Skillnad mellan versioner av "Kommunistiska Förbundet marxist-leninisterna"

Från Polkagriswiki
Hoppa till: navigering, sök
m
 
(5 mellanliggande versioner av 3 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna hade från början bildats som en [[prokinesisk]] och [[antisovjetisk]] utbrytning ur [[Vänsterpartiet kommunisterna]] (nuvarande [[Vänsterpartiet]]). Redan 1970 splittrades det i sin tur för första gången, genom att en utbrytargrupp bildade [[Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna (revolutionärerna)]] (KFML(r)), som numera heter [[Kommunistiska partiet]]. Splittringen omsjungs i KFML(r)´s hovband [[Knutna Nävar]]s risiga plankning av "proud mary";  "[[Knutna nävar: Lär av historien|Lär av historien]]". 1973 bytte partiet namn till [[Sveriges kommunistiska parti (1967)|Sveriges kommunistiska parti]].
+
'''Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna''' bildades från början som en [[prokinesisk]] och [[antisovjetisk]] utbrytning ur [[Vänsterpartiet kommunisterna]] (VPK), nuvarande [[Vänsterpartiet]]. Redan 1970 splittrades det i sin tur för första gången, genom att en utbrytargrupp bildade [[Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna (revolutionärerna)]] (KFML(r)), numera [[Kommunistiska partiet]] (KP). Splittringen omsjungs i "[[Knutna nävar: Lär av historien|Lär av historien]]" av  KFML(r)´s hovband; [[Knutna Nävar]]. En risig plankning av "[[Proud Mary]]". 1973 bytte partiet namn till [[Sveriges kommunistiska parti (1967)|Sveriges kommunistiska parti]] (SKP) och 1987 bytte man återigen namn, den här gången till Solidaritetspartiet och upphörde att vara ett kommunistiskt parti.
 +
 
 +
Vietnamrörelsen, Clarté, Kulturrevolutionen i Kina, SKP´s byråkratisering/sosseri, ungdomsupproret i sverige mm spelade in vid bildandet.  
  
 
Hade under storhetstiden flera tusen medlemmar.
 
Hade under storhetstiden flera tusen medlemmar.
  
 
Partiet fick stöd från Kina i hemlighet.
 
Partiet fick stöd från Kina i hemlighet.
 +
 +
Var drivande i vietnamrörelsen... Genom stort inflytande och kontroll i [[De förenade FNL-grupperna]] ([[DFFG]]).
  
 
Hade som de flesta vänstersekter med självrespekt en egen bokutgivning och bokhandel. Förlaget hette [[Oktoberförlaget]] och bokhandlarna kallades fantasifullt nog [[Oktoberhandeln]].
 
Hade som de flesta vänstersekter med självrespekt en egen bokutgivning och bokhandel. Förlaget hette [[Oktoberförlaget]] och bokhandlarna kallades fantasifullt nog [[Oktoberhandeln]].
  
Parti organet hette [[Gnistan]] o påstod sig ha en upplaga på 15 000-17 000 exemplar – den var i alla fall ansenlig även borträknat alla osålda exemplar som blev liggande i partilokaler och hemma hos medlemmar.
+
Partiorganet hette [[Gnistan]] och påstod sig ha en upplaga på 15 000 - 17 000 exemplar – den var i alla fall ansenlig även borträknat alla osålda exemplar som blev liggande i partilokaler och hemma hos medlemmar. Interntidningen hette [[Marxistiskt Forum]].
 +
 
 +
==Källa==
 +
 
 +
* [http://www.socalt.org/index.php?option=com_content&task=view&id=283&Itemid=60 Maoismen i Sverige - Socialistisk Alternativs hemsida]
 +
 
 +
---
 +
 
 +
I en av de tidigare större avdelningarna fungerade den demokratiska centralismen i praktiken på så sätt att varje fråga måste diskuteras i cellen och varje enskild medlems uppfattning redovisas och skriftligt rapporteras till styrelsen innan frågan kunde tas upp på sektionsmötet, vilket i realiteten innebar en i det närmaste absolut kontroll från styrelsens sida av de olika lokalavdelningarna/medlemmarna.
 +
 
 +
Splittringens sekterism löpt amok helt och KFML slets sönder av [[rebellrörelsen]]. En massa medlemmar tog Kinesandet ett steg längre och bildade en totalt världsfrånvänd sekt på maoismens grund. Som ledare hade man en tvättäkta maoistiskt kines.
 +
 
 +
Rebellrevolten våren 1968 åderlät de större avdelningarna i Stockholm, Uppsala och Lund på ett stort antal medlemmar. Dessutom lämnade avdelningen i Malmö förbundet. I Lund exempelvis har medlemsantalet sjunkit från cirka 50 sedan våren 1967 till 17-20. Det sammanlagda medlemsantalet för hela Sverige torde idag uppgå till 300-600...
 +
 
 +
[[Fria Fackföreningsfolket]] var deras facklubbar som skulle skapa en front mot [[LO]] och sossar. I alla fall i ett tidigt skede.
 +
 
 +
==Källa==
  
http://www.socalt.org/index.php?option=com_content&task=view&id=283&Itemid=60
+
* [http://www.marxistarkiv.se/sverige/kfml-skp/zenit_om_kfml.pdf Zenit om KFML]
  
 
---
 
---
Rad 22: Rad 42:
  
 
[[Kategori:Svenska kommunistpartier]]
 
[[Kategori:Svenska kommunistpartier]]
 +
[[Kategori:Maoister]]

Nuvarande version från 2 november 2017 kl. 09.48

Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna bildades från början som en prokinesisk och antisovjetisk utbrytning ur Vänsterpartiet kommunisterna (VPK), nuvarande Vänsterpartiet. Redan 1970 splittrades det i sin tur för första gången, genom att en utbrytargrupp bildade Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna (revolutionärerna) (KFML(r)), numera Kommunistiska partiet (KP). Splittringen omsjungs i "Lär av historien" av KFML(r)´s hovband; Knutna Nävar. En risig plankning av "Proud Mary". 1973 bytte partiet namn till Sveriges kommunistiska parti (SKP) och 1987 bytte man återigen namn, den här gången till Solidaritetspartiet och upphörde att vara ett kommunistiskt parti.

Vietnamrörelsen, Clarté, Kulturrevolutionen i Kina, SKP´s byråkratisering/sosseri, ungdomsupproret i sverige mm spelade in vid bildandet.

Hade under storhetstiden flera tusen medlemmar.

Partiet fick stöd från Kina i hemlighet.

Var drivande i vietnamrörelsen... Genom stort inflytande och kontroll i De förenade FNL-grupperna (DFFG).

Hade som de flesta vänstersekter med självrespekt en egen bokutgivning och bokhandel. Förlaget hette Oktoberförlaget och bokhandlarna kallades fantasifullt nog Oktoberhandeln.

Partiorganet hette Gnistan och påstod sig ha en upplaga på 15 000 - 17 000 exemplar – den var i alla fall ansenlig även borträknat alla osålda exemplar som blev liggande i partilokaler och hemma hos medlemmar. Interntidningen hette Marxistiskt Forum.

Källa

---

I en av de tidigare större avdelningarna fungerade den demokratiska centralismen i praktiken på så sätt att varje fråga måste diskuteras i cellen och varje enskild medlems uppfattning redovisas och skriftligt rapporteras till styrelsen innan frågan kunde tas upp på sektionsmötet, vilket i realiteten innebar en i det närmaste absolut kontroll från styrelsens sida av de olika lokalavdelningarna/medlemmarna.

Splittringens sekterism löpt amok helt och KFML slets sönder av rebellrörelsen. En massa medlemmar tog Kinesandet ett steg längre och bildade en totalt världsfrånvänd sekt på maoismens grund. Som ledare hade man en tvättäkta maoistiskt kines.

Rebellrevolten våren 1968 åderlät de större avdelningarna i Stockholm, Uppsala och Lund på ett stort antal medlemmar. Dessutom lämnade avdelningen i Malmö förbundet. I Lund exempelvis har medlemsantalet sjunkit från cirka 50 sedan våren 1967 till 17-20. Det sammanlagda medlemsantalet för hela Sverige torde idag uppgå till 300-600...

Fria Fackföreningsfolket var deras facklubbar som skulle skapa en front mot LO och sossar. I alla fall i ett tidigt skede.

Källa

--- Från Susning.nu:

¨KFML, Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna, bildades år 1967 som en utbrytning ur dåvarande VPK, som en protest mot den förvanskning av den marxist-leninistiska ideologin som VPK företrädde (revisionismen). Medan VPK fortfarande stod Sovjetunionen nära, stod KFML istället nära Kinas Kommunistiska Parti (KKP) , som ansåg att Sovjetunionen utvecklades till ett kapitalistiskt och imperialistiskt land.

Partiet genomgick ett par splittringar, bla 1970, 1976 och 1979. År 1970 bröt sig en "vänster"-sekteristisk grupp ut under namnet KFML(r) (Numera KPML(r)). KFML(r) vände sig bland annat mot förbundets enhetsfrontstaktik.1986 bytte man namn från SKP till Solidaritetspartiet. Solidaritetspartiet lades ner 1990. KFML/SKP ungdomsförbund hette Röd Ungdomoch gav ut tidningen Rödluvan, slogs år 1981 ihop med Marxist-Leninistiska Kampförbundet och då ersattes Rödluvan av Stormklockan.

Många inflytelserika personer har en bakgrund inom KFML, t ex förra TCO-ordföranden Inger Ohlsson, Lärarförbundets tidigare ordförande Christer Romilson, statsråd Marita Ulvskog och SE-Bankens chefsekonom Klas Eklund. Även Robert Aschberg, Henning Mankell, Göran Rosenberg, Peppe Engberg, Jan Guillou, Mats Gellerfelt har varit medlemmar.