Skillnad mellan versioner av "LKAB"

Från Polkagriswiki
Hoppa till: navigering, sök
Rad 5: Rad 5:
 
[[Sara Lidman]] har skrivit en helt fantastisk [[Lidman, Sara: Gruva|bok]] om hur det var för gubbarna anställda åt bolaget under 1960-talet. Obligatorisk läsning.  
 
[[Sara Lidman]] har skrivit en helt fantastisk [[Lidman, Sara: Gruva|bok]] om hur det var för gubbarna anställda åt bolaget under 1960-talet. Obligatorisk läsning.  
  
Etableringen av gruvorna i Malmfältet kom också att ha förödande effekter på det sätt som områdets [[samer]] traditionellt levt i norra Sverige. Det markerade också början på slutet på den finskspråkiga minoritetens traditionella levnadssätt och kultur i området.
+
Etableringen av gruvorna i Malmfältet kom också att ha förödande effekter på det sätt som områdets [[samer]] och den finskspråkiga-minoritetens traditionella levnadssätt och kultur i området.
  
 
== Viktigare historiska data om LKAB ==
 
== Viktigare historiska data om LKAB ==

Versionen från 15 oktober 2018 kl. 10.23

Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag, LKAB, är en gruvdriftskoncern, ägd av svenska staten. Grundad 1890 med järnmalmsbrytning i Kiruna och Malmberget som sin huvudsaklig verksamhet. Hur många arbetare som har fått sätta livet till i produktionen sedan gruvdriftens början finns det inga siffror på. Men bolaget säkrade sin plats i den svenska klasskampen 1969 när gruvarbetarna i Malmfälten gick ut i den största vilda strejken i Svensk arbetarhistoria.

2018 tilldelades SAC:s civilkuragepris till gruvarbetaren Daniel Asplund anställd åt LKAB i Svappavaara. Han tilldelades priset efter att ha uppmärksammat de grova missförhållanden i gruvkoncernens säkerhetsarbete efter en dödsolycka i Svappavaaras gruva den 27 juli 2018. Daniel Asplund skrev ett öppet brev till verkställande direktör och hela personalstyrkan. I brevet kritiseras koncernledningens ovilja att lyssna på skyddsombud och att ta säkerhetsarbetet på allvar. Brevet var inte avsett att hamna utanför LKAB men fick stor spridning och plockades upp av medier, samt ledde till att missförhållandena kom ut till allmänheten.

Sara Lidman har skrivit en helt fantastisk bok om hur det var för gubbarna anställda åt bolaget under 1960-talet. Obligatorisk läsning.

Etableringen av gruvorna i Malmfältet kom också att ha förödande effekter på det sätt som områdets samer och den finskspråkiga-minoritetens traditionella levnadssätt och kultur i området.

Viktigare historiska data om LKAB

1660 –1661 (eller möjligen 1654-1655) Tog manufakturkommissionären i Kommerskollegium Abraham Momma, adlad Reenstierna, det första dokumentariskt värda malmprovet i Gällivare malmberg.

1696 (eller senast 1727) Omtalar bokh. Samuel Mört två järnberg, Luossavaara och Kiirunavaara, väster om Jukkasjärvi

1735 Utfärdades den första mutsedeln på en järnmalmsfyndighet i Gällivare malmberg till löjtnant Carl Tingvall

1888 Den 12 mars kom första malmtåget från Malmberget till Luleå. Samma år påbörjades järnvägen Gällivare – Luossavaara.

1889 Kom Hjalmar Lundbom, 1900-1920 disponent för LKAB i Kiruna, f.f.g. till Norrbotten som ledamot i den s.k. apatitkommissionen.

1890 Bildades LKAB

1891 Bildades AB Gellivare Malmfält

1897 Bildades Bergverks AB Freja

1901 Avböjde staten köp av LKAB, AB Gellivare Malmfält och Mertainens gruv AB

1902 Sammanknöts de norska och svenska bandelarna vid Riksgränsen. 15 nov. avgick första malmtåget från Kiruna till Narvik

1903 Invigdes statsbanan Gällivare – Narvik av Oscar II. Grängesbergsbolaget köpte aktiemajoriteten i LKAB och AB Gellivare Malmfält.

1907 Godkände riksdagen ett avtal mellan staten och Grängesbergsbolaget att staten fick hälften av aktierna i LKAB samt inlösenrätt till övriga aktier

1920 Går arbetarna i strejk

1927 Ingicks ett nytt avtal där staten fick rätt att inlösa Grängesbergsbolagets aktier i LKAB 1947 eller därefter vart tionde år

1928 Förlamas LKAB av en åtta månader lång strejk

1950 Förvärvade LKAB aktierna i Freja

1955 Beslöt riksdagen att 1957 inlösa Grängesbergsbolagets aktier i LKAB

1964 Den 1 okt. öppnades gruvan Leveäniemi i Svappavaaraområdet. Samtidigit togs även den nya järnvägen till Svappavaara i bruk

1965 I september firades LKAB:s 75-års jubileum med invigning av malmhamnen i Luleå, gruvan i Svappavaara samt anriknings- och kulsinterverken i Kiruna

1969 Den 9 december utbröt total arbetsnedläggelse vid LKAB:s förvaltningar i Kiruna, Svappavaara och Malmberget. Strejken avblåstes den 3 februari 1970.

Kända (och ökända) personer med koppling till LKAB

- Elof Luspa, född den 26 juni 1918 död 1986, En av de ledande i strejkkommittén under den vilda gruvstrejken 1969.

- Harry Isaksson, född 1927 död 2007, Var aktiv i strejkkommittén under den vilda strejken. Under strejken kom han att växa fram som en av de mer klarsynta och principfasta av strejkledarna.

- Ture Rantatalo, VPK:are och en av de största quislingarna i strejkkommittén under gruvstrejken 1969. Högg sina kamrater i ryggen och motarbetade strejken till förmån för bolaget.

- Bruno Poromaa, född 1936 - död 11 september 2016, sosse som var fackordförande under vilda strejken. En av de största kräken på scenen som från strejkens början vände sig emot arbetarna och för LO.