Förbundet Kommunist

Från Polkagriswiki
Version från den 6 oktober 2010 kl. 11.19 av Kurtake (Diskussion | bidrag)

Hoppa till: navigering, sök
Forbundet kommunist.gif
Förbundet Kommunist, (FK), var en så kallad revolutionär marxistisk organisation som bildades 1970 efter en massa splittringar inom den svenska maoisminspirerade ungdomsvänstern. Till en början med fokus på den utomparlamentariska och "vilda arbetarkampen". Till skillnad från de flesta andra vänstersekter under den här tiden så var de Kritiska till både sovjet och Mao´s Kina. De hade fungerande arbetsplatceller, värnpliktigsorganisering och stojade om boendekamp. De första åren fans det starka rådssocialistiska inslag i arbetet som dock snabbt ersattes av en mer klassisk marxist-leninist riktning (man ville ha ett parti osv). Vart även mer och mer fokus på miljöfrågor och internationell solidaritet mot slutet av 70-talet samtidigt som man sossade ur ytterligare. 1983 la man ner verksamheten och medlemmarna gick in i Sossarna eller VPK.

Med rötterna i den maoistiska ungdomsvänstern

Förbundet Kommunist (FK) bildades 1970 genom att det dåvarande Vänsterns Ungdomsförbund (VUF), splittrades i två organisationer; "Marxist-leninistiska kampförbundet" (MLK) och Förbundet Kommunist (FK) som tog avstånd för MLKs "stalinism".

FK bildades som en revolutionär marxistisk organisation som kännetecknades av, en till att börja med, stark betoning av den utomparlamentariska arbetarkampen. FK uppstod ur den ungdomsvänster som inspirerade av den kinesiska kulturrevolutionen och var starkt kritisk till den auktoritära utvecklingen i Sovjetunionen.

Till skillnad från de mer eller mindre maoistiska grupperna (KFML/SKP, KFML(r), MLK med flera) var FK också kritiska till partidiktaturens Kina, men visade periodvis en viss sympati för De fyras gäng och det kinesiska kommunistpartiets vänster.

I början av 1970-talet genomlevde förbundet en "proletariseringskampanj". Medlemmarna uppmanades att lämna den akademiska världen och ta vanliga fabriksjobb samt flytta till "proletära" bostadsområden för att lära av arbetarklassen.

Det tidiga 1970-talets våg av vilda strejker där strejkkommittéer företrädde arbetarna, fick FK att utveckla en uppfattning om hur en stundande socialistisk revolution skulle komma att bygga på direktvalda arbetarråd. Inspirationen kom inte bara från de svenska arbetsplatserna utan också i hög grad från Italiens arbetarkamp, som försökte bygga egna arbetsplatskommittéer inspirerade av Italiens CUB/arbetarkommittéer, liksom från de ryska sovjeterna 1917. FK hade flera arbetsplatskommittéer som gav ut arbetsplatstidningar med namn som Röd Post och Röda Packet.

Tillsammans med Förbundet Arbetarmakt (FAM) organiserade de två arbetarkonferenser i Stockholm, med bland annat talare från arbetaravantgarde på Fiat och Renault i Italien. De båda förbunden ska även ha organiserat gemensamma sommarläger, vilka troligtvis fortsatte även efter FAM formellt lagts ner.

En sakta glidning över till reformism

Kravallsugna herrar från FK med "kravallflaggor" och skinpaj. Anders Carlberg, tvåa från vänster.
Så småningom kom dock flera FK-medlemmar att få framträdande fackliga positioner på arbetsplatserna och den tidigare linjen, att all verklig arbetarorganisering måste ske vid sidan av fackföreningarna, kom att luckras upp.

FK var också tidigt ute, jämfört med andra vänstergrupper, när det gällde miljöfrågorna. Dessa sågs som radikalt antikapitalistiska genom sitt ifrågasättande av produktionsförhållandena. Till skillnad från lönekampen, en "inomkapitalistisk" kamp om priset på arbetskraften, var frågor kring produktionens innehåll och arbetsmiljön med mera en kamp om själva makten.

FK blev så småningom mer öppet även för dem som inte var industriarbetare, genom det starka engagemanget i Chilekommittén (se exempelvis båstadskravallerna som kom av sig) och i Folkkampanjen mot kärnkraft.

Inte minst det senare, arbetet i antikärnkraftsrörelsen, kom att göra FK mer reformistiskt inriktat. Kraven på kärnkraftsavveckling, diskussionerna kring alternativ produktion och en alternativ uppfattning om standard, ledde FK rakt in i dagspolitiken. Den tidigare "plakatpolitiken" dömdes ut som utan verklighetsförankring och en kompromiss som innebär förbättringar betraktades som bättre än hävdandet av en "korrekt" uppfattning när detta inte leder till annat än stärkt egen övertygelse.

Vid 1970-talets slut kom förbundet till slutsatsen att det då knappast var meningsfullt att bygga en organisation där det krävdes att man var revolutionär. Många lämnade förbundet och gick med i Socialdemokraterna eller Vänsterpartiet Kommunisterna. FK upplöstes 1982.

Kändismedlemmar

Bland personer som var aktiva i FK kan märkas Anders Carlberg, Annika Åhnberg, Maciej Zaremba och Elof Luspa (som verkar varit FK's representant på LKAB)

Media, tidningar och förlag

Tidningar som gavs ut av FK var: Röda Arbetet, Arbetarkamp, Klartext och Kommunist. Tidningar av arbetsplatsceller: Röd Post och Röda packet.

FK drev bokaffärer i större städer i landet samt ett förlag, under det gemensamma namnet Barrikaden. En av butikerna fanns på Söder i Stockholm. Vill man läsa lite av förlagets prylar så kan man gå in på http://907.tumblr.com/digitaliseringar.

Organisationer närstående Förbundet Kommunist

  • Italien: Avanguardia Operaia, Il Manifesto
  • Chile: MIR
  • Frankrike: Revolution!
  • Danmark: Venstresocialisterne
  • Portugal: MES
  • Storbritannien: International Socialists

FK´s fackliga politik

Förbundet Arbetarmakt skriver om Förbundet Kommunist´ fackliga poltik: i Förbundet Kommunists fackliga politik

Källor

Externa länkar