Che Guevara

Från Polkagriswiki
Hoppa till: navigering, sök
Guevara-che.gif
Che "kommunistjesus" Guevara, (1928 - 1967), mest känd för det synnerligen vackra bild den kubanska fotografen Alberto Díaz "Korda" Gutiérrez tog av honom 1960. Jesusliknande spanar den unge uniformsklädde revolutionären ut mot den värld han ville erövra. Det är världens mest återgivna bild som över hela världen symboliserar "kampen" (förutom på Kuba där den symboliserar diktaturens propaganda). Men ytterst få vet vad han verkligen stod för, vad det var för "kamp" han förde.

Att olika sorters marxist-lenister bär hans bild är väl kanske inte så konstigt för hur snyggt är det egentligen med en t-shirt föreställande Lenin eller Stalin? Men att vanligt folk som vill göra uppror bär honom på sitt bröst är jävligt skevt. För Che Guevara var ytterst delaktig i skapandet av det som i dag är staten Kuba. En av de kommuniststater som olyckligtvis överlevde murens fall. Och precis som Kina blivit en frizon för multinationella bolag som vill undgå de fackföreningar som dyker upp när man lägger produktionen i demokratiska länder.

Che konverterades till den marxist-lenistiska ideologin i Guatemala när han i början av 1950-talet försökte samarbeta med Jacobo Arbenz kommunistvänliga regim. Där uppstod hans kärlek till Sovjetunionen. Senare kom han i kontakt med Fidel Castros grupp av konspiratörer i Mexiko som försökte störta Kubas dåvarande högerdiktator Fulgencio Batista. Från början var Fidel Castro inte marxist-lenist. Enligt Hilda Gadea, Guevaras första hustru, skulle Fidel aldrig ha blivit kommunist om det inte vore för Che Guevara. Tillsammans studerade Che och Fidel Stalins verk "Leninismens grunder" och blev starka anhängare av Sovjetunionen.

Den första januari 1959 störtades Batistaregimen på Kuba i en folklig revolution. Revolutionen var inte ensamt ett verk av Fidel Castros gerilla utan en bred oppositionsrörelse som krävde yttrandefrihet, organisationsfrihet och fria val. Bland de större rörelserna märktes den Kubanska anarkosyndikalistiska fackföreningsrörelsen som då var en av världens starkaste.

Men snart började marxist-lenisterna på Kuba visa upp samma beteende som de alltid gjort. Deras mål var inte demokrati utan kommunistisk diktatur. I samarbete med Sovjetunionen började staten krossa alla andra oppositionsrörelser. Tusentals syndikalister och andra Batistamotståndare fängslades, avrättades, torterades, utvisades eller tvingades fly landet.

Major Guevara var chef för de militära juristernas kontor, en institution som kontrollerade de "revolutionära domstolarna". Dessa domstolar hade utformats för att komma åt Batistas män men snart började de användas mot alla sorters motståndare till Castro. Guevara var även kommendant över fästningen La Cabaña, där hundratals politiska motståndare fängslades 1. Nicolas Quintana, arkitekt och Guevaras vapenbroder, protesterade mot arkebuseringen av en medlem i organisationen Katolsk ungdom som hade delat ut anti-kommunistiska flygblad. Guevara svarade att "revolutioner är fula, och en del av denna process är orättvisan i den framtida rättvisans tjänst".

Che Guveara var inte heller någon vän av arbetarnas rättigheter. Han förespråkade att alla arbetare under "socialismen" skulle arbeta frivilligt åt staten.

"Vi gör allt som står i vår makt för att ge arbetet denna nya karaktär av samhällsinsats och förbinda det å ena sidan med teknisk utveckling, som är förutsättningen för ökande frihet, å andra sidan med frivillighet. Vi bygger på den marxistiska uppfattningen att människan uppnår sitt fulla människovärde först när hon arbetar utan att vara tvingad att sälja sig som en vara för att överleva fysiskt.

Naturligtvis finns det fortfarande tvingande inslag i arbetet, även när det har formen av frivilliga insatser. Människan har inte förvandlat allt tvång som omger henne till betingade sociala reflexer, det är ännu ofta trycket från omgivningen som påverkar henne (det moraliska trycket, som Fidel brukar säga). Hon har ännu inte kommit så långt att den inre tillfredsställelsen över den egna insatsen räcker som drivkraft utan det direkta trycket från det omgivande samhället, och de nya vanor det skapar. När hon kommit så långt är kommunismen här", skriver Che Guevara i "Människan och socialismen på Kuba".

Ett system som är verklighet på Kuba i dag där arbetare förutom den vanliga arbetstiden tvingas till flera timmars obetald arbetstid dagligen. Den som vägrar riskerar trakasserier från myndigheterna. Den gamla marxistiska tanken att arbetet ska bli så givande att lönen inte blir den främsta motivationen omtolkade Che Guevara till att det var arbetarnas plikt att arbeta gratis åt staten. En tanke som passade utmärkt för den nya överklass av kommunistiska partimedlemmar som växte fram på Kuba.


Material

  • Dolgoff, Sam: Den kubanska revolutionen - ur ett kritiskt perspektiv