Skillnad mellan versioner av "Hanski, Eino: Brödrabataljonen"

Från Polkagriswiki
Hoppa till: navigering, sök
Rad 11: Rad 11:
 
''"- Vi... visste inte vad det var dom kommendarede oss till... gör som ni själva vill pojkar. Hoppa eller stanna här. Vi kommer inte att skjuta på er. Vi tycker att det är åt helvete att dom behandlar er så. Och för att bevis att han talade sant ställde han ifrån sig sitt vapen och satte sig på golvet. Tigande följde den andra vakten hans exempel"''
 
''"- Vi... visste inte vad det var dom kommendarede oss till... gör som ni själva vill pojkar. Hoppa eller stanna här. Vi kommer inte att skjuta på er. Vi tycker att det är åt helvete att dom behandlar er så. Och för att bevis att han talade sant ställde han ifrån sig sitt vapen och satte sig på golvet. Tigande följde den andra vakten hans exempel"''
  
Boken bygger på intervjuer och undersökningar som [[Eino Hanski|författaren]] gjort.
+
Boken bygger på [[Eino Hanski|författarens]] intervjuer och undersökningar.

Versionen från 14 december 2007 kl. 20.08

Roman om Ingermanländare som tvingas kriga för Sovjet, tillfångatas av Finland, plågas och mördas i läger, erbjuds kriga för Finland i utbyte mot livet och medborgarskap, krigar, dör. De överlevande utlämnas till Sovjet och nya fångläger eller lyckas fly till Sverige.

Boken börjar med att huvudpersonen Tojvo tillfångatas av finska soldater, han blir krigsfånge. Långsamt dör kamrat efter kamrat, sjukdom och svält. Efter en tid erbjuds de finskspråkiga krigsfångarna, varav många Ingermanländare, mat och finskt medborgarskap om de krigar på den finska sidan. Det är en biljett undan svält och död. Tojvo och många andra nappar på anbudet. De äter upp sig, träffar finska flickor och skickas till fronten. Många dör i kriget, Sovjet avancerar och när freden sluts utlämnar Finland Ingermanländarna till Sovjetunionen. Död, Sibirien eller en hopplös flykt.

Följande scener utspelar sig på transporten till Sovjetunionen:

"Sveket var över allt förstånd. Några satt och stirrade oseende framför sig, andra förbannade oupphörligt Hitler, Stalin och Mannerheim. En av männen kröp längst in i ett hörn och skrek gång på gång "Hur kunde dom!" Tills någon inte längre orkade höra på och sparkade honom i huvudet så att han medvetslös sjönk samman."

Och en finsk soldat, fångvaktare på tåget:

"- Vi... visste inte vad det var dom kommendarede oss till... gör som ni själva vill pojkar. Hoppa eller stanna här. Vi kommer inte att skjuta på er. Vi tycker att det är åt helvete att dom behandlar er så. Och för att bevis att han talade sant ställde han ifrån sig sitt vapen och satte sig på golvet. Tigande följde den andra vakten hans exempel"

Boken bygger på författarens intervjuer och undersökningar.