Skillnad mellan versioner av "Anselmo Lorenzo"

'''Anselmo Lorenzo''', föregångare inom den spanska syndikalismen. Född 1841 i Toledo ("i en fattig familj" säger hans biograf Federica Montseny utan precise­ring). Utbildades till typograf. Lorenzo tillhör­de den lilla grupp radikala liberaler och socialister som italienaren [[Giuseppe Fa­nelli]] träffade i Madrid 1869, när han kom till Spanien för att agitera för [[Internatio­nalen]]. En sektion av Internationalen bil­dades och den fick snart stadga genom anslutning av textilarbetarorganisationer i Katalanien. Lorenzo hade olika uppdrag inom den nybildade organisationen och utgav tidningen "[[Solidaridad]]". Sedan organisa­tionen förbjudits 1874 fortsatte arbetet i illegaliteten. Perioden 1876-1896 bodde han i Barcelona och fortsatte det fackliga arbetet de tider som organisationen hade möjlighet att verka. (Först 1911, då [[CNT]] bildades, tre år före Lorenzos död, inträf­fade den revolutionära fackföreningsrörel­sens verkliga återuppståndelse).  

År 1896 inspärrades Lorenzo i fäst­ningen Montjuich tillsammans med ett hundratal anarkister efter ett attentat som troligen var en provokation med polisens medverkan. Händelsen fick stor publicitet genom att fall av ohygglig tortyr avslöja­des för världsopinionen. Några av de in­spärrade avrättades, men Lorenzo blev deporterad till Paris. Där lärde han kän­na [[Francisco Ferrer]], skaparen av den an­tikatolska, antiauktoritära "Moderna sko­lan" i Spanien. Sedan Lorenzo återvänt till Spa­nien efter amnesti blev han anställd vid "Modernas skolans" förlag i Barcelona och fortsatte med detta arbete till sin död 1914 (även efter de spanska myndigheter­nas justitiemord på Francisco Ferrer 1909).

 

Hans minnen "El proletariado militante" (Det kämpande proletariatet) i två delar, innehåller ett stort antal dokument och är huvudkällan för kännedom om den spanska arbetarrörelsens tidiga historia.