Skillnad mellan versioner av "Kamp inom hemtjänsten"
Kurtake (Diskussion | bidrag) m (Ny sida: {|style="border-spacing:8px; margin:0px -8px;" |class="MainPageBG" style="width:75%; border:1px solid #eaeaea; background:#ffffff; vertical-align:top; color:#000;"| {|width="100%" cellpaddi...) |
Linnea (Diskussion | bidrag) |
||
(3 mellanliggande versioner av en annan användare visas inte) | |||
Rad 4: | Rad 4: | ||
<div style="font-size:110%; border:none; margin:0; padding:1em; color:#000;"> | <div style="font-size:110%; border:none; margin:0; padding:1em; color:#000;"> | ||
− | |||
=== Kamp inom hemtjänsten === | === Kamp inom hemtjänsten === | ||
Rad 22: | Rad 21: | ||
De tydliga skiljelinjerna mellan fast och tillfälligt anställda fick naturligtvis andra konsekvenser. Vi tillfälliga fick inte vara delaktiga i planeringen, var för facket helt ointressanta att jobba med, etc. Det här var ju självklart grejer som även de fast anställda ogillade, men samtidigt fanns det en viss misstänksamhet mot att släppa in oss tillfälliga för mycket - de visste att många av oss kunde dra vidare utan problem om det körde ihop sig på arbetsplatsen. Samtidigt kan man väl förstå det till viss del, många av dem hade sett en hel del radikala ungdomar komma och gå genom åren och var ganska skeptiskt inställda. En del av de värsta karriäristerna fanns faktiskt inte heller hos de fast anställda, utan hos vissa av de tillfälligt anställda som många gånger kämpade för en fast tjänst. De sprang gärna till chefen för minsta lilla pryl i hopp om att bli ihågkomna när det var dags att utannonsera en ny tjänst. | De tydliga skiljelinjerna mellan fast och tillfälligt anställda fick naturligtvis andra konsekvenser. Vi tillfälliga fick inte vara delaktiga i planeringen, var för facket helt ointressanta att jobba med, etc. Det här var ju självklart grejer som även de fast anställda ogillade, men samtidigt fanns det en viss misstänksamhet mot att släppa in oss tillfälliga för mycket - de visste att många av oss kunde dra vidare utan problem om det körde ihop sig på arbetsplatsen. Samtidigt kan man väl förstå det till viss del, många av dem hade sett en hel del radikala ungdomar komma och gå genom åren och var ganska skeptiskt inställda. En del av de värsta karriäristerna fanns faktiskt inte heller hos de fast anställda, utan hos vissa av de tillfälligt anställda som många gånger kämpade för en fast tjänst. De sprang gärna till chefen för minsta lilla pryl i hopp om att bli ihågkomna när det var dags att utannonsera en ny tjänst. | ||
− | Ett problem som gällde väldigt mycket där vi jobbade var uppdelningen mellan invandrare och svennar. Även om anställningsformerna var blandade, så var övervägande delen av de fast anställda infödda, men många av oss timvikarier hade utländsk bakgrund. Det gjorde att polariseringen blev ännu större mellan de två grupperna. Vid de fåtaliga tillfällen då LO-facket gjorde ansatser att få in oss timvikarier riktade sig fackrepresentanten bara till oss som var typiskt ”svenska” i hennes ögon, med argumentet att ”de andra ändå åker hem till Afrika snart”. I allmänhet var det många som hade en riktigt dålig attityd och var öppna rasister, t.ex. dök det upp ett anslag om att vi bara skulle prata svenska i fikarummet, med argumentet att vi inte skulle exkludera ”vanliga” svenskar. Vid något tillfälle var någon tvungen att översätta saker åt en spansktalande kvinna, och fick då en åthutning. Men när vi kom dit nästa dag hade någon bytt ut anslaget mot ett där det stod att vi inte fick prata bred och jävlig skånska i fikarummet… | + | Ett problem som gällde väldigt mycket där vi jobbade var uppdelningen mellan invandrare och svennar. Även om anställningsformerna var blandade, så var övervägande delen av de fast anställda infödda, men många av oss timvikarier hade utländsk bakgrund. Det gjorde att polariseringen blev ännu större mellan de två grupperna. Vid de fåtaliga tillfällen då [[LO-facket]] gjorde ansatser att få in oss timvikarier riktade sig fackrepresentanten bara till oss som var typiskt ”svenska” i hennes ögon, med argumentet att ”de andra ändå åker hem till Afrika snart”. I allmänhet var det många som hade en riktigt dålig attityd och var öppna rasister, t.ex. dök det upp ett anslag om att vi bara skulle prata svenska i fikarummet, med argumentet att vi inte skulle exkludera ”vanliga” svenskar. Vid något tillfälle var någon tvungen att översätta saker åt en spansktalande kvinna, och fick då en åthutning. Men när vi kom dit nästa dag hade någon bytt ut anslaget mot ett där det stod att vi inte fick prata bred och jävlig skånska i fikarummet… |
Även om vissa på arbetsplatsen spred dålig stämning var de flesta ganska schyssta, och vi förenades om inte annat i det faktum att vi hade ett väldigt jobbigt arbete. Som sagt var det största problemet den arbetsdelning som fanns mellan fast anställda och vikarier. Man märkte ju väldigt fort att det var något som ställde till problem inte bara för oss som jobbade, utan i minst lika hög grad för de gamla som vi skulle ta hand om. Många av dem var dementa och hade svårt att komma ihåg vem som var vem. För dem var det otroligt viktigt att det var ungefär samma människor som kom varje dag, så att man skapade så lite otrygghet som möjligt för dem. | Även om vissa på arbetsplatsen spred dålig stämning var de flesta ganska schyssta, och vi förenades om inte annat i det faktum att vi hade ett väldigt jobbigt arbete. Som sagt var det största problemet den arbetsdelning som fanns mellan fast anställda och vikarier. Man märkte ju väldigt fort att det var något som ställde till problem inte bara för oss som jobbade, utan i minst lika hög grad för de gamla som vi skulle ta hand om. Många av dem var dementa och hade svårt att komma ihåg vem som var vem. För dem var det otroligt viktigt att det var ungefär samma människor som kom varje dag, så att man skapade så lite otrygghet som möjligt för dem. | ||
Rad 66: | Rad 65: | ||
Vi som gick som timvikarier innebar också en stor fördel som de fast anställda inte hade. Vi kunde ganska lätt knyta ihop kamper och idéer mellan olika avdelningar och arbetsplatser, eftersom många av oss skuffades runt från den ena till den andra arbetsplatsen varje vecka. Även om det var en jobbig situation så gjorde det samtidigt att det öppnades ytor för att sprida våra idéer och metoder till andra avdelningar och vice versa. Det var något man lärde sig väldigt mycket på, och när det var problem på något ställe visste alla fort om det. Vid något tillfälle försökte sig cheferna på att skuffa över en massa vårdtagare från en annan avdelning till oss, men vi visste att det berodde på att de försökte bli av med folk på den avdelningen, och visste direkt hur vi skulle reagera. Så här i efterhand kan det tyckas att man borde ha formaliserat det här samarbetet mer, lyft det ur det här spontana arbetssättet. | Vi som gick som timvikarier innebar också en stor fördel som de fast anställda inte hade. Vi kunde ganska lätt knyta ihop kamper och idéer mellan olika avdelningar och arbetsplatser, eftersom många av oss skuffades runt från den ena till den andra arbetsplatsen varje vecka. Även om det var en jobbig situation så gjorde det samtidigt att det öppnades ytor