Visa källa för Chomsky, Aviva: Linked labor histories

[[Bild:Chomsky_aviva-linked.gif|frame|right|"They complained in the East,<br>They are paying to high.<br>They say that youre ore ain´t worth diggig.<br>That it´s much cheaper down<br>In the South American towns<br>Where the miners work almost for nothing"<br><br>- '''Bob Dylan''']]'''[[Aviva Chomsky]] har skriviten en bok om hur arbete och kapital rör sig över världen.''' Hur de båda sitter samman i en stor komplex väv. Hon driver tesen att ”globalisering”, ”outsourcing”, kapitalflykt o fan o hans moster inte är några nya fenomen utan inneboende i kapitalismen som sådan. Hon har följt kapitalets vägar ifrån den tidiga [[USA|amerikanska]] textilindustrin till dagens bananodlingar och kolgruvor i [[Colombia]]. Hur textilindustrin hela tiden rört på sig för att hitta billigast möjliga arbetskraft och därmed störst möjliga profiter. Först från norra USA till södern. Där arbetsmiljön, löner, bidrag och låg arbetarmilitans gav högre vinster. Aviva visar på hur arbetarnas strider med bolagen för värdigare liv och högre löner dels får kapitalisterna att leta efter bättre profiter någon annanstans men även hur de ibland tvingas stanna. Stanna och hitta andra strategier för att kunna konkurrera med fabrikerna i söder. Maskiner, rationaliseringar och management blir företagets vapen. Färre skall göra mer för samma lön. Även arbetarkampen tar sig nya former där det uppdrivna arbetstempot och ”utsvettningen” blir det man kämpar mot. För att illustrera detta har två stora strider vid två olika fabriker vid två olika tider studerats o jämförst. Strejken vid [[1913 - Draper|Draper, New England 1913]] och [[1933 - Naumkeg|1933´s strejk vid Naumkeg]], Massachusetts´s. Vid den första är det en massa [[IWW]]:are, italienska anarkister unt allmänt röj. Den vid Naumkeg cirklar mer runt tidsstudier, management, fackbyråkratin och kommunister.

Ja, hon håller många bollar i luften vår kära Aviva. Även fackets utveckling till bolagets medhjälpare gås igenom på djupet. Hur de stödjer företaget i dess kamp mot andra kapitalister för att ”rädda jobben”. Hur man upprättar egna tidsstudieavdelningar och erbjuder bolagen lydiga och effektiva arbetare. Även hur olika fack kämpar mot varandra. Hur de bolagsvänliga gynnas av stat och kapital. Hon ser även hur olika arbetare kämpar på olika sätt. Vissa bolag flyttade inte sin produktion till södern eller utomlands. Nej, de flyttade de fattiga lågavlönade till sin fabriker i USA. Först var det europeiska emigranter (polacker, franska kanadensare, polacker) sedan latinamerikaner. De nya arbetade för sämre löner och under värre förhållanden. Men de slogs också radikalare. Strejkade mer och bildade stridbarare fackföreningar. Arbetsköparna svarar med rasism för att isolera dem. Militär och polis för att piska dem tillbaks in i arbetet. Senare blir även facket ett tillhygge riktat mot knegarna.

Dit kapitalet flyttar följer även striden. Den amerikanska utrikespolitiken följer sina kapitalisters investeringar. Militär hjälp direkt eller indirekt till de styrande länder dit kapitalet flyttat garanterar ”optimala förhållanden”. Fackföreningsfritt, våld mot upproriska arbetare, inga regleringar eller skatter. De fabriker som byggdes i Latinamerika funkar inte bara som profithöjare på bortaplan. Från dessa länder kommer även den andra vågen av textilarbetare till de amerikanska fabrikerna. Upplärda på de amerikanska maskinerna exporterade till länderna så strömmar de in i och räddar USA´s ansträngda textilindustri som lider av arbetskrafts brist (ingen jänkare vill slita med ett sånt skitjobb om de kan slippat)

Det var '''första delen''' av boken. Den '''andra delen''' studerar bananplantagen skapade av samma textilkapitalister o deras vänner i Colombia. Hur fackföreningar och arbetarkamp slås ned med våldsam brutalitet finansierad av USA och utrustad av de gamla omlagda textilbolagen (många av dem gick över till att producera militärutrustning under 1900-talet andra hälft). Landets gerillarörelses del i händelseförloppet är mycket intressant. Olika gerillor som slåss inbördes och allierar sig med arbetsköparen. Paramilitär, paramilitära fackföreningsmiliser, kommunistgerillor, militär, snutar i en enda röra.  Ur det här upprättas med ihärdig hjälp från den amerikanska fackföreningsrörelsen tama samarbetsvilliga fackföreningar 

Hon slänger även in en studie av en nybyggd kolgruva i Colombia på slutet. Kolet som höll textilindustrin igång, gjorde bananbåtarnas enorma transporter möjliga. Som nu flytt undan generationer av gruvarbetares kamp för en något sånär vettig tillvaro. I Colombia svinar de så klart av bara fan. Röjer undan urbefolkningen och fackligt aktiva medels paramilitär, snutar och armen. 

Det är svårt att göra hennes fina genomgång rätta genom en kortfattad beskrivning. Den är så välgjord med öga för en massa små detaljer. Den visar snyggt på hur ett stycke kapitalism fungerar. Ända nackdelen är hennes stora fokus på facket och vänstern. Hon tror på facket. Hon tror på vänstern. Hon funderar lite över vad som skulle kunna göras för att skjuta fram fackets positioner. Men det är bara en liten del av en i övrigt eminent bok. Genomgången lättas dessutom upp av lite personporträtt mm ([[Nicola Sacco]] bla).

[[Kategori:Arbetare i rörelse - Colombia]]
[[Kategori:Arbetare i rörelse - USA]]
[[Kategori:Bananplantage]]
[[Kategori:Böcker]]
[[Kategori:Böcker 2008]]
[[Kategori:Colombia]]
[[Kategori:Facket]]
[[Kategori:Gruva]]
[[Kategori:Kapitallogik]]
[[Kategori:Textilindustri]]
[[Kategori:USA]]
[[Kategori:USA-imperialismen]]