Skillnad mellan versioner av "Kritiken av aktivism 2001-2002"

Från Polkagriswiki
Hoppa till: navigering, sök
 
(16 mellanliggande versioner av 5 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
Den 18 juni 1999 organiserade Reclaim the Streets och Earth First! en "global aktionsdag mot kapitalismen", som kallades för J18. I hundratals städer jorden över genomfördes aktioner mot ländernas finanscentra. I London ockuperade tiotusentals aktivister city och stängde ner börserna och bankerna för en dag. I efterdyningarna av aktionsdagen så producerade några londonaktivister en pamflett vid namn ''Reflections on June 18th'', i den fanns en text som hette ''Ge upp aktivismen''. Den startade en diskussion i den utomparlamentariska aktiviströrelse som växt fram under 90-talet, inte bara i Storbritannien, utan även i Sverige.
+
Den 18 juni 1999 organiserade ''[[Reclaim the Streets]]'' och ''Earth First!'' en "global aktionsdag mot kapitalismen", som kallades för J18. I hundratals städer jorden över genomfördes aktioner mot ländernas finanscentra. I London ockuperade tiotusentals aktivister city och stängde ner börserna och bankerna för en dag.  
  
Diskussionen handlade om i korta drag att det inte räcker att göra aktioner och landsätta kampanjer för att störta något komplext som kapitalismen. Aktivister kan skada enskilda företag genom aktioner, men det går inte att konfrontera kapitalismen på samma sätt. Kapitalismen handlar inte bara om banker och storbolag, utan är en social relation som löper genom hela samhället.
+
I efterdyningarna av aktionsdagen producerade några Londonaktivister en pamflett vid namn ''Reflections on June 18th'', i den fanns en text som hette ''Ge upp aktivismen''. Den startade en diskussion i den utomparlamentariska aktiviströrelse som växt fram under 1990-talet i Storbritannien (och även i Sverige).
  
Det fanns även en kritik mot den roll som aktivister tar sig som experter på samhällsomvandling. Bla bla bla...
+
Diskussionen handlade i korta drag om att det inte räcker att göra aktioner och landsätta kampanjer för att störta något så komplext som [[kapitalism]]en. Aktivister kan skada enskilda företag genom aktioner, men det går inte att konfrontera kapitalismen samma sätt. Kapitalismen handlar inte bara om banker och storbolag, utan är en social relation som löper genom hela [[samhället]].
  
I Sverige översattes ''Ge upp aktivismen'' av ''Stockholms Autonoma Marxister'' och gavs ut som fotokopierat häfte 2001 tillsammans med dess postscript - ''Bortom aktivismen'' - samt en text från Tyskland vid namn ''Vi är inga kampanjnissar''. Häftet provocerade fram en diskussion i tidningen Arbetaren mellan anarkafeministen Sonia Hedstrand och ''Stockholms Autonoma Marxister'' 2001-2002.
+
Det fanns även kritik mot den roll som aktivister tar på sig som experter på samhällsomvandling, att de drar på sig "en aktivistmentalitet". Att "folk tänker på sig själva i huvudsak som aktivister och tillhörande en vidare aktivistgemenskap". Ett svar på detta i tidningen ''The Bad Days Will End!'' säger att aktivistrollen inte är något man kan tänka bort, att det är en ''social roll'' som uppstår genom "komplicerade samhälleliga processer". J. Kellstadt skriver:
 +
 
 +
<blockquote>Faktum är att även människorna i de olika grupperna som försöker utveckla ett "anti-aktivistiskt" och "anti-politiskt" förhållningssätt till den antikapitalistiska revolutionen – från [[Kamunist_Kranti|KK/Collectivities]] i Faridabad i Indien till Insubordinate Collective i Baltimore – är ''på en och samma gång'' arbetare och "icke-arbetare", arbetare och "aktivister", till och med arbetare och – bevare mig väl! – ''intellektuella''. Och det mest farliga för människor i den positionen är att förlora synen på sin fundamentalt ''kluvna'' natur, sin "dubbla" samhälleliga existens, och låtsas att man "bara" är arbetare. För då kommer de verkligen inte att ha några sätt att hålla koll på sin "andra" sida och dess inneboende elitistiska potential. Och då skulle de skapa ett nytt lager av sociala eliter – den här gången under rubriken "anti-aktivistisk", "autentisk", "icke-alienerad", de "riktiga" proletärerna. Och all den gamla skiten kommer att flöda tillbaka igen. (från ''Anti-aktivismens nödvändighet och omöjlighet'')</blockquote>
 +
 
 +
I Sverige översattes ''Ge upp aktivismen'' av ''[[Stockholms Autonoma Marxister]]'' och gavs ut som fotokopierat häfte 2001 tillsammans med efterskriften ''Bortom aktivismen'' och ''Vi är inga kampanjnissar''. Häftet provocerade fram en diskussion i tidningen ''Arbetaren'' mellan anarkafeministen Sonia Hedstrand och ''Stockholms Autonoma Marxister'' 2001-2002.
  
