Nils Parling
Nils Parling föddes 1914 i ett finntorp i Palahöjden en halvmil norr om Strömsdal i Säfsnäs socken. Fadern var finnättling och moderns släkt valloner. Så småningom bestod syskonskaran av åtta barn, och fadern – liksom farfadern som också bodde i torpet – arbetade i hyttan på Strömsdals bruk. 1918 flyttade familjen ner till ett parhus i Strömsdal, och även modern fick nu genom sömnad bidra till uppehället. Och värre skulle det bli eftersom fadern dog redan 1926.
Framför allt farfadern var en inbiten läsare, och därför blev Nils tidigt inspirerad till skrivande, men efter de sex åren i folkskolan var det obönhörligen dags för arbete i skogen, den fasta försörjningsbasen ända till romandebuten. Men Parling prövade också många andra jobb under den här perioden. På vägarbeten och banarbeten, som lantbrevbärare och nasare och stabbläggare, något år på ammunitionsfabriken i Karlskoga – som han lämnade efter explosionsolyckan 1940 – och 1947 en sommar som giftkokare på ASEA i Ludvika.
Nils Parling debuterade 1947 med diktsamlingen Offerrökar, tyvärr utgiven på ett mindre nogräknat förlag. Boken hittade aldrig ut på marknaden, och så småningom hamnade restupplagan hos Parling själv – som grävde ner det mesta i en sophög. Den "riktiga" debuten kom i stället 1950 med Motorsågen och berodde ytterst på en olyckshändelse i skogen. Parling fällde en tall över sig, ensam nästan fyra kilometer hemifrån, men lyckades hugga sig loss och ta sig hem trots ett brutet ben. Han skrev boken under det halvår han låg gipsad, efter att Tidens förlag lovat ge ut honom om han vände sig från lyriken och skrev en realistisk arbetarroman ur egen erfarenhet. Framgången blev omedelbar, och möjligheten till en försörjning som författare öppnade sig.
Under sin tid som författare bodde Parling i Silverhöjden, söder om Grängesberg, i ett hus vid stranden av Södra Hörken. Han hade en diktarstuga där, och trots sjukdom och svår värk i rygg och händer, var han oerhört produktiv och disciplinerad. (Så till den grad faktiskt att man vid mitten av sjuttiotalet väckte tanken att signaturen Parling skulle vara ett täcknamn för en författarverkstad.) Klockan sex på morgonen styrde han stegen till stugan, som till vilket kroppsarbete som helst. Parling fick många priser, och han var mycket populär. Normalutgåvan för hans böcker var 3.000, men enskilda titlar kunde via bokklubbar komma upp i 80.000 exemplar.
Nils Parlings produktion omfattar dryga femtio titlar. Viktigast är kanske de många romanerna, som ständigt för de förtrycktas talan. Skogsarbetarnas i Motorsågen och uppföljaren Fällan. Fattigtorparnas i I nöd och lusta. De finska invandrarnas i Av mjölk och honung. Hemmansägarnas mot bolagen i Hård höst. Spanska arbetares under Franco-tiden i Kringränd och Eldtecknet. Proletariatet skildras också i de båda självbiografiska romanerna Brödlösans barn och Vad dig i handom gives. Sodom handlar om en dynamitfabrik som exploderar, och Korset – som predikar mot våld och förstörelse – om överlevande efter tredje världskriget. Bara för att ta några exempel.
Parling skrev också många berättelsesamlingar om människor och natur i Bergslagen, Dovre, Alaska och Kanada – exempelvis Finnbastu, Storfågelslek, Älgmark och Grizzlyland. Han skrev dikter som han ibland tonsatte själv – mest kända är väl Finnbäcks-Lars visor – och ett flertal samlingar kom ut. Och han skrev sagor och ungdomsböcker och ett par bygdespel, Finnmarksspelet och Finnstigen.
Flera av Nils Parlings alster har filmatiserats, bland annat av Sveriges Televison, och han har hedrats med en rad utmärkelser. För några årsedan överraskades han med ett stipendium av Svenska Akademien för sitt långa och omfattande författarskap.
Sedan många år var Nils Parling bosatt i Silverhöjden mellan Ludvika och Kopparberg tills sin död 15 januari. Han var Dan Andersson Sällskapets äldsta hedersledamot.
Nils Parling avled i januari 2002.[1]
Innehåll
Romaner
|
|
Noveller och berättelser
|
|
Sagor och ungdomsböcker
- I fordom fjärranbygd, 1976.
- Sagan om jätten Dunkelfutt 1983
- Kiddy rådjursbarn: en siluettsaga 1989
- Vit bland bergens skuggor 1993
Diktsamlingar
- Offerrökar och andra dikter, 1947 (nyutgåva 1981).
- Finnbäcks-Lars visor, 1956.
- I detta tillstånd, 1958.
- Stormfågel, 1982.
Övrigt
- Strömsdal: ett järnbruks tillkomst, förödelse och partiella bevarande från definitiv utradering 1983, Skogsarbetaren 1991
- Nils spelar och sjunger midsommarpolkett.
Om Nils Parling
Lars Furuland skriver om Nils Parlings författarskap i "Författare i Dalabergslagen" 1997: 59–62, liksom Angelica Parling-Lindström i en booklet till en begränsad cd-utgåva av visor och noveller från 2003. Vidare: Tommy Johansson och Ulf Redmo, "Nils Parling: de förtrycktas röst", "Landsbygdsskildrare: Sju författarporträtt" 1979: 201–222. Bästa resursen på nätet om Nils författarskap är Litteraturbergets sidor skrivna av Tommy Danielsson.
- Bergström, A, Parling – skogarnas diktare, Dala-Demokraten 9.10 1953
- Gummerus, B, Nils Parling – en rebell med pennan som vapen, Arbetaren 20 1973
- Gummerus, E R, Diktare i skogen: tre författarporträtt, Perspektiv 1952: 245-249
- Gummerus, T, Nils Parling – orädd samhällskritiker, Byggnadsarbetaren 24 1968
- Gummerus, T, Dom kalla kojorna byttes ut mot stressen, Arbetet 5.7 1975
- Hasselroth, P, Storstan är inget för oss”, Metallarbetaren 50 1962
- Hermansson, T, F. d. skogsarbetaren som författar i protestens form, Arbetaren 21 1958
- Hermansson, T, Nils Parling – en socialistisk författare, Arbetaren 4 1966
- Hermansson, T, Nils Parling i Spanien, Arbetaren 20 1966
- Hermansson, T, Nils Parling om sitt författarskap, Arbetaren 11 1968
- Hultén, B, Linje i ett författarskap Vestmanlands Läns Tidning 30.7 1970
- Lindgren R M, Parling – berättare i Bergslagen, Skogsindustriarbetaren 6 1963: 15-17
- Oldberg, R, Lappmarksskald och bergslagsberättare, Impuls 7 1968
- Wahlén, I, Diktaren från Silverhöjden, Växjöbladet 23.5 1966
Noter
- ↑ Skrivet av Tommy Danielsson och hämtat ifrån http://www.litteraturberget.se/page.cgi?action=view&ID=1135