för att sprida våra idéer och metoder till andra avdelningar och vice versa. Det var något man lärde sig väldigt mycket på, och när det var problem på något ställe visste alla fort om det. Vid något tillfälle försökte sig cheferna på att skuffa över en massa vårdtagare från en annan avdelning till oss, men vi visste att det berodde på att de försökte bli av med folk på den avdelningen, och visste direkt hur vi skulle reagera. Så här i efterhand kan det tyckas att man borde ha formaliserat det här samarbetet mer, lyft det ur det här spontana arbetssättet. | ||
− | Det var egentligen aldrig aktuellt för oss med något annat fackligt alternativ än LO. Någon eller några var/är med i SAC, men de flesta var LO-anslutna och det var aldrig aktuellt att försöka bygga en sektion eller liknande. Vi med kopplingar till SAC snackade ibland om ifall man skulle jobba för att alla skulle gå över till SAC-kollektivt, men det fanns ett stort problem med det. Genom LO hade folk förvånansvärt bra försäkringar, något som är väldigt värdefullt om man plötsligt knäcker ryggen eller skadar sig på annat vis. Någon hävdade bestämt att sånt fanns i SAC också, men för de flesta kändes det osäkert. Att gå omvägen via facket (vare sig det gällde SAC eller LO) var över huvud taget inte en högt prioriterad fråga för oss. | + | Det var egentligen aldrig aktuellt för oss med något annat fackligt alternativ än LO. Någon eller några var/är med i [[SAC]], men de flesta var LO-anslutna och det var aldrig aktuellt att försöka bygga en sektion eller liknande. Vi med kopplingar till SAC snackade ibland om ifall man skulle jobba för att alla skulle gå över till SAC-kollektivt, men det fanns ett stort problem med det. Genom LO hade folk förvånansvärt bra försäkringar, något som är väldigt värdefullt om man plötsligt knäcker ryggen eller skadar sig på annat vis. Någon hävdade bestämt att sånt fanns i SAC också, men för de flesta kändes det osäkert. Att gå omvägen via facket (vare sig det gällde SAC eller LO) var över huvud taget inte en högt prioriterad fråga för oss. |
Även om vi dragit vidare från den här arbetsplatsen så lärde man sig väldigt mycket. Det som hände kändes också väldigt peppande eftersom alla på arbetsplatsen inkluderades, istället för att några stycken latade sig på de andras bekostnad. Det gjorde att många av de här kampmetoderna levde kvar långt efter att de flesta av oss försvunnit vidare. Det senaste vi hörde var att vår gamla avdelning fortfarande betraktas som den jävligaste av cheferna. Det är något att vara nöjd över! | Även om vi dragit vidare från den här arbetsplatsen så lärde man sig väldigt mycket. Det som hände kändes också väldigt peppande eftersom alla på arbetsplatsen inkluderades, istället för att några stycken latade sig på de andras bekostnad. Det gjorde att många av de här kampmetoderna levde kvar långt efter att de flesta av oss försvunnit vidare. Det senaste vi hörde var att vår gamla avdelning fortfarande betraktas som den jävligaste av cheferna. Det är något att vara nöjd över! | ||
Rad 95: | Rad 94: | ||
* [[Erfarenheter från ett gruppboende i Göteborg]] | * [[Erfarenheter från ett gruppboende i Göteborg]] | ||
* [[En introduktion till klasskampen på ett LSS-boende]] | * [[En introduktion till klasskampen på ett LSS-boende]] | ||
+ | |||
+ | |||
+ | '''En fin bok''' | ||
+ | |||
+ | *''[[Järhult, Ragnar: Bror bland bröder]]'' | ||
</div> | </div> | ||
Rad 103: | Rad 107: | ||
[[Kategori:Hemtjänsten]] | [[Kategori:Hemtjänsten]] | ||
[[Kategori:Vård]] | [[Kategori:Vård]] | ||
+ | [[Kategori:Äldrevård]] |
Nuvarande version från 22 april 2012 kl. 15.53
|
|