leo-rothziegel-1892-1919/ sovversiva.wordpress.com] som vi saxat den ifrån.
+
''Skriven av [[Nick Heath]]. Översatt från https://libcom.org/history/taratuta-olga-ilyinichna-1876-1938-real-name-elka-golda-elievna-ruvinskaia-aka-babushka- av [https://sovversiva.wordpress.com/2010/01/04/olga-taratuta/ sovversiva.wordpress.com] som vi saxat den ifrån.
  
  

Nuvarande version från 9 februari 2015 kl. 11.57

Taratuta olga ilyinichna.jpg

Olga Ilyinichna Taratuta (1876 (?)-1938) (riktigt namn Elka Golda Elievna Ruvinskaia, också känd som Babushka, Valia, Tania, D. Basist). Känd som den ryska anarkiströrelsens “mormor” och en grundare av Anarkistiska Svarta Korset.

“Kharkovkamraterna, med Olga Taratutas heroiska person i spetsen, hade alla tjänat Revolutionen, kämpat på dess fronter, utstått bestraffning från de Vita, förföljelse och fängelse från bolsjevikerna. Ingenting hade kuvat deras revolutionära glöd och anarkistiska tro.”

- Living My Life, Emma Goldman

Elka Ruvinskaia föddes i byn Novodmitrovka nära Kherson i Ukraina den 21 januari 1876 (eller möjligen 1874 eller 1878). Hennes familj var judisk och hennes far hade en liten butik. Efter sina studier arbetade hon som lärare. Hon arresterades som “politiskt misstänkt” 1895. 1897 gick hon med i en socialdemokratisk grupp kring bröderna A. och I. Grossman (som senare blev anarkister) i Elizavetgrad, och spred deras propaganda. 1898-1901 var hon medlem i det socialdemokratiska partiets Elizavetgradkommitté och den Sydryska Arbetarunionen. 1901 flydde hon utomlands, bodde i Tyskland och Schweiz där hon träffade Lenin och Plechanov och arbetade för tidningen Iskra.

1903 i Schweiz blev hon anarkokommunist. 1904 återvände hon till Odessa och gick med i gruppen Utan Kompromiss som bestod av anarkister och lärjungar till den polske socialisten Machajski. Hon arresterades i april 1904 och frigavs på hösten i brist på bevis. Hon gick sedan med i Odessas Anarkokommunistiska Arbetargrupp som spred propaganda och organiserade arbetarcirklar. Hon började få rykte som en av de mest framstående anarkisterna i Ryssland. Hon använde pseudonymen Babushka (Mormor) – ett märkligt alias med tanke på att hon fortfarande bara var runt trettio!

I början av oktober 1905 arresterades hon igen men släpptes igen vid Oktoberamnestin. Hon gick med i den anarkokommunistiska sydryska gruppens stridsavdelning som använde taktiken “motivlös terror”- det vill säga attacker mot institutioner och representanter för den autokratiska regimen istället för mot särskilt utvalda individer. Hon hjälpte till att förbereda den ökända attacken mot Kafé Libman i december 1905. Hon arresterades och dömdes till 17 års fängelse 1906. Hon rymde ur fängelse den 15 december och flydde till Moskva. I december 1906 gick hon med i den anarkokommunistiska Moskvaorganisationen Buntar (Rebell) och agiterade på arbetsplatserna. Efter arresteringen av en grupp medlemmar i mars 1907 flydde hon och några andra till Schweiz där de redigerade en tidning med samma namn. På hösten 1907 återvände Olga till Ekaterinoslav och Kiev och flyttade sedan vidare till Odessa. Hon förberedde ett attentat mot general A.V. Kaulbars, befälhavaren för Odessas militärregion, och mot general Tolmachov, Odessa guvernör och en explosion vid Odessas tribunal. I slutet av februari 1908 for hon till Kiev för att förbereda sprängningen av Lukianovkafängelsets murar och organisera en rymning för arresterade anarkister där. Dock greps alla andra medlemmar i gruppen men Olga lyckades fly. Hon arresterades i Ekaterinoslav och dömdes i slutet av 1909 till 21 års fängelse. Hon frigavs från Lukianovkafängelset i mars 1917. Som Paul Avrich säger i sin bok De Ryska Anarkisterna så var hon nu “en trött och kuvad kvinna I slutet av fyrtioårsåldern”, som först höll sig undan rörelsen. I maj 1918 organiserade hon Politiska Röda Korset i Kiev, som hjälper fängslade revolutionärer oavsett deras politiska tillhörighet, och som en gång i tiden till och med hjälpte bolsjeviker. Vid det här laget hade hennes gamla revolutionära iver återvänt, antänd av hennes stigande indignation över hur anarkistiska revolutionärer behandlades av bolsjevikerna. 1919 flyttade hon till Moskva. I juni 1920 var hon aktiv i organiserandet av Golos Truda (Arbetets Röst). I slutet av september 1920 efter undertecknandet av pakten mellan sovjetregeringen och den machnovistiska rörelsen återvände hon till Ukraina. I Gulyai Polye fick hon 5 miljoner rubler av de machnovistiska befälhavarna. Med dessa pengar for hon till Kharkov och startade Anarkistiska Svarta Korset som hjälpte fängslade och förföljda anarkister. I November valdes Olga till representant för machnovisterna i Kharkov och Moskva.

Under repressionsvågen mot anarkister och machnovister i Ukraina blev Olga arresterad. Svarta Korset stängdes ner och dess center förstördes. I januari 1921 förflyttades hon till Moskva med 40 andra ukrainska anarkister. Hon var en av de fängslade anarkisterna som bolsjevikerna tilläts delta på Krapotkins begravning. I slutet av april 1921 förflyttades hon till Orlovfängelset. I maj 1921 föreslog den sovjetiske justitiekanslern Olga att hon skulle släppas ifall hon gjorde avbön från sina idéer offentligt. På sommaren 1921 anslöt hon sig till de arresterade anarkisternas 11 dagar långa hungerstrejk. I mars 1922 förvisades hon i två år till Velikii Ustiug.

Hon frigavs i början av 1924 och flyttade till Kiev. Hon upphörde med all aktivitet men höll personlig kontakt med olika anarkister. I mitten av 1924 arresterades hon för att ha gjort anarkistisk propaganda, men frigavs snart. 1924 flyttade hon till Moskva. 1927 stödde hon kampanjen för Sacco och Vanzetti. 1928-1929 skrev hon många brev om behovet att organisera en internationell kampanj för anarkister fängslade i Sovjetunionen. 1929 flyttade hon till Odessa där hon arresterades för att ha försökt skapa anarkistiska celler bland järnvägsarbetarna. (Under den här perioden på 20-talet var hon med Odessaanarkisterna involverad i illegal smuggling av anarkistisk litteratur in i SSSR). Hon fick 2 år i “polit-isolatorn”. Hon frigavs 1931 och återvände till Moskva. Hon blev medlem i sällskapet för fd politiska fångar och landsförvisade som försökte få pensioner för gamla, utfattiga och sjuka revolutionär, men utan framgång. 1933 arresterades hon igen och dömdes men dokument om detta existerar inte längre. 1937 bodde hon I Moskva och arbetade på en metallprocessfabrik som borrare.

Hon arresterades igen den 27 november 1937 och anklagades för anarkistisk och kontra-sovjetisk verksamhet. Den 8 februari 1938 dömdes Olga till döden av Sovjetunionens högsta domstol. Hon avrättades samma dag.


Källor:

Skriven av Nick Heath. Översatt från https://libcom.org/history/taratuta-olga-ilyinichna-1876-1938-real-name-elka-golda-elievna-ruvinskaia-aka-babushka- av sovversiva.wordpress.com som vi saxat den ifrån.