Nydahl, Thomas: Fabrik

Från Polkagriswiki
Hoppa till: navigering, sök
"Ammoniaken som blandas i hartsen är inte avsedd att skada någon.
Det har aldrig funnits en tanke på att göra dom illa, som nu tåras av lukten. Tanken bakom, den verkliga avsikten, finner man i den redovisning som företaget varje år publicerar.
AVSIKTEN HETER PROFIT!"
Thomas Nydahl´s romandebut från 1976. Berättelsen utspelar sig på en färgfabrik nånstans i Skåne under 70-talet. Boken kretsar kring några av alla de arbetare som dagligen kämpar på i thinnerångor och giftigt dam. Det är främst tre personer som driver historien framåt. Satsaren Arne som är purken på fabrikslivet och samhället i sin helhet. Han försöker tänka ett steg längre. Han inser att det är de själva som måste få tummen ur om saker o ting ska bli bättre. Han har inte mycket tillövers för teoretikerna och dissar sovjetimperialismen. Fast Albanien o Kina, de tycker han verkar vara okej. Med en fot i skiten. Knut är en gammal kroppsarbetare som har slösat bort sitt långa liv på en mängd farliga arbetsplatser. Han är sliten. Kroppen har så sakteliga slutat fungera. Han har något fel på rövmuskelaturen och har börjat skita ner sig titt som tätt. Han stred på Finlands sida i vinterkriget mot sovjet o är anti-bolsjevik av första graden. Birger är fabriks fånen. Han städar golven och får utstå en massa spott o spe. Egentligen är det inte nåt större fel på han. Inte så kvick i tanken kanske. Det är omgivningen som gör honom till dåren. Han söker desperat efter kärleken.

Facket sitter i företagsledningens knä och manövrerar mot arbetarna. Efter att ledningen vägrat löneförhöjning traskar några arbetare med Arne i spetsen runt o samlar in namn i protest. Det ger som väntat inget resultat. Då bryter en vild strejk ut. Fackets ordförande försöker få folk at gå tillbaks till arbetet. Han lyckas halvt. Folk går tillbaks men lovar sätta sig igen om lönehöjningen uteblir. Lönen höjs.

Bolaget gör vinster på den dåliga arbetsmiljön. Ämnen som är giftiga hanteras utan säkerhetsåtgärder. Innehållsförteckningar och varningssymboler göms undan, klagomål från arbetarna förtigs eller slätas över. En del arbetare får läggas in på Thinneravgiftning någon får canser. De flesta funderar över hur mycket de själva skadats av kneget. De flesta orkar inte tänka påt o låssas som om ingenting.

Huvudrolls innehavarna följer olika banor. Arne radikaliseras och dras allt mer in politiken. Han är lite partikommunistens dröm. En stridbar arbetare som kopplar upp sig mot partiet (KFML/KFML(r)). Man får ju lätt intrycket av att boken är lite av en värvningsbok för just kommunistpartierna. De här två var ju sovjetfientliga unt Mao och albaninen kramare i mer eller mindre skala under den här tiden. Misstankarna blir ju inte mindre när tittar på vilket förlag den, boken, är utgiven på: Oktoberförlaget. KFML´s egna förlag. Tittar man på de sista sidorna i boken så reklamas det för allt ifrån böcker av Stalin, Mao, Myrdal och Guillou till kassetband med Anders Linders kapten zoom. Det visar sig efter lite efterforskning att författaren själv var med i KFML(r) vid den här tidpunkten.

Fast det verkar ju inte nån ren värvar produkt det här. Thomas har själv jobbat på fabrik en längre tid så även när boken gav ut. Finns för mycket värme och riktiga människor i den. Som Knut. Nedbruten och försupen av ett liv i misär. Ett liv i arbetet. Förnedring och meningslöshet. Eller Birger som lyckas hitta någon som bryr sig om honom. En kärlek han kan fly till.