Lo-Johansson, Ivar: Godnatt, jord

Roman av Ivar Lo-Johansson. Boken utspelar sig bland jordbruksarbetare, statare, under de första åren av 1900-talet. En kollektivroman med statarpojken Mikael i centrum. Vi följer honom från den tidiga barndomen till tröskeln till vuxenlivet. Under tiden lär vi känna stämningarna, karaktärerna, gemenskapen och uppdelningarna i statarnas värld. Det är slit, arbete, hovsamhet och drömmar som går i kras (krossas!). Men det är också fantasi, drömmar, kärlek och upproret, hotet och löftet, som mullrar i horisonten. Stataren vill inte vara statare, torpet eller staden lockar men nås bara av fåtalet. Mikael lovar mormodern att aldrig bli statare. Kamraten Ture bygger kvarn och elekticitetsverk på egen hand men krossas av skolan, de andra barnen och tvånget att arbeta åt någon annan. Göransson får armen krossad av skenande tjurar och hamnar efter årtionden i gårdens tjänst på fattighuset. Familjen Sakeús ser båda sina söner dö till följd av husets drag. Brontén agiterar för strejk och revolution men skrämmer mer än han lockar. Statarna och torparna sliter ut sig och drömmer tillfälligtvis om något annat. Men man vet vad man har men inte vad man kan få. Liknöjdheten ligger ivägen för kampen. Två kvigor sliter sig fria och vandrar som vilda i skogen tills godsägaren beordrar att de ska skjutas när de inte kan fångas. En död kviga är bättre än en fri kviga. Berättelsen handlar kanske inte bara om kor. Godnatt, jord handlar inte bara om statare.

Boken sägs innehålla en stor del självbiografiskt material och lär ha bidraget till att bilda opinion för statarsystemets avskaffande. Annars är det en mycket välskriven bok om naturen och spelet mellan människor.