Harry Isaksson

"Socialdemokratin är arbetarens värsta fiende."

Harry "Castro" Isaksson född 1927 död 2007. Snubbe aktiv i strejkkommittén under den vilda gruvstrejken vid LKAB 1969. Skrev i Förbundet kommunists tidning Klartext under en period. Han beskrev sig själv som "den uppkäftigaste typen i strejkkommitten" och var in i det sista samhällskritisk, inte minst mot de styrande i landet. Han knegade även två år till sjöss. Sitt stora svarta skägg, som gav honom smeknamnet ”Castro”, behöll han i grånad form livet ut.

Efter gruvstrejken blev han en ivrig förespråkare för arbetarsolidaritet och gruvarbetarnas stridsfond. Han reste runt i landet och träffade andra jobbare som tagit strid mot både företag och fack. Hans stöduttalanden och -handlingar möttes av en hetskampanj på hemmaplan, regisserad av socialdemokrater och kommunister. Ändå stod han på sig, med en vass tunga och träffande humor. Efter strejken gick han med i VPK något han rättfärdigade med att de VPK:are som varit ledande under strejken lämnat partiet och gått med i APK.

En av det roligaste historierna i Castros liv var då han efter strejken skulle resa till Sovjetunionen. Där nekades han inträde något som gränsvakten motiverat med "Här i Sovjetunionen har vi redan haft en revolution och vi vill inte ha en till".

Han tyckte också om att cykla vilket han gjorde över hela Sverige.

I sagoboken Felicia Fahlander och Harry Gruvgubbe. Skriven av Peo Rasks och Fanny Felicia Svanbergs är det Castro som står som modell för karaktären Harry Gruvgubbe.

http://flag.blackened.net/folkmakt/texter/harry_isaksson.htm http://www.oppetarkiv.se/video/1707355/dom-kallar-mig-castro

Citat

- Vi var 4 800 man i strejk. Vi protesterade mot att reduceras till maskiner. Inte är jag nån maskin. Men marxisterna var bara sekterister. Nu är de byrådirektörer och museichefer.

- Kom ihåg att en arbetare aldrig kan förlora på en strejk. Rumpan är arbetarklassens bästa vapen.

- Det är egentligen det som är det viktiga med strejken, att civilkuraget ökar så enormt. Arbetarna får klart för sig vilken jävla betydelse klassen har, hur beroende bolaget är. Bolagsgubbarna är som gökungar - vi matar dom. Dom är inkräktare och puffar vi dem ur boet klarar dom sig inte. Under en strejk kommer man underfund med att man har makt.

- Vi trodde att strejken var ett förlegat verktyg. I vårt konformistiska samhälle, där allt ska vara lika, är strejkerna ett friskhetstecken. Ett friskhetstecken i ett sjukt samhälle.