|
|
| (8 mellanliggande versioner av 3 användare visas inte) |
| Rad 1: |
Rad 1: |
| − | '''Louis Pierre Althusser''' (1918-1990) var en fransk filosof. Han kallade sig marxist och brukar räknas som en strukturalistisk teoretiker, även om "[[strukturalism]]" inte är en helt okomplicerad etikett i sammanhanget. Althusser var aktiv i det franska kommunistpartiet PCF (som hade ett nära förhållande till Sovjetunionen) och ägnade mycket energi åt att tillbakavisa vissa strömningar som började göra sig gällande inom den franska vänstern i och med den så kallade avstaliniseringen i Sovjetunionen under 1950-talet. Framför allt handlade det om vissa empiricistiska kunskapsmodeller som ifrågasatte den marxism Althusser bekände sig till, liksom en humanistisk, enligt Althusser i hög grad borgerlig, marxistisk trend inspirerad av [[Jean-Paul Sartre]] och [[existentialismen]]. | + | [[Bild:Althusser.gif|frame|right|Se den livlösa blicken...]]'''Louis Pierre Althusser''' (1918-1990) var en fransk filosof och kommunistsvin. [[Gyllene Flottan]] benämnde honom som "en [[stalinist]] utan talanger som redan är utskrattad av oss" i den eminenta texten [[Gyllene Flottan: Kung Gustafs sardiner|Kung Gustafs sardiner]]. Hans filosofande har haft stor betydelse för alla [[Marxismen|gummor och gubbar som ältar marx]] i och utanför universitetet. Sägs det... |
| | | | |
| − | Det är kritiken av dessa tendenser som bildar utgångspunkt för Althussers viktigaste teoretiska bedrifter: den filosofiska förståelsen av [[Karl Marx]], samt teorin om '''[[ideologi]] och ideologiska statsapparater''' ([[ISA]]).
| + | För en mer hovsam redogörelse av gubben o hans filosofi får man gå in på http://www.krigsmaskinen.se/index.php/Louis_Althusser och läsa. |
| | | | |
| − | Enligt Althusser finns det en viktig skillnad mellan Marx' tidiga och sena arbeten - han talar om ett '''epistemologiskt brott'''. Medan den unge Marx fortfarande rörde sig inom en föreställningsvärld starkt präglad av [[Hegel]] och [[Feuerbach]], innebär verk som ''[[Grundrisse]]'' och ''[[Kapitalet]]'' enligt Althusser en rörelse bort från dessa tidigare, ideologiska referensramar och upprättandet av en djupare filosofisk förståelse av det kapitalistiska produktionssättet som rör sig under dess ekonomistiska, empiriskt observerbara yta.
| |
| − |
| |
| − | Teorin om [[ideologi]] (som beskrivs i essän "Ideologi och ideologiska statsapparater" i ''Filosofi från proletär klasståndpunkt'', 1976) är inspirerad av [[Antonio Gramsci]] och dennes [[hegemoni]]begrepp, och betonar produktionen av [[subjektivitet]] som central för klassamhällets produktion av underordning. Genom ideologiska statsapparater ([[ISA]]) som skolan, media, reklam, etc, fås individerna att frivilligt underordna sig den logik som styr samhället och fungera "på egen hand", dvs att aktivt affirmera sina roller och funktioner i reproduktionen av kapitallogiken samtidigt som de övertygas om att detta är som det ska vara, att allt är ordnat till det bästa.
| |
| − |
| |
| − | Även om Althussers ideologikritik är skissartad och ofullkomlig (och färgad av hans leninistiska förståelse av staten och statliga institutioner) har den haft avsevärd betydelse för sentida marxistisk teoribildning.
| |
| | [[Kategori:Filosofer]] | | [[Kategori:Filosofer]] |
| | + | [[Kategori:Franska kommunister]] |
Nuvarande version från 30 maj 2011 kl. 18.08
Se den livlösa blicken...
(1918-1990) var en fransk filosof och kommunistsvin.
Gyllene Flottan benämnde honom som "en
stalinist utan talanger som redan är utskrattad av oss" i den eminenta texten
Kung Gustafs sardiner. Hans filosofande har haft stor betydelse för alla
gummor och gubbar som ältar marx i och utanför universitetet. Sägs det...
För en mer hovsam redogörelse av gubben o hans filosofi får man gå in på http://www.krigsmaskinen.se/index.php/Louis_Althusser och läsa.