 
==Texterna i diskussionen==
 
==Texterna i diskussionen==
 
*[http://www.motkraft.net/index.php?view=text&id=48 Andrew X: ''Ge upp aktivismen'']
 
*[http://www.motkraft.net/index.php?view=text&id=48 Andrew X: ''Ge upp aktivismen'']
*[http://www.motkraft.net/index.php?view=text&id=48 Andrew X: ''Ge upp aktivismen II - Bortom aktivismen'']
+
*[http://www.motkraft.net/index.php?view=text&id=165 Andrew X: ''Ge upp aktivismen II - Bortom aktivismen'']
*[http://www.riff-raff.se/7/antiaktivismen.php J. Kellstadt: ''Anti-aktivismens nödvändighet och omöjlighet''] [http://www.motkraft.net/index.php?view=text&id=312 Länk 2]
+
*[http://www.riff-raff.se/7/antiaktivismen.php J. Kellstadt/The Bad Days Will End!: ''Anti-aktivismens nödvändighet och omöjlighet''] [http://www.motkraft.net/index.php?view=text&id=312 Länk 2]
*[http://www.geocities.com/antagonism1/undercurrent/direct.html Undercurrent: ''Practice and Ideology in the Direct Action Movement''] [http://www.geocities.com/kk_abacus/ioaa/pracideo.html Länk 2] [http://libcom.org/library/practice-ideology-direct-action-movement-undercurrent-8 Länk 3]
+
*[http://libcom.org/library/practice-ideology-direct-action-movement-undercurrent-8 Undercurrent: ''Practice and Ideology in the Direct Action Movement'']
 
*[http://www.motkraft.net/index.php?view=text&id=48 Heinz Schenck: ''Vi är inga kampanjnissar'']
 
*[http://www.motkraft.net/index.php?view=text&id=48 Heinz Schenck: ''Vi är inga kampanjnissar'']
 
*[http://www.motkraft.net/index.php?view=file&id=7 Stockholms Autonoma Marxisters häfte (med några av ovanstående texter)]
 
*[http://www.motkraft.net/index.php?view=file&id=7 Stockholms Autonoma Marxisters häfte (med några av ovanstående texter)]
 +
*[http://www.arbetaren.se/2001/48/debatt.html Sonia Hedstrands inlägg ''"Auktoritär marxism"'' i Arbetaren nr 48, 2001]
 +
*[http://www.arbetaren.se/2001/51-52/debatt.html Nathan Hamelbergs replik ''"Kvinnokamp är klasskamp"'' i Arbetaren nr 51-52, 2001]
 +
 +
[[Kategori:Marxism]]

Nuvarande version från 20 januari 2015 kl. 12.26

Den 18 juni 1999 organiserade Reclaim the Streets och Earth First! en "global aktionsdag mot kapitalismen", som kallades för J18. I hundratals städer jorden över genomfördes aktioner mot ländernas finanscentra. I London ockuperade tiotusentals aktivister city och stängde ner börserna och bankerna för en dag.

I efterdyningarna av aktionsdagen så producerade några Londonaktivister en pamflett vid namn Reflections on June 18th, i den fanns en text som hette Ge upp aktivismen. Den startade en diskussion i den utomparlamentariska aktiviströrelse som växt fram under 1990-talet i Storbritannien (och även i Sverige).

Diskussionen handlade i korta drag om att det inte räcker att göra aktioner och landsätta kampanjer för att störta något så komplext som kapitalismen. Aktivister kan skada enskilda företag genom aktioner, men det går inte att konfrontera kapitalismen på samma sätt. Kapitalismen handlar inte bara om banker och storbolag, utan är en social relation som löper genom hela samhället.

Det fanns även kritik mot den roll som aktivister tar på sig som experter på samhällsomvandling, att de drar på sig "en aktivistmentalitet". Att "folk tänker på sig själva i huvudsak som aktivister och tillhörande en vidare aktivistgemenskap". Ett svar på detta i tidningen The Bad Days Will End! säger att aktivistrollen inte är något man kan tänka bort, att det är en social roll som uppstår genom "komplicerade samhälleliga processer". J. Kellstadt skriver:

Faktum är att även människorna i de olika grupperna som försöker utveckla ett "anti-aktivistiskt" och "anti-politiskt" förhållningssätt till den antikapitalistiska revolutionen – från KK/Collectivities i Faridabad i Indien till Insubordinate Collective i Baltimore – är på en och samma gång arbetare och "icke-arbetare", arbetare och "aktivister", till och med arbetare och – bevare mig väl! – intellektuella. Och det mest farliga för människor i den positionen är att förlora synen på sin fundamentalt kluvna natur, sin "dubbla" samhälleliga existens, och låtsas att man "bara" är arbetare. För då kommer de verkligen inte att ha några sätt att hålla koll på sin "andra" sida och dess inneboende elitistiska potential. Och då skulle de skapa ett nytt lager av sociala eliter – den här gången under rubriken "anti-aktivistisk", "autentisk", "icke-alienerad", de "riktiga" proletärerna. Och all den gamla skiten kommer att flöda tillbaka igen. (från Anti-aktivismens nödvändighet och omöjlighet)

I Sverige översattes Ge upp aktivismen av Stockholms Autonoma Marxister och gavs ut som fotokopierat häfte 2001 tillsammans med efterskriften Bortom aktivismen och Vi är inga kampanjnissar. Häftet provocerade fram en diskussion i tidningen Arbetaren mellan anarkafeministen Sonia Hedstrand och Stockholms Autonoma Marxister 2001-2002.

Texterna i diskussionen